Kompetenspengar omvandlas till lön

0
554

I kollektivavtalen inom industrin som slöts 2010 enades parterna om att öronmärka 0,2 procent av löneutrymmet för kompetensutveckling. Nu rivs uppgörelsen och pengarna kommer att betalas ut som lön eller pension.  

Teknikutveckling och ständiga omställningar inom industrin har skapat ett behov av kompetensutveckling under hela arbetslivet. Redan år 1995 motionerade Kristdemokraterna för första gången om individuella kompetenskonton. Fem år senare lade en statlig utredning fram ett förslag, men inga beslut fattades.

En av utredningens slutsatser var att obligatoriskt individuellt kompetenssparande skulle leda till ökad rörlighet på arbetsmarknaden, förebygga flaskhalsar, minska risken för arbetslöshet och öka möjligheten att vara kvar i arbetslivet fram till pensionsåldern.

Under hela 2000-talet har frågan om kompetenskonton diskuterats flitigt, men utan resultat. 2002 kom en proposition från den dåvarande socialdemokratiska regeringen, men den innehöll inga lagförslag utan endast knapphändiga riktlinjer. Inte heller den nuvarande regeringen har åstadkommit något trots att samtliga allianspartier tidigare har lyft frågan i motioner.

Frågan om kompetenskonton har också funnits med i de centrala förhandlingarna mellan parterna på arbetsmarknaden under hela 2000-talet. En steg framåt togs i de branschavtal inom industrin som tecknades efter den förra avtalsrörelsen, våren 2010. Där enades parterna om att öronmärka 0,2 procent av lönesumman till kompetensutveckling, men hur sparandet skulle utformas var inte klart. En gemensam arbetsgrupp tillsattes för att utreda olika möjligheter och målet var en statlig medverkan i form av skattelättnader.

Sedan dess har läget förändrats. I höstas enades PTK och Svenskt Näringsliv om att inleda förhandlingar om ett nytt utvecklat omställningsavtal. Överenskommelsen om att avsätta 0,2 procent av löneutrymmet rivs upp och de öronmärkta pengarna kommer att betalas ut i samband med årets lönerevision.

Det innebär att 0,2 procent ska läggas till potten på tre procent för industrianställda inom samtliga branscher, utom inom gruvindustrin som istället hade en överenskommelse om en gruvpension.

Camilla Frankelius
Camilla Frankelius

– Alla branscher har valt att lägga till 0,2 procent till potten, men det är inget som hindrar att man lokalt gör andra överenskommelser. Är fack och arbetsgivare överens kan man till exempel välja att istället göra en extra pensionsavsättning, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef för industrin på Sveriges Ingenjörer.

De nya avtalen börjar gälla den 1 februari i år, men eftersom några avtal inom industrin löpte ut redan 30 september 2011 kommer anställda inom dessa branscher att kompenseras med ytterligare 0,6 procent till potten. Det är avtalen med Teknikarbetsgivarna, Industri- och kemigruppen och Byggnadsämnesförbundet.

– Anställda inom dessa avtalsområden kommer alltså att få en pott på 3,8 procent av löneutrymmet, säger Camilla Frankelius.

– Men vad händer med frågan om ett individuellt kompetenssparande?

– Den har definitivt inte fallit bort. Den är viktigare än någonsin och det är både vi och arbetsgivarna överens om. Kompetensutveckling kommer att bli en central fråga i förhandlingarna om det nya omställningsavtalet.

Förhandlingarna om ett nytt omställningsavtal mellan PTK och Svenskt Näringsliv beräknas starta under senvåren.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Barn demonstrerar för klimatet

Ingenjörer stöttar Greta Thunberg och hennes supporters

Det är inte bara Greta Thunberg som demonstrerar för klimatet på fredagar. I den globala manifestationen den 24 maj deltar också föreningen Ingenjörer för miljön. ”Det är inte bara något för ungdomar, utan för...

Sveriges ingenjörer sticker ut i granskning av fackförbund

Nyligen publicerade TCO:s tidning Arbetsvärlden listor med löner och arvoden för förbundsdirektörer, kanslichefer och ordföranden i fackförbunden. Sveriges Ingenjörer finns både i toppen och botten. Läs listorna och kommentarer. I Arbetsvärldens sammanställning hamnar Sveriges Ingenjörers...
Fingrar som pekar mot en man.

”Hjälp! Jag är anklagad för sexuella trakasserier!”

”Hjälp, jag är anklagad för sexuella trakasserier. Ska jag bli av med jobbet nu?” Den frågan får Sveriges Ingenjörers rådgivning ibland. Här berättar ombudsman Friedrich Heger hur det brukar fungera och vad förbundet svarar....

Trenden har vänt: Nu satsar Sony i Lund

Efter år av tuffa neddragningar kommer nu ett positivt besked till Sony Mobile i Lund. Företagsledningen vill ta vara på den spetskompetens som finns i Lund och satsar på ett globalt forsknings- och utvecklingscentrum...

Hög tid att nominera till Polhemspriset

Känner du en ingenjör som borde få uppmärksamhet för sin idérikedom? Skicka då in en nominering till Polhemspriset. "Det är ett pris som hyllar ingenjörskonsten", säger Bo Olsson, ordförande i nomineringskommittén. Polhemspriset är Sveriges äldsta...
ÅF Pöyrys vd Jonas Gustavsson tillsammans med sin Advisory board: Azra Malagic, Linnea Bendrot, Filippa Rexed och Sheva Rostam.

Är inte 23 år längre – ÅF:s vd tar råd från ingenjörsstudenter

Under ett år har fyra teknologer varit rådgivare åt ÅF Pöyrys vd. De tycker att arbetsgivare som vill anställa unga ingenjörer behöver lyssna på vad unga vill. Här är deras råd. Ingenjören träffar tre...

Zenuity har rekryterat hundratals ingenjörer – ser ingen ingenjörsbrist

Zenuity är företaget som har vuxit från 200 till 650 anställda på två år och som fortfarande rekryterar. 95 procent av medarbetarna är ingenjörer. – Vi känner inte av någon ingenjörsbrist, säger Louise Bichler,...

”Kollektivavtal, vad är poängen med det?”

"Vad är poängen med kollektivavtal. Det finns väl lagar som reglerar sådant?". Malin Bjerkhede, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, förklarar vad du bör se upp med om ditt företag saknar kollektivavtal. Min arbetsgivare saknar kollektivavtal. Vad...

Distrikt Värmland ordnar innovationsmingel och AI-föreläsning

Många ingenjörer i Värmlandsregionen är data- eller IT-ingenjörer och i skogsindustrin finns många småföretagare. Därför satsar distrikt Värmland på ett innovationsmingel och en AI-föreläsning under hösten. Nu vill man få mer fart på distriktsverksamheten.  Per...

Konjunktur på högvarv, men ingenjörer får inte del av framgången

Konjunkturen är fortsatt stark inom de ingenjörstäta företagen och potentialen att öka innovationskraften är stor nu när ekonomin går bra. Trots det har få företag ett belöningssystem kopplat till innovationer och många medarbetare upplever...