Lonestatistik

Kvotering – på gott och ont

Forskning visar att företag vinner på att ha mångfald i styrelsen, både vad gäller könsfördelning och värderingar. Men vad händer om vi börjar kvotera in kvinnor i styrelserna? Meningarna går isär. Och enligt det svenska styrelseproffset Peggy Bruzelius har vi redan en inofficiell kvotering i Sverige.

Sverige ligger i världstoppen när det gäller andelen kvinnor i styrelserna, men fortfarande sitter det män på fem av sex styrelsestolar. Samtidigt har forskning visat på flera positiva effekter av både mångfald och jämlikhet i styrelserna. En tydlig och lätt mätbar fördel är till exempel att kvinnliga styrelseledamöter har en högre närvaro på styrelsemötena än manliga, ett beteende som också smittar av sig på de män som sitter i styrelser där det finns kvinnor.

Renée Adams. Foto: SNS.

Renée Adams. Foto: SNS.

Men frågan är om det gör att man bör kvotera in kvinnor i styrelserna? Den australiske forskaren Renée Adams har studerat hur svenska kvinnliga styrelsemedlemmar skiljer sig från sina manliga kollegor, och sett flera tydliga skillnader (läs om dem här). Men hon påpekar att värderingarna i en styrelse där kvinnor kvoterats in kan komma att skilja sig från det som hon sett i sin forskning.

– Man ska vara medveten om att den här studien gäller styrelser där kvinnor har tagit plats utan någon kvotering. Kvoterade styrelser skulle kanske skilja sig från våra resultat, och kanske innebära att fler ”typiska” kvinnor tar plats, säger hon.

I flera länder pågår just nu diskussioner om man ska införa någon form av kvotering in i börsbolagens styrelser. Allra längst har man gått i Norge, där man för några år sedan införde lagstiftning som tvingar börsnoterade eller andra publika företag att ha minst 40 procent kvinnor i sina styrelser.

Norge må vara unikt när det gäller den här typen av åtgärder, men det pågår också diskussioner i bland annat Spanien, Frankrike, Holland, Tyskland, Italien och Storbritannien om liknande – om än kanske inte lika rigida – regleringar.

Peggy Bruzelius. Foto: SNS.

Peggy Bruzelius. Foto: SNS.

I Sverige har man ännu inte infört några regler eller lagar. Men enligt den svenska styrelseräven Peggy Bruzelius, i dag styrelseledamot i bland annat Electrolux och Axfood, kvoterar vi redan in kvinnor i styrelserna här också – även om det inte sker officiellt.

– Det finns absolut en inofficiell kvotering i Sverige. I flera styrelser där jag är ledamot skulle jag inte sitta om jag var en man med samma meriter och erfarenhet. Nu anser jag att jag ändå bidrar, men min erfarenhet är att vi faktiskt drar fördel av att vara kvinnor, säger hon.

Andra drar helt andra slutsatser. Eva Redhe Ridderstad, styrelseledamot ibland annat MQ Holding, menar att det snarare kvoteras in män i de svenska styrelserna. Hon har heller inte mycket till övers för det relativt vanlig förekommande argumentet att det skulle finnas för få kompetenta och kvalificerade kvinnor i landet.

– Det här är inte en fråga om brist på kompetens hos kvinnorna i landet, det är ett gammalt manligt argument som jag är otroligt trött på att höra. Det är dags att vi blir av med det. Det stora problemet är snarare att vi i dag inte använder den kompetens som finns, säger hon.

Eva Redhe Ridderstad. Foto: SNS.

Eva Redhe Ridderstad. Foto: SNS.

Men enligt Peggy Bruzelius borde man egentligen inte koncentrera sig på styrelserna, utan snarare på vad som händer längre ner i organisationen på företagen.

– Den stora frågan är inte att försöka få in fler kvinnor i styrelserna, utan att se vad som händer med kvinnorna i företagen. De unga lovande kvinnorna som aldrig tar sig upp till högsta toppen, vart tar de vägen? Hittar vi en lösning på det problemet, kommer styrelseproblemet att lösa sig av sig självt.  

– Samtidigt måste jag säga att det är konstigt att vi bara pratar om könsfrågan hela tiden. Som jag ser det är bristen på etnisk mångfald ett mycket större problem. Vi bor i ett land där 20 procent av befolkningen har en annan etnisk bakgrund än den svenska – och jag har under alla mina år i styrelser aldrig stött på en enda av dem i en bolagsstyrelse.

Om det är bra eller dåligt att kvotera in kvinnor i styrelserna lär fortsätta debatteras. Men effekt får det i alla fall – det har exemplet Norge redan visat, berättar den australiska forskaren Renée Adams.

– Utbildningsnivån i de norska styrelserna höjdes i ett slag när lagen kom. Samtidigt har man också kunnat se ett samband mellan företag med kvoterade styrelser och ett sämre marknadsvärde på kort sikt. Men förklaringen kan vara att företag med styrelser där man har kvoterat in kvinnor sparkar färre medarbetare, något som kan vara ett uttryck för mer långsiktighet. Man förlorar pengar kortsiktigt, men i längden är det dyrt att nyanställa och lära upp personal så det kan mycket väl hända att de här företagen tjänar på sitt agerande på längre sikt.

Peter Alestig Blomqvist


Kvinnor i styrelser mer riskbenägna

Det spelar roll om man har kvinnor i styrelsen – men kanske inte på det sätt som man tror. Kvinnorna i de svenska börsbolagsstyrelserna må vara mindre tävlingsinriktade än sina manliga kollegor, men de är också mer riskbenägna, visar ny forskning. Läs mer

Kommentarer (2 st)

  • Vilka nackdelar ser du? Ser du inga fördelar med fler kvinnor i bolagsstyrelser?

  • Ja det lär fortsätta debatteras huruvida kvotering är bra eller dåligt, vilket är märkligt då eventuella fördelar är mycekt mindre än nackdelarna

Ingenjören 1/2017

Ingenjören 1_2017Nummer 1 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Utmaningen

I Ingenjören 1/2017 kan du läsa om Maja Reichard, som har lyckats kombinera en civilingenjörsutbildning på KTH med att delta i två Paralympics där hon tagit fem medaljer. Men sin största studieutmaning på KTH är hon ensam om. Du kan läsa texten som pdf här.
Utmaningen_2017_01

Dilemmat

Per-Anders Enkvist trodde att cirkulär ekonomi var ett buzzword som snart skulle ha snurrat klart. En rapport, en bok och flera års arbete senare har surrandet bara tilltagit. Intervjun kan du läsa i Ingenjören 1/2017, eller ladda ner artikeln som pdf här.Dilemmat_2017_01

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB

 

Projektledare
Älvkarlebyhus

Lantmätare
Borås stad

Stadsarkitekt

Nacka Kommun

Bygglovchef
Nacka Kommun

Elnätsprojektör
Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB

Kvalitetsingenjör

Liko Hill-Rom

Teknisk Säljare
Christian Berner AB

Projektchef
Sollentuna kommun

Kartingenjör
Norrköpings kommun

VA- och avfallschef
Tranås kommun

Mark-och exploateringsingenjör
Tranås kommun

Laboratorieingenjör
Innventia

Forskare
Innventia

Researcher
Innventia

Senior Serviceingenjör
AstraZeneca Sweden Biologics

Underhållsingenjör
AstraZeneca Sweden Biologics

Kraftsystemspecialist
Vattenfall

Technical Director
Maint Partner

Chef HSEQ
Domsjö Fabriker Ö-vik

Bygglovshandläggare
Tomelilla kommun

Proj byggnadsingenjör
GRID Arkitektur AB

Erfaren, ledande projektör
WSP Sverige AB

puff_polhemspriset
Leda innovation
fackliganyheter