Sex svenska teknologer har fått ett annorlunda examensarbete. De ska på uppdrag av Nasa ta fram en så kallad månrover. Den ska placera ut antenner på månens baksida i syfte att bygga ett teleskop.
Sex svenska teknologer har fått ett annorlunda examensarbete. De ska på uppdrag av Nasa ta fram en så kallad månrover. Den ska placera ut antenner på månens baksida i syfte att bygga ett teleskop.
Den första svenska bilen på månen håller redan på att ta form på ritbordet. Uppdraget härstammar ur att två utbildningar vid Högskolan i Halmstad 2011 fick pris för bästa teknikutbildning av branschorganisationen Teknikföretagen. En del av prispengarna användes till en studieresa till California Institute of Technology i Los Angeles som sedan länge samarbetar med Nasa.
Lars Bååth, professor i fotonik vid Sektionen för ekonomi och teknik, var med på studieresen. Under 1980-talet forskade han vid California Tech, och hade vissa kontakter i USA. På plats frågade den svenska gruppen helt enkelt om det fanns något att göra. Då fick de i uppdrag att bygga en månrover, det vill säga en självgående månbil.
Teknologerna ska bygga den mekaniska delen av månrovern. Dess uppdrag blir att på månens baksida lägga ut 16 väldigt långa och smala mattor i ett stjärnmönster: hundra meter långa och en centimeter breda. Tillsammans ska de bilda ett radioteleskop.
Hittills har studenterna mest gjort research, men börjar nu med att rita konstruktionen med CAD-teknik. Själva examensarbetet ska vara klart redan till sommaren. Månrovern väntas däremot vara klar först kring år 2030. Tekniken måste genomgå omfattande testning innan den skjuts upp.
På Högskolan i Halmstad hoppas man att framtida studenter ska få chans att jobba med senare skeden av projektet.
Sture Henckel
