Många mindre teknikföretag har ingen eller dålig kontakt med universitet och högskolor, något som bland annat kan innebära att ingenjörerna får otillräcklig kompetensutveckling och att företagen missar nya forskningsrön. Men nu ska ett nytt projekt förbättra kontakterna. Många mindre teknikföretag har ingen eller dålig kontakt med universitet och högskolor, något som bland annat kan innebära att ingenjörerna får otillräcklig kompetensutveckling och att företagen missar nya forskningsrön. Men nu ska ett nytt projekt förbättra kontakterna. 
För storföretag som Volvo, Sandvik och ABB är det självklart med ett intensivt samarbete med forskare på universitet, högskolor och forskningsinstitut. Ingenjörerna har möjlighet till vidareutbildning, i gemensamma projekt kan nya tekniska lösningar och processer utvecklas och teknologer på ingenjörsprogram kan bidra med färsk kompetens genom sina exjobb.
På mindre företag däremot är de har formerna av samverkan med akademien inte lika självklar. Därför startade i vintras projektet Progress in demand – en pilotstudie för att undersöka hur samarbetet kan förbättras mellan små- och mellanstora företag, universitet, högskolor, forskningsinstitut och fackförbund för ingenjörer i sju länder: Sverige, Norge, Finland, Danmark, Estland, Lettland och Litauen. Sveriges Ingenjörer är med och driver arbetet.
Bertil Nordqvist.
– Jag hoppas att projektet kommer att leda till en modell som ökar kontakterna mellan högskolor/universitet och små och mellanstora företag och på så vis kan öka regionens globala konkurrenskraft och välstånd. En positiv effekt kan också bli att vi bidrar till utvecklingen av fackförbund för ingenjörer i Lettland och Litauen, säger Bertil Nordqvist, ordförande för styrgruppen.
I tisdags träffades styrgruppen för ett första möte i Stockholm. Där drog man upp riktlinjerna för hur projektets första fas, en kartläggning av företagens behov och fungerande samverkansformer, ska genomföras.
Från varje land kommer minst 15-20 små- och mellanstora teknikföretag med upp till 250 anställda kontaktas. Företagen ska via en webb-baserad enkät beskriva dels sina behov av samverkan med akademin och dels de samarbeten som finns i dag.
– Urvalet av företag är viktigt för att kunna lära av varandra. Här ska finnas både företag som har väl utvecklade samarbeten med högkolor och företag som helt saknar sådana kontakter, säger Bertil Nordqvist.
När enkäterna har sammanställts kommer resultaten att diskuteras vid ett flertal gemensamma konferenser i projektländerna. Goda exempel kan bli modeller för de företag som har behov men saknar samverkan med akademin.
Förhoppningen är att Progress in demand ska stärka konkurrenskraften hos små- och mellanstora teknikföretag i den nordiska/baltiska regionen genom ett utbyte av idéer om kunskapsöverföring mellan universitet och företag i respektive land men också mellan länderna i regionen.
– En positiv effekt för våra medlemmar kan bli en ökad efterfrågan på ingenjörer. Det kan ge ingenjörerna större möjligheter att välja bra arbetsgivare där man kan utveckla sin kompetens. Stor efterfrågan på ingenjörer bör också leda till bättre löneutveckling, säger Bertil Nordqvist.
Progress in demand har startat på initiativ av ANE, Association of Nordic Engineers, och finansieras av Nordiska Ministerrådet.
