Japan underskattade tsunamirisken

0
431

Förödelsen vid Fukushima Dai-ichi reaktor fyra efter att tsunamin dragit in. En ny rapport visar att risken för tsunami kraftigt underskattats vid konstruktionen av kärnkraftverket. Foto: Tepco.

Kärnkraftsolyckan i Fukushima berodde på att japanerna kraftigt underskattade tsunamiriskerna i området – det menar tyska kärnkraftsexperter i en ny rapport över kärnkraftshaveriet.

Det var egentligen inte själva jordbävningen som var huvudorsaken till att kärnkraftverket Fukushima Daiichi havererade. I stället var det den efterföljande 14 meter höga tsunamin som innebar dödsstöten för flera av reaktorerna.

Det kan tyckas oturligt att drabbas av en sådan kraftig tsunami – men nya uppgifter tyder på att det egentligen bara var en tidsfråga innan det inträffade. I den nya rapporten, som är sammanställd av den tyska kärnkraftsorganisationen VGB och som presenterades vid ett seminarium vid Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien i går, konstateras att en tsunami på minst tio meter faktiskt drabbar Japan i genomsnitt var trettionde år.

Den 14 meter höga tsunamin precis när den når kärnkraftsverket Fukushima Dai-ichi. Den 14 meter höga vågen tog sig lätt över skyddsvallen (klicka på bilden för större version). Foto: Tepco.

Och särskilt Fukushima låg i riskzonen – senast området drabbades av en kraftig tsunami var nästan 1200 år sedan, år 869, då vatten nådde 4,5 kilometer in i landet strax norr om Fukushima.

Detta konstaterades också i en forskningsrapport från 2002 där man varnade för att en ny stor jordbävning och tsunami statistiskt sett snart bör inträffa, berättar Thomas Lindemann, en av dem som varit med och sammanställt rapporten från VGB.

– Vår slutsats är alltså att det hela handlar om en grov underskattning av en hög riskfaktor, säger han.

Thomas Lindemann konstaterar också att man för nio år sedan genomförde en säkerhetsöversyn på kärnkraftverket Fukishima Daiichi, då bland annat skyddsbarriären utanför reaktorerna höjdes från 3,1 meter till 5,7 meter. Men det hjälpte föga mot den 14 meter höga tsunamivåg som svepte in över kraftverket.

Utöver en för låg skyddsvall utanför kraftverken pekar man i rapporten på ett flertal misstag i utformningen av kraftverket. Bland annat fanns inget som skyddade de dieselaggregat som skulle förse kraftverket med reservenergi för att kyla reaktorerna, utifall att den externa strömförsörjningen bröts.

På måndagen presenterade Thomas Linnemann från VGB, sittande längst bort i bild, den nya rapporten vid Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien i Stockholm. Foto: Peter Alestig.

– Om dieselaggregaten hade funnits inomhus hade de varit betydligt bättre skyddade. Nu var vattennivån vid aggregaten 4-5 meter, så det är ganska tydligt vad som hände, säger dr Thomas Linneman.

Även i Japan erkänner man att risken för en stor tsunami underskattats. I slutet på förra veckan meddelade till och med premiärministern Naoto Kan att ett annat kustnära kärnkraftverk i landet, Hamaoka, ska stängas fram till dess att man har konstruerat en tillräckligt hög skyddsbarriär utanför reaktorerna.

Dr Ryuma Ohora, teknisk-vetenskaplig attaché vid japanska ambassaden i Stockholm, påpekar också att olyckan vid Fukushima-verken fortfarande pågår, och det är långt kvar innan man kan konstatera i detalj vad som faktiskt hände.

– Vi har fortfarande en lång väg kvar med återställningsarbetet. Vi behöver sex till nio månader till för att få full kontroll, även om vi just nu inte förväntar oss att något mer allvarligt ska inträffa.

När det gäller kärnkraftverken i Sverige och övriga Europa är naturligtvis risken för en tsunami i princip obefintlig – men det är ändå viktigt att man tar till sig erfarenheterna från olyckan i Fukushima, menar Thomas Linnemann.

– Vid Fukushima var det flera incidenter som inträffade samtidigt, som tillsammans slog ut kärnkraftverket. En liknande multipel olycka skulle kunna orsaka stora problem även för oss. Och här i Europa skulle till exempel en terroristattack, om den var utformad på det sättet, innebära stora problem, säger han.

I Sverige har man dock ett gott skydd även mot terroristattentat, säger Lennart Carlsson, avdelningschef på strålskyddsmyndigheten.

– Det har nyligen gjorts stora investeringar för att skydda våra svenska kraftverk mot terroristattentat. Och i princip så handlar det om samma sak som vid naturkatastrofer – att se till att elförsörjningen inte bryts, så att reaktorerna kan kylas, säger han.

– Så våra kraftverk är helt skyddade mot terroristattentat?

– Man kan aldrig tala om totalt skydd i sådana här sammanhang. Därför är det otroligt viktigt att man arbetar kontinuerligt för att förbättra säkerheten.

Läs mer:
Hela rapporten från den tyska kärnkraftsorganisationen VGB (engelska).
– Tepco, det japanska bolag som driver kärnkraftsverket Fukushima, uppdaterar kontinuerligt information om händelseutvecklingen här (engelska).

SENASTE NYTT

Heléne Robson

Sveriges Ingenjörer redo att agera när utredningen om strejkrätt blir klar

Regeringens utredning om strejkrätten skulle ha blivit klar till den 31 maj, men nu har slutdatum ändrats till 20 juni. På Sveriges Ingenjörer avvaktar man för att se hur förslaget blir – och är...
Riksdagslistor

Tio ingenjörer på riksdagslistorna i Gävleborg

Tio ingenjörer i Gävleborg finns med på riksdagslistor inför valet i höst. Hälften av dem bor i samma kommun - och det är inte Gävle. Det visar en genomgång som Ingenjören nu gör av...

Snart varannan damernas bland tekniska chefer i kommunerna

Ingenjör kvinna och chef. Den kombinationen är betydligt vanligare inom offentlig sektor än inom privat. Inom kommuner och landsting är nästan fyra av tio tekniska chefer kvinnor – betydligt högre andel än i privat...

Utmaning att beräkna vårfloden

Vattenregleringsföretagen har stort behov av hydrologiska och meteorologiska data för sina vårflodsprognoser, också från fjällområden där det är ont om mätstationer. I år kunde vårflödena lätt ha blivit övermäktiga. Björn Norell är hydrolog på Vattenregleringsföretagen....
Riksdagslistor

Bara ett parti har gotländska ingenjörer på riksdagslistan

Bara ett riksdagsparti har ingenjörer boende på Gotland på sin riksdagslista inför valet i september. Det visar en genomgång som Ingenjören nu gör av listorna för respektive län.  Det är Moderaterna som är ensamma om att...
Riksdagslistor

Sex ingenjörer i Dalarna på riksdagslistorna

Fem riksdagspartier i Dalarna har inte en enda ingenjör med på sina listor till riksdagsvalet i höst. Men tre partier har det. Det visar en genomgång som Ingenjören nu gör av listorna för respektive...
Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse

Åtta platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

I höst ska åtta personer väljas till Sveriges Ingenjörers styrelse. Och nu vill valberedningen få in förslag. Många förslag. ”Föreslå personer du har förtroende för – det räcker så. Man behöver inte ge en...

Digitalisering måste inte vara innovation

Nu kan medlemmar i Sveriges Ingenjörer vara med på inspirerande workshops för att fila på idéer för olika sätt att digitalisera verksamheten. Projektet heter Kickstart digitalisering och handlar lika mycket om att komma ikapp...
Riksdagslistor

Nio ingenjörer på Blekinges riksdagslistor

Nio ingenjörer i Blekinge finns med på partiernas riksdagslistor inför valet i september. Det visar en genomgång som Ingenjören nu gör av listorna för respektive län. Variationen är stor mellan partierna. Här är alla namn...

Glasögon ger expertblick

Det finns ett stort behov av kompetensöverföring inom högteknologisk industri, men mycket av kunskapen är omedveten och svår att lära ut. Med glasögon som registrerar bärarens fokus kan eleven låna expertens vana blick. Inom verkstadsindustrin...