Vart tog distansarbetet vägen?

Trots att vi har alla möjligheter att arbeta var och när som helst sitter vi fast i industrialismens definition av arbete och hur och var det pågår. Distansarbetsdrömmen kom av sig. Eller är den på väg? I tre artiklar kommer Ingenjoren.se att titta närmare på det jobb vi inte gör på jobbet – vad det nu kallas. Del 1 handlar om vision och verklighet:

Foto: Hasse Holmberg/Scanpix. Var ställer du din dator i dag?

“Ska du gå hem redan?”

Förra året fick forskarna Mikael Ottosson och Calle Rosengren 2 miljoner kronor för att utforska vårt förhållande till tid och norm i arbetslivet. Från ett samhälle där arbetet var tydligt reglerat i lagar och regler går vi mot en upplösning av begreppen arbetsplats och arbetstid. Vi kan arbeta var som helst, och när som helst. Eller låta bli. Forskarna ska studera normers betydelse för arbetets rumsliga och tidsliga förläggning i kunskapsintensiv tjänsteproduktion. Projektet heter ”ska du gå hem redan” precis som sin hemsida. En påminnelse om känslan av förebråelse, verklig eller inbillad, som du kan få en stressig eftermiddag på jobbet när du packar ihop och går för att hämta på dagis flera timmar innan kollegorna går hem. Och känslan finns där även om man kompenserar med att slå på datorn och jobba vidare på kvällen hemma. Det finns forskning som visar att den som jobbar utanför kontoret är oerhört noga med arbetstiderna och förmodligen får mer gjort än den som befinner sig på den fysiska arbetsplatsen. Att sluta mäta arbete i tid vi tillbringar på en definierad plats är svårt.

– Arbetstidens symbolvärde är fortfarande stort, säger Mikael Ottosson. Vi tänker arbete som att vi går till arbetet, till byggnaden. Det finns en tröghet i begreppen och i språket som tar tid att frigöra sig från.

Foto: Malmö Högskola. Forskaren Mikael Ottosson tror inte på den totala upplösningen av arbetsplatsen.

Den nya tekniken med bärbara datorer, internet och mobiltelefoni har sprängt gränserna för var vi kan arbeta i dag. Möjligheterna är oändliga. Men vi är bundna av trögheten I våra begrepp och i våra organisationer.

– Vi är långt ifrån den totala rumsupplösningen i dag, säger Mikael Ottosson. Och vi har fortfarande behov av att träffas och prata.

Visionen om distansarbetet, där vi kan sitta hemma och jobba har funnits i kanske 40 år nu. Oljekrisen 1973 och den tekniska utvecklingen gav upphov till tankar om hur man skulle kunna spara tid och resurser genom att ha arbetsplatsen hemma. 1980 förutspåddes en renässans för lokalsamhällena då allt fler med tiden skulle bo och arbeta utanför storstadsområdena. Informationsteknikens spridning, datorernas intåg I hemmet och möbelföretagens lansering av hemma-arbetsplatsen bidrog. Senare följde också företagens visioner om hur kontorsytorna kan minskas om hälften av de anställda är någon annanstans.
EU-kommissionen förutspådde 1994 att det skulle finnas 10 miljoner distansarbetare år 2004. Så blev det inte. 2009 var det runt 4 procent av svenska anställda som distansarbetade en eller två dagar i veckan. Och inte I första hand hemifrån, för dagens distansarbetare är snarare en mobil arbetare med kontoret på fickan som jobbar på en flygplats, på tåget eller vid ett cafébord någonstans.
Så vart tog de tio miljonerna distansarbetare vägen?

Distansarbete visade sig inte bara vara en fråga om datorisering och kontorsmöbler. Det krävs också förtroende för att anställda ska arbeta även när de är utom synhåll. Platta organisationer utan starka hierarkier är en bättre förutsättning än företag med många nivåer. Arbetsuppgifterna måste också lämpa sig. Ska du skruva ihop bilar så ska du. Därför är det i den kunskapsintensiva tjänsteindustrin som flest arbetar utanför kontoret. Och mest i Väst-och Nordeuropa eftersom organisationerna är plattare där och arbetslivet mindre hierarkiskt än i Syd – och Östeuropa.

”A flexible working life for all age groups will be a generally accepted concept in 2015.” skriver Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien i sin framtidsrapport Ambient Sweden. Men för att det ska bli verklighet måste organisationerna också tänka till om hur en verksamhet där alla inte är på plats varje dag organiseras. Forskning visar att det är mellancheferna som är mest negativa, förmodligen för att det är de som ska hantera den nya situationen. Kunskapsöverföring, värdering av arbetsinsatser, projektledning – det är många frågor som ska lösas. Ovanpå det kommer säkerhetsfrågor, arbetsrätt, arbetsmiljöfrågor.

– De nya arbetsformerna kan göra att man förlorar kunskap och vi-känsla, säger Mikael Ottosson. Hur skapar man identitet i en sådan här situation? Jag tror inte att de fysiska arbetsplatserna helt kommer att försvinna. Men jag tror också att det här kan ge upphov till nya former för lärande i organisationer. Och arbetet kanske mer handlar om att sammanfoga olika kunskap och kompetens än om att äga dem.

Jenny Grensman
Läs de andra delarna av ”Vart tog distansarbetet vägen?”
Del 2: Flexibelt arbete kräver sin struktur

Del 3: Möten är centrala
Del 4: Svårt att veta när och var du jobbar

Källor:
Visioner om IKT i arbetslivet, Torbjörn Lundqvist, Institutet för Framtidsstudier 2010
Ambient Sweden (IVA 2010)

Kommentarer (3 st)

  • Försäkringskassans huvudkontor flyttar i slutet av 2013 till nya lokaler och där kommer det inte finnas fysiska platser till all personal, en så kallad Aktivitetsbaserad arbetsplats. Man har en egen ”hemvist”, men ingen egen plats. Det passar säker för en del, men inte för alla. Det är redan perosnal som sagt upp sig och bytt jobb på grund av detta.
    Personligen tror jag många känner en trygget i att ha en ”egen” plats att gå till.

    Sitter inte själv på HK och är glad för det. :)

    Det blir spännande att se hur det kommer att gå…

  • Mellancheferna är antagligen mest negativa därför att deras uppgift främst är att övervaka och kontrollera sina underlydande. I en platt organisation med eller utan distansarbete finns inte samma behov av mellanchefer som springer runt och kontrollerar att folk sköter sitt arbete.

  • Eftersom ”kontoret” numera är ”kontorslandskapet” så har kontorsytan kunna minskats starkt utan att släppa järnkollen på underhuggarna. Incitamentet ”lägre kostnader” är därför inte lika starkt för arbetsköparna.
    En vinst med arbete hemifrån ibland jämfört med i kontorslandskapet är att möjligheten till koncentrerat, fokuserat arbete men det brukar inte värderas högt av cheferna.
    Utvecklingen av mobilt Internet mm har snarare medfört att all tid är arbetstid snarare än att arbetstiden kan utföras hemma.

Ingenjören 3/2017

 Ingenjoren 3_2017_omslag_700pxNummer 3 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Resan

Carlos liv gar i zumbatakt Ingenjoren 3_2017

Carlos Ibañez var en blyg kille på KTH. Sedan kom zumban in i hans liv och förändrade allt. Nu lever han på att stå på en scen och dansa, omringad av tjejer. Läs Ingenjörens intervju med Carlos från nummer 3/2017 som pdf här eller här för att läsa artikeln direkt i din webbläsare.

Utmaningen

Easy is no fun Ingenjoren 3_2017

Säger du till Sara Hermansson att något är svårt blir hon bara mer motiverad att göra det. Redan som 26-åring blev hon chef på Scania och fick ansvaret att leda arbetet med att utveckla framtidens elektrifierade bussar och lastbilar. Läs vårt kortmöte med Sara Hermansson från Ingenjören 3/2017 som pdf här eller klicka på omslaget för att läsa direkt i din webbläsare.

Glastaket

Glastaket_Ingenjoren_2_2017_uppslag_500

Vad är egentligen jämställdhet? Handlar det bara om lön och kön på cheferna? I Ingenjören 2/2017 har vi träffat kvinnliga ingenjörer och ekonomer som berättar om en kultur på jobbet som präglas av utanförskap, sexistiska kommentarer och brist på respekt.

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB


GIS-ingenjör
Skara kommun

Arbetsmiljöingenjör
St1 Refinery AB

Systemingenjör miljötålighetsteknik
Saab

Verksamhetschef Park & Gata
Örebro kommun

Kart- och Mätingenjör
Svedala kommun

VA-ingenjör
Älmhults kommun

Driven energioptimerare
Diös Fastigheter AB

GIS-ingenjör
Kumla kommun

Gatuingenjör
Älmhults kommun

Recovery specialist
Adven Sweden AB, Stockholm

VA-Planerare
Knivsta kommun

Processäkerhetsingenjör
Domsjö Fabriker

Sr Forsknings o utv ingenjör
Domsjö Fabriker

Teknisk Affärsutvecklare
Hamamatsu, Stockholm

Gatuingenjör
Sollentuna

Driftledare Gata
Sollentuna

Processäkerhetsingenjör
St1 Refinery AB

Forskningsingenjör
RISE

Projektingenjör 

Jönköpings kommun

Exploateringsingenjör
Ronneby kommun

Institutdirektør
DTU Kemi

Projektledare Gata
Knivsta kommun

Bygg- och projektledare
Sundsvalls kommun

Projektör till gatuavdelningen
Sundsvalls kommun

Varsågod extra förmånlig ränta för dig. SEB
Vill du studera medan du arbetar? Läs en MBA på distans vid STF Business Academy.
Standardiseringen - ditt strategiska verktyg. Svensk Elstandard
fackliganyheter