Utlandserfarenhet ger högre lön

4
2067

En färsk undersökning från Saco visar att akademiker i privat sektor med utlandserfarenhet har över 18 000 kronor högre årslön än akademiker utan utlandserfarenhet.  

Saco presenterade 2010 en studie av löneskillnaderna mellan akademiker med och utan utlandserfarenhet. Studien som jämför lönerna mellan grupperna 2005 visar att akademikerna med utlandserfarenhet i genomsnitt hade 2 procent högre löner än akademiker som saknar utlandserfarenhet.

Nu har Saco presenterat en uppföljande studie där man har jämfört lönerna 2008.  Den visar att inkomstgapet mellan grupperna har ökat till 3,7 procent, vilket motsvarar omkring 15 000 kronor om året.

För akademiker inom privat sektor har inkomstglappet mellan grupperna som har och som saknar utlandserfarenhet mer än fördubblats, från 2 procent 2005 till 4,3 procent 2008. Beräknat på genomsnittslönerna i privat sektor är löneskillnaden mellan de som har och de som saknar utlandserfarenhet ungefär 18 500 kronor om året.

I den första studien var inkomstskillnaderna så små dels i offentlig sektor dels för kvinnorna att det inte var möjligt at utläsa att utlandserfarenheten hade någon effekt på lönen. Den effekten blev synlig först nu i den uppföljande studien som mäter lönerna tre år senare. Den visar till och med att kvinnorna med utlandserfarenhet under perioden 2005-2008 har haft en något snabbare löneökningstakt än männen.

– Vi kan se att utlandserfarenhet ger akademiker högre lön på alla inkomstnivåer och glappet ökar när inkomsten ökar. För de med lägst löner är skillnaden omkring 7000 kronor per år. För de mest högavlönade är skillnaden omkring 70 000 kronor per år. Utlandserfarenhet gynnar karriären och ger akademikerna sannolikt större möjligheter att bli chefer, säger Håkan Regnér, ekonom och utredare på Saco som har genomfört studien.

Håkan Regnér har använt sig av registerutdrag från SCB över alla personer som påbörjade en högskoleutbildning 1993, 1995, 1997, 1999 samt 2002-2005. Personer med utlandserfarenhet har han identifierat genom att de avregistrerat sig från Sverige i samband med utlandsflytt och sedan återregistrerat sig vid hemkomsten. Dock saknas information om vad dessa personer har ägnat sig åt under sin utlandsvistelse.

– De kan ha studerat, arbetat med något som ligger i linje med deras utbildning men också med något helt annat. Det enda vi kan se är att de har utlandserfarenhet, säger Håkan Regnér.

Att utlandserfarenhet ger högre lön visar rapporten med tydlighet. Men Håkan Regnér misstänker att det faktiskt lönar sig ännu mer än hans undersökning visar. Merparten av de akademiker som har flyttat från Sverige har inte flyttat hem igen.

– I studier som jämför länder har vi sett att utbildningspremien i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv. Det innebär att svenska akademiker som stannar kvar utomlands troligen har högre löner än de som återvänder hem. Därför är det högst troligt att utlandserfarenhet egentligen ger akademiker ännu högre inkomster än den här studien visar, säger Håkan Regnér.

4 KOMMENTARER

  1. Tore har det rät. Du måste byta arbetsgivare om du vill ha mer lön! Jag har flyttat till Sverige från ett annat land, kan svenska, engelska etc., 15 års erfarenhet, men kan inte ens få ett jobb här i Sverige!

  2. Frågan är om det är utlandsvistelsen som är orsaken till högre lön eller kan det vara så att det är personliga egenskapet, t.ex. initiativtagande, driftighet, nyfikenhet, etc., som gör att man söker sig till utlandet några år och att dessa personliga egenskaperna också gynnar löneutvecklingen? Jag tror på det senare.

  3. Gäller nog inte generellt. Efter att kommit tillbaka från ett 6-årigt utlandskontrakt så tog det många år för mig innan jag kom i kapp de andra med motsvarande utbildning och anställingsår.
    Man bör nog inte fortsätta på den gamla arbetsplatsen om man vill se en bra löneutveckling.

  4. Jag har tillbringat ca 50 % av min yrkesperiod utomlands och kan bara instämma i denna erfarenhet, tror dessutom att beloppet är stötre i verkligheten.
    Ett tom viktigare argument för utlandserfarenhet i CV’n är att ,framförallt större internationella bolag , tar in utlansderfarnhet som en tung faktor i karriärsutvecklingen och i vissa fall jag sett ställer det som krav.
    Utlandstjänsgöring ger enligt min erfarenhet, betydligt starkare exponering uppåt i organisationen.
    Johan

    .

Lämna ett svar till Johan Hansson Avbryt svar

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Föreläsning på KTH

Så hög blev antagningspoängen till ingenjörsutbildningarna i höst

Teknisk fysik på KTH och industriell ekonomi i Lund blev de civilingenjörsutbildningar som man behövde högst betyg för att komma in på i höstens antagning - 22,19 respektive 21,80. För högskoleingenjörsutbildningarna toppar teknisk design...

Här har kompetensutveckling blivit en konkurrensfördel

Många arbetsgivare lovar kompetensutveckling – löften som sällan visar sig hålla. I vardagen saknas både tid och pengar. På Attentec har man insett att kompetensutveckling som fungerar är ett sätt att sticka ut. Utbildningen...

Forskare undersöker om ingenjörer kan ersättas med AI och robotar

Hur kommer artificiell intelligens att förändra arbetsmarknaden och hur påverkas arbetsuppgifter och löner för akademiker, bland annat ingenjörer? Frågorna ska en grupp forskare besvara i en stor studie som startar vid årsskiftet.    Det saknas inte...
Ingenjörer som diskuterar.

Nej! – så här säger du ifrån utan att få fiender

Att säga ja till allt på jobbet har sina självklara nackdelar – från att bli överlastad med arbetsuppgifter till att genomföra projekt som du inte tror på. Men att säga nej är inte alltid...

”Många upplever att det är tabu att fråga om min stamning”

Hur fungerar det att jobba som ingenjör och stamma? Ska man berätta i sin jobbansökan att man stammar? Och hur vill stammarna att kollegor inte ska bete sig? Mattis Larsson som har grundat företaget...

”Har jag rätt till tjänstledighet?”

Att vara tjänstledig är ett tryggt sätt att ta en paus från jobbet för att göra något annat. Men i vilka fall har jag rätt till ledighet och när kan min arbetsgivare säga nej?...
Mats Rehnholm

Hopprepshoppande ordförande för distrikt Sörmland

I mars hade Sveriges Ingenjörers distrikt Sörmland årsmöte och valde styrelse. Ändå dröjde det till juni innan styrelsen utsåg en ordförande. Nu har Mats Rehnholm tagit på sig uppgiften och styrelsen planerar att ordna...

Snart får du jobba till du fyller 69 – om du vill

Från och med årsskiftet har anställda rätt att jobba kvar till de fyller 68 år. 2023 höjs gränsen till 69 år. Men det sociala skyddsnätet halkar efter. A-kassa och sjukersättning får man fortfarande bara...
Trött hund vid skrivbord

Segt på jobbet? Gör så här

Har du kommit tillbaka efter semestern och känner att det är segt att jobba? Då är du inte ensam. Men det finns knep för att göra det lättare för dig själv – oavsett om...
Sandslott

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 12 augusti

Följ oss gärna på Facebook där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 12 augusti. Trevlig sommar!