En laptops sociala påverkan

2
311

I laptopbranschen är avfallsproblemet ett känt och uppmärksammat problem men hur många vet vilken social påverkan tillverkningen av laptops har? Forskaren Elisabeth Ekener-Petersen vet mer om den saken efter att ha utfört en social livscykelanalys (S-LCA)av en laptop.

Elisabeth Ekener-Petersen arbetar på Centre for Sustainable Communications (CESC) på KTH. Hon berättar att idén till att undersöka laptop-tillverkningens sociala avtryck kommer från utvecklingsländerna.

– De undrade om man inte kunde titta på den sociala påverkan från hela leverantörskedjan och inte bara den miljömässiga, exempelvis om barn är inblandade i tillverkningen och hur produktionen påverkar människorna som bor där, säger Elisabeth Ekener-Petersen. Hon förklarar att ett första steg mot en social livscykelanalys (också kallad S-LCA) togs år 2009 då en internationell arbetsgrupp tog fram riktlinjer för hur man ska bära sig åt.

 Vid en S-LCA går det inte att mäta påverkan i siffror på samma sätt som vid en miljöinriktad analys. I stället fick Elisabeth och hennes projektkolleger söka sociala data, både kvantitativa och kvalitativa, om olika länder och sektorer. Utifrån dessa har de sen försökt göra analysen.

– Det blir ganska osäkra data och det är svårt att värdera mänskliga rättigheter, men en möjlighet är att man i framtiden ska kunna använda S-LCA:n som en grund för en produktmärkning och hjälpa konsumenter att välja bra leverantörer till olika produkter, säger Elisabeth.

En social livscykelanalys skulle alltså kunna leda till att företagen förbättrar villkoren för människorna som är inblandade i tillverkningen. Som det ser ut i dag har företagen för det mesta koll på de närmaste leverantörernas påverkan och som bäst kanske till och med tre, fyra led bakåt i leverantörskedjan, men vad som händer längre bak i kedjan har de ofta lite eller ingen information alls om.

Elisabeths och hennes kollegers fokus var att hitta sociala hot-spots i produktionskedjan för laptops. Bland det som dök upp som hot-spots var till exempel arbetsvillkoren vid monteringsfabrikerna i Kina.

Kritiken mot att jobba med sociala livscykelanalysen är att det är svårt att få fram tillförlig information utifrån fakta som många gånger är svår att värdera. Elisabeth håller med om att det finns problem men menar att situationen inte blir bättre av att inte göra något alls.

Elisabeth Ekener-Petersen

– Det är verkligen inte lätt att få tag i information om leverantörskedjan och det kan också vara ett problem att få reda på hur det verkligen ligger till, säger hon och berättar att det händer att när en utomstående kommer till en fabrik för att undersöka arbetarnas arbetsbillkor visar företaget upp en bild som har lite med verkligheten att göra. Friserade siffror i arbetsscheman är ett exempel.

Men trots svårigheterna tycker Elisabeth ändå att det är viktigt att göra sociala livscykelanalyser samtidigt som hon understryker att det verktyget som finns i dag måste utvecklas.

– Det är absolut bra om företagen gör en S-LCA. På så sätt kan företagen lägga sina resurser på de områden där problemen verkligen ligger i stället för att springa på de bollar som media uppmärksammar. Men frågan är om de mäktar med? Vi måste hitta ett sätt att snabba upp och förenkla processen, den här S-LCA:n tog mig ett drygt år att göra.

Projektet med att kartlägga en S-LCA är en tvärvetenskaplig forskning och studien är utförd med finansiering av KTH, Vinnova samt övriga partners i forskningscentret CESC.

Anna Eriksson

 

2 KOMMENTARER

  1. Noterar jag rätt att artikeln bara nämner vikten av och svårigheterna med att göra en S-LCA-analys, men inte vad den kom fram till? Det står att den tog ett år att göra – då är den väl klar nu?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Snart får de anställda på Cybaero äntligen lön

I måndags begärde företaget Cybaero sig själva i konkurs. Nu kommer de anställda äntligen att få sina löner, som inte betalats på flera månader, från den statliga lönegarantin. Det börsnoterade Linköpingsföretaget Cybaero som utvecklar och...
Riksdagslistor

16 ingenjörer på riksdagslistorna i Stockholms län

Det är bara åtta ingenjörer på riksdagslistorna i Stockholms kommun. Men i övriga Stockholms län är de dubbelt så många: 16 stycken. Och som i flera andra valkretsar är det Centern som har flest...
Riksdagslistor

Färre ingenjörer på riksdagslistorna i Stockholm än i Göteborg och Malmö

Stockholm är Sveriges huvudstad - men det är inte här vi hittar flest ingenjörer på riksdagslistorna. Räknat för själva kommunen ligger Stockholm efter både Göteborg och Malmö.  Ingenjörens genomgång av vilka ingenjörer som finns på...
Riksdagslistor

Åtta ingenjörer på riksdagslistorna i västra Skåne

Åtta ingenjörer i valkretsen Skåne läns västra finns med på partiernas riksdagslistor inför valet i höst. De finns över hela det politiska fältet, i nästan alla partier, och inom olika ingenjörsinriktningar. Det visar Ingenjörens...

Ingenjörerna kritiserar Almegas förslag till Las-förändringar

I veckan presenterade arbetsgivarorganisationen Almega sju förslag till förändringar av Las. Sveriges Ingenjörer är kritiska men kan tänka sig att fler än två anställda får undantas från turordningen när företag drar ner. Den svenska lagen...
Riksdagslistor

Elva ingenjörer på riksdagslistorna i södra Skåne

Elva ingenjörer i södra Skåne finns med på partiernas riksdagslistor inför valet i september. De kandiderar för tre av allianspartierna, två av de rödgröna partierna plus Sverigedemokraterna. Det visar Ingenjörens genomgång. Inför valet går Ingenjören...
Man med dator vid pool

Kan chefen tvinga mig att kolla mejl på semestern?

Ska man sjukanmäla sig om man blir sjuk på semestern? Och måste man kolla jobbmejlen eller till och med komma in och jobba på semestern om chefen kräver det? Det svarar Sveriges Ingenjörers ombudsmän...
Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar på en ny arbetsplats utan den måste tjänas in –...

Ingenjörerna på världskongress försvarar villkoren i Sverige

Den här veckan är sex delegater från Sveriges Ingenjörer i Liverpool på den globala fackliga organisationen UNI:s världskongress. Krav på arbetstidsförkortning kan bli kongressens knäckfråga. UNI Global Unionen samlar fackförbund för både arbetare och tjänstemän...
deklaration

Nu börjar skatteavdraget på fackavgiften gälla

Den 1 juli återinförs skatteavdraget för fackföreningsavgiften. Så här kommer det att fungera för dig som medlem. I maj klubbade riksdagen igenom beslutet att återinföra skatteavdraget. Det innebär att alla som betalar sammanlagt minst 400...