Lonestatistik

Ny bok ska ge bättre NO-lärare

Pernilla Andersson, docent i naturvetenskapens didaktik, har på Skolverkets uppdrag skrivit en bok om NO-undervisning. Foto: Högskolan i Halmstad.

Pernilla Andersson, docent i naturvetenskapens didaktik, har på Skolverkets uppdrag skrivit en bok om NO-undervisning. Foto: Högskolan i Halmstad.

Det finns mycket forskning om hur naturvetenskapsundervisningen kan göras bättre – men forskningen kommer sällan lärarna till dels. Det vill Skolverket ändra på med en ny bok om just naturvetenskapsundervisning.

– Lärare i skolan i dag har inte tid eller utrymme för att förkovra sig i den forskning som finns. Forskningsresultaten hamnar hos andra forskare, presenteras på forskarkonferenser, och så vidare. Den här boken kanske kan förändra det och bidra till en större medvetenhet i den naturvetenskapliga undervisningen, säger Pernilla Nilsson, docent i naturvetenskapens didaktik på Högskolan i Halmstad.

Problemet i dag är att NO-undervisningen ofta blir för mycket fakta med svåra ord och begrepp, som eleverna själva kanske inte riktigt förstår meningen med att lära sig, menar Pernilla Nilsson, som själv är NO-lärare i grunden. Hon har också varit med och skrivit kursplanerna för de naturvetenskapliga ämnena och har nu skrivit boken Att se helheter. Naturvetenskapligt perspektiv, på uppdrag av Skolverket.

– Vetenskapliga artiklar på engelska är kanske inte det forum man kan använda sig av som lärare i vardagen. Så tanken med boken är att presentera forskningen på ett sätt som lärarna känner igen sig i, som inte är alltför akademiskt och som de kan använda i sin undervisning. Samtidigt vill jag säga att det finns många duktiga NO-lärare, jag vill absolut inte slå ner på lärarkåren som sådan. Men det är ett problem att många elever inte ser naturvetenskapen som värdefull, säger hon.

Vad ger du för tips i boken?

– Den är uppdelad i många delar, men mycket handlar om hur man kan utveckla sina undervisningsmetoder och prata om naturvetenskap och använda naturvetenskapliga begrepp i tidiga åldrar. Det handlar också om att planera undervisningen på ett sätt som eleverna känner är meningsfullt, att utgå från deras tankar och attityder och tänka ut hur man kan möta dem.

– Vi vet till exempel att eleverna är intresserade av att lära sig om atombomber, men de är inte så intresserade av att lära sig hur atomer och molekyler är uppbyggda. Men man kan inte förstå hur en atombomb fungerar om man inte kan något om atomer och molekyler. Så det handlar kanske inte om innehållet i sig, utan om hur det ramas in.

Just att utgå från elevernas intressen är en viktig nyckel, menar Pernilla Nilsson.

– Elever vill lära sig om datorer och Ipads medan vi håller på med ångmaskinen. Man kan ju lära sig om båda, men man måste tänka på vem undervisningen egentligen är till för – och det är ju eleverna, säger hon.

Det har redan visats mycket intresse för boken, berättar Pernilla Nilsson. Kanske kommer boken också att användas i undervisningen på lärarutbildningarna.

– Det är naturligtvis jätteroligt med uppmärksamheten, och är väl ett tecken på att det ligger väl i tiden med en sådan här bok. Men det viktigaste för mig är att boken blir läst och uppskattad av lärarna och att de tycker att den är användbar, och att de får möjlighet att stanna upp och reflektera lite över sin undervisning.

Peter Alestig Blomqvist

Kommentarer (2 st)

  • Håller inte med signaturen MOB_i_L om att avancerade kunskaper i FTF krävs – man behöver inte gå in i reciproka rymden eller liknande för att förklara hur transistorer, LCD:er och LED:er fungerar. Åtminstone transistor minns jag att det förklarades bra på gymnasienivå (i Nederländerna), och då har jag ändå alltid tyckt att fysik är svårare än kemi. Men jag håller med om att det inte räcker att *enbart* utgå från elevernas intressen, för då kanske man missar några viktiga pusselbitar som inte passar in precis där – de kan dock vara en bra utgångspunkt för att visa på vikten av några teoretiska pusselbitar som krävs för förståelsen. Det svåra är hur man lägger upp det i detalj, samt hur man får med alla elever i största möjliga utsträckning. Inför stundande praktikum kring motorer kanske eleverna ska få i hemläxa att fundera på vad som intresserar just dem som innehåller motorer, vare sig det är bilar, flygplan, eltandborste eller något annat?

  • Ett problem är ju att man måste förklara hur transistorer, LCD:er och LEDs fungerar för att kunna förklara dagens teknik, t.ex. surfplattor. Det innebär att lärarna måste ha avancerade kunskaper i fasta tillståndets fysik (FTF). Det är klart att man kan gå in på sidor som HowStuffWorks och läsa på men jag tycker något saknas på de webbplatserna. När det gäller FTF så är teorierna ganska indirekta och utspelar sig i abstrakta rum. Man skulle behöva mer direkta förklaringar i det vanliga rummet. Förklaringarna måste också vara helt korrekta och inte släta över detaljer. Men jag tycker också eleverna borde vara intresserade av sådan naturvetenskap och teknik som man själv kan utveckla och påverka. Det går t.ex. att bygga egna motorer och reparera hushållsmaskiner. Däremot kan man knappast tillverka sin egen LED eller LCD.

Ingenjören 1/2017

Ingenjören 1_2017Nummer 1 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Utmaningen

I Ingenjören 1/2017 kan du läsa om Maja Reichard, som har lyckats kombinera en civilingenjörsutbildning på KTH med att delta i två Paralympics där hon tagit fem medaljer. Men sin största studieutmaning på KTH är hon ensam om. Du kan läsa texten som pdf här.
Utmaningen_2017_01

Dilemmat

Per-Anders Enkvist trodde att cirkulär ekonomi var ett buzzword som snart skulle ha snurrat klart. En rapport, en bok och flera års arbete senare har surrandet bara tilltagit. Intervjun kan du läsa i Ingenjören 1/2017, eller ladda ner artikeln som pdf här.Dilemmat_2017_01

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB

 

Projektledare
Älvkarlebyhus

Lantmätare
Borås stad

Stadsarkitekt

Nacka Kommun

Bygglovchef
Nacka Kommun

Elnätsprojektör
Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB

Kvalitetsingenjör

Liko Hill-Rom

Teknisk Säljare
Christian Berner AB

Projektchef
Sollentuna kommun

Kartingenjör
Norrköpings kommun

VA- och avfallschef
Tranås kommun

Mark-och exploateringsingenjör
Tranås kommun

Laboratorieingenjör
Innventia

Forskare
Innventia

Researcher
Innventia

Senior Serviceingenjör
AstraZeneca Sweden Biologics

Underhållsingenjör
AstraZeneca Sweden Biologics

Kraftsystemspecialist
Vattenfall

Technical Director
Maint Partner

Chef HSEQ
Domsjö Fabriker Ö-vik

Bygglovshandläggare
Tomelilla kommun

Proj byggnadsingenjör
GRID Arkitektur AB

Erfaren, ledande projektör
WSP Sverige AB

Banner_210x280px_Byggprojekt_Ingenjoren.se
puff_polhemspriset
Leda innovation
fackliganyheter