Japan underskattade tsunamirisken

0
900

Förödelsen vid Fukushima Dai-ichi reaktor fyra efter att tsunamin dragit in. En ny rapport visar att risken för tsunami kraftigt underskattats vid konstruktionen av kärnkraftverket. Foto: Tepco.

Kärnkraftsolyckan i Fukushima berodde på att japanerna kraftigt underskattade tsunamiriskerna i området – det menar tyska kärnkraftsexperter i en ny rapport över kärnkraftshaveriet.

Det var egentligen inte själva jordbävningen som var huvudorsaken till att kärnkraftverket Fukushima Daiichi havererade. I stället var det den efterföljande 14 meter höga tsunamin som innebar dödsstöten för flera av reaktorerna.

Det kan tyckas oturligt att drabbas av en sådan kraftig tsunami – men nya uppgifter tyder på att det egentligen bara var en tidsfråga innan det inträffade. I den nya rapporten, som är sammanställd av den tyska kärnkraftsorganisationen VGB och som presenterades vid ett seminarium vid Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien i går, konstateras att en tsunami på minst tio meter faktiskt drabbar Japan i genomsnitt var trettionde år.

Den 14 meter höga tsunamin precis när den når kärnkraftsverket Fukushima Dai-ichi. Den 14 meter höga vågen tog sig lätt över skyddsvallen (klicka på bilden för större version). Foto: Tepco.

Och särskilt Fukushima låg i riskzonen – senast området drabbades av en kraftig tsunami var nästan 1200 år sedan, år 869, då vatten nådde 4,5 kilometer in i landet strax norr om Fukushima.

Detta konstaterades också i en forskningsrapport från 2002 där man varnade för att en ny stor jordbävning och tsunami statistiskt sett snart bör inträffa, berättar Thomas Lindemann, en av dem som varit med och sammanställt rapporten från VGB.

– Vår slutsats är alltså att det hela handlar om en grov underskattning av en hög riskfaktor, säger han.

Thomas Lindemann konstaterar också att man för nio år sedan genomförde en säkerhetsöversyn på kärnkraftverket Fukishima Daiichi, då bland annat skyddsbarriären utanför reaktorerna höjdes från 3,1 meter till 5,7 meter. Men det hjälpte föga mot den 14 meter höga tsunamivåg som svepte in över kraftverket.

Utöver en för låg skyddsvall utanför kraftverken pekar man i rapporten på ett flertal misstag i utformningen av kraftverket. Bland annat fanns inget som skyddade de dieselaggregat som skulle förse kraftverket med reservenergi för att kyla reaktorerna, utifall att den externa strömförsörjningen bröts.

På måndagen presenterade Thomas Linnemann från VGB, sittande längst bort i bild, den nya rapporten vid Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien i Stockholm. Foto: Peter Alestig.

– Om dieselaggregaten hade funnits inomhus hade de varit betydligt bättre skyddade. Nu var vattennivån vid aggregaten 4-5 meter, så det är ganska tydligt vad som hände, säger dr Thomas Linneman.

Även i Japan erkänner man att risken för en stor tsunami underskattats. I slutet på förra veckan meddelade till och med premiärministern Naoto Kan att ett annat kustnära kärnkraftverk i landet, Hamaoka, ska stängas fram till dess att man har konstruerat en tillräckligt hög skyddsbarriär utanför reaktorerna.

Dr Ryuma Ohora, teknisk-vetenskaplig attaché vid japanska ambassaden i Stockholm, påpekar också att olyckan vid Fukushima-verken fortfarande pågår, och det är långt kvar innan man kan konstatera i detalj vad som faktiskt hände.

– Vi har fortfarande en lång väg kvar med återställningsarbetet. Vi behöver sex till nio månader till för att få full kontroll, även om vi just nu inte förväntar oss att något mer allvarligt ska inträffa.

När det gäller kärnkraftverken i Sverige och övriga Europa är naturligtvis risken för en tsunami i princip obefintlig – men det är ändå viktigt att man tar till sig erfarenheterna från olyckan i Fukushima, menar Thomas Linnemann.

– Vid Fukushima var det flera incidenter som inträffade samtidigt, som tillsammans slog ut kärnkraftverket. En liknande multipel olycka skulle kunna orsaka stora problem även för oss. Och här i Europa skulle till exempel en terroristattack, om den var utformad på det sättet, innebära stora problem, säger han.

I Sverige har man dock ett gott skydd även mot terroristattentat, säger Lennart Carlsson, avdelningschef på strålskyddsmyndigheten.

– Det har nyligen gjorts stora investeringar för att skydda våra svenska kraftverk mot terroristattentat. Och i princip så handlar det om samma sak som vid naturkatastrofer – att se till att elförsörjningen inte bryts, så att reaktorerna kan kylas, säger han.

– Så våra kraftverk är helt skyddade mot terroristattentat?

– Man kan aldrig tala om totalt skydd i sådana här sammanhang. Därför är det otroligt viktigt att man arbetar kontinuerligt för att förbättra säkerheten.

Läs mer:
Hela rapporten från den tyska kärnkraftsorganisationen VGB (engelska).
– Tepco, det japanska bolag som driver kärnkraftsverket Fukushima, uppdaterar kontinuerligt information om händelseutvecklingen här (engelska).

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Män pratar ogärna om sina sömnproblem

En av tre svenskar har sömnproblem och det är lika vanligt bland män och kvinnor. Men vad kan man göra för att sova bättre och vilka är hälsoriskerna med att sova för lite? Svaren...

Nytt projekt utforskar det nya arbetslivets utmaningar

Arbetstider, ergonomi och inflytande. Vilka regler gäller och hur hanteras arbetsmiljöfrågor i en internationell miljö? Ett nytt projekt söker svaren. I en globaliserad och digitaliserad värld blir det allt vanligare att tjänstemän från olika länder...

Mats Ericson vinner Levipriset

Årets vinnare av Levipriset är Mats Ericson, professor vid KTH – en passionerad lärare som gärna experimenterar och alltid strävar efter att få en applåd i slutet av sin föreläsning. Mats Ericson är professor i...

Konjunkturrapporten: Få satsar på personalen, trots att ekonomin går bra

Trots att svensk industri går bra satsar företagen allt mindre på kompetensutveckling av de anställda. Det visar resultaten från Sveriges Ingenjörers konjunkturrapport som varnar för att svensk industri riskerar att tappa i konkurrenskraft. Höstens konjunkturrapport...
Linda Rydén, civilingenjör och initiativtagare till teknikbranschens metoo-upprop #teknisktfel.

Delvis ändrade attityder – ett år efter teknikbranschens metoo-upprop

Nästan 2 000 kvinnor skrev under teknikbranschens metoo-upprop #teknisktfel. Nu har det gått ett år sedan det publicerades, den 19 november 2017. I dag tycker initiativtagaren Linda Rydén att attityderna i branschen har ändrats,...
Lapp med #metoo

IT-branschen stoppar huvudet i sanden om sexuella trakasserier

Trots 1000-tals anställda säger IT-företag att de knappt haft några anmälningar om sexuella trakasserier efter #metoo. Det visar en enkät som Computer Sweden gjort. ”De tar inte problemet på allvar”, menar Sara Jonasson Ginters...

Nu presenterar förbundet en ny lönestrategi

En plan för hur medlemmarnas löner ska öka kommer att presenteras vid Sveriges Ingenjörers fullmäktige som startar om drygt en vecka. Det blir också inval av nya i styrelsen och besked om vilka av...
lagbok

Ingenjörer stämda för att ha stulit företagshemligheter

Tre ingenjörer arbetar i ett kemikalieföretag som byggde upp IT-system och anställde medarbetare från ett konkurrerande företag. Då blev de stämda av konkurrenten för att ha kopierat deras IT-system och kundlistor. Nu tas fallet...

Polhemspriset till pionjärerna bakom talldiesel

Årets Polhemspristagare Valeri Naydenov och Lars Stigsson har tagit fram receptet på talldiesel som framställs från tallolja, en restprodukt vid tillverkning av pappersmassa. SunPine i Piteå – världens första fabrik för talldiesel –producerar i...

Philip Stankovski: ”Fler startups borde teckna kollektivavtal”

Hur har det senaste året i förbundsstyrelsen varit och vilka är de stora utmaningarna framöver? Ingenjören har frågat Philip Stankovski som suttit i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse i snart ett år. Philip Stankovski blev invald som...