Individuell lön gav mindre spridning

1
738

Yrken med större lönespridning lönar sig mer. Men i Sverige har lönespridningen stannat av och rent av minskat något trots att allt fler har individuell lönesättning.

Civilingenjörer, ekonomer och jurister tillhör de yrken som visar på en relativt stor lönespridning och också har en god löneutveckling. De två sakerna hör ihop. Samtliga lärarkategorier samt sjuksköterskor och bibliotekarier tillhör yrken där lönespridningen är nära noll och de har också dålig chans att göra lönekarriär. Det vill säga att de inte har särskilt mycket mer i lön när de går i pension än när de började arbeta.
Det konstaterade Saco:s statistiker Thomas Ljunglöf när han talade på ett seminarium om lönespridning.
Huvudtalarna på seminariet var författarna till en antologi om lönespridning som Saco ger ut och som bland annat försöker svara på frågan” Hur kan man säga att inkomstklyftorna ökar samtidigt som det visar sig att lönespridningen har minskat?”

– Vi vill reda ut begreppen eftersom det ofta finns en viss förvirring när vi diskuterar lönespridning vad det egentligen är vi diskuterar, hur och vad vi mäter, säger Lena Granqvist, tillförordnad samhällspolitisk chef på Saco som varit redaktör för boken. Vi analyserar hur lönespridningen har förändrats sedan 90-talet och vår slutsats om man kan kalla det så, är att under 2000-talet har det hänt något som vi inte riktigt kan ta på. Lönespridnigen har minskat. Till exempel har lönespridningen minskat mellan dem som har högskole- och gymnasieutbildning. Att det sker samtidigt som individuell- och lokal lönesättning har spritts till stora grupper är intressant.

Löneskillnaderna har också minskat om man jämför högskoleutbildade i privat- och offentlig sektor. Sektorerna har närmat sig varandra genom att den individuella lönesättningen numer tillämpas i båda sektorerna. Med individuell och differentierad lönesättning i allt fler sektorer borde lönespridning ha ökat, men så har inte blivit fallet.

Ett exempel är skolan. Där har man nyligen frångått ett tarifflönesystem för att börja med individuell och differentierad lönesättning men resultatet förra året i Stockholms skolor blev att lönerna sjönk och spridningen minskade.

– Det är skillnad på bra och dålig lönesättning, säger skolborgarrådet Lotta Edholm (fp) i en kommentar. Jag tror att det är brist på kompetens inom lönesättning i skolan efter alla år med tariffsystemet. Vi måste utbilda cheferna.

– Vi ser också att arbetslivet har förändrats och blivit mer komplext, sade Lena Granqvist. Det gäller alla grupper, arbetare som tjänstemän. Det krävs att vi ska samverka och samarbeta och det gör att annat än rent formella meriter spelar in när lönen ska sättas. Och sådana meriter tror vi kanske bättre kommer fram med den individuella lönesättningen.

Att lönen är viktig för produktiviteten anses ganska vedertaget. Men kanske är det inte lönen i sig utan vår upplevelse av lönen som spelar roll. Jag kan vara missnöjd med min lön på grund av att alla runt om kring mig tjänar mer och att jag tycker det är orättvist. Och de anställda på en arbetsplats kan vara nöjda med en ganska dålig löneutveckling om de har fått en bra förklaring till varför den blev dålig och förstår och ställer upp på hur arbetsgivaren tänker.

– I debatten förutsätts ofta att lönespridning är bra för. Men lönespridning kan ju också leda till sådan konkurrens att anställda försöker konkurrera ut varandra, säger ekonomen Håkan Regnér.

LO-ekonomen Ola Pettersson pekar på att svensk lönespridning ser ut som den gör mycket på grund av att LO-familjen med rätt stor framgång har hävdat lägsta-lönerna. I USA finns det till exempel mycket större lönespridning men frågan är om vi vill ha ett samhälle där heltidsarbetande inte kan klara sig på lönen.
Jenny Grensman

Antologin om lönespridning heter just Lönespridning och är utgiven på SNS Förlag.

1 KOMMENTAR

  1. Undrar vad det är som är så svårt att förstå?
    Lönehöjningarna i år kommer att hamna någonstans kring (max?) 2 % i medel, helt enligt avtal, vilket ger cheferna ett ytterst begränsat manöverutrymme.
    I grunden är alternativen a) att ge en del medarbetare ingen eller extrem låga lönehöjningar för att kunna ”belöna” någon enskild medarbetare extra. Eller b) ge alla en lönehöjning omkring medel, vilket ger en mycket begränsad lönespridning.
    I två artiklar i samma nyhetsbrev kritiseras båda varianter.
    Undrar verkligen hur man tänker då?
    Min egen erfarenhet är att de allra flesta ingenjörer gör ett bra eller rentav mycket bra jobb. Klart att de får positiv återkoppling från sina chefer. Klart att då alla få ungefar lika mycket (eller kanske snarare lika lite) av potten som chefen har att fördela ur.
    Klart att lönespridningen blir liten – om man nu inte fördrar den nästan digitala ”allt eller inget” varianten……?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Trenden har vänt: Nu satsar Sony i Lund

Efter år av tuffa neddragningar kommer nu ett positivt besked till Sony Mobile i Lund. Företagsledningen vill ta vara på den spetskompetens som finns i Lund och satsar på ett globalt forsknings- och utvecklingscentrum...

Hög tid att nominera till Polhemspriset

Känner du en ingenjör som borde få uppmärksamhet för sin idérikedom? Skicka då in en nominering till Polhemspriset. "Det är ett pris som hyllar ingenjörskonsten", säger Bo Olsson, ordförande i nomineringskommittén. Polhemspriset är Sveriges äldsta...
ÅF Pöyrys vd Jonas Gustavsson tillsammans med sin Advisory board: Azra Malagic, Linnea Bendrot, Filippa Rexed och Sheva Rostam.

Teknologer: Gör så här för att locka unga

Under ett år har fyra teknologer varit rådgivare åt ÅF Pöyrys vd. De tycker att arbetsgivare som vill anställa unga ingenjörer behöver lyssna på vad unga vill. Här är deras råd. Ingenjören träffar tre...

Zenuity har rekryterat hundratals ingenjörer – ser ingen ingenjörsbrist

Zenuity är företaget som har vuxit från 200 till 650 anställda på två år och som fortfarande rekryterar. 95 procent av medarbetarna är ingenjörer. – Vi känner inte av någon ingenjörsbrist, säger Louise Bichler,...

”Kollektivavtal, vad är poängen med det?”

"Vad är poängen med kollektivavtal. Det finns väl lagar som reglerar sådant?". Malin Bjerkhede, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, förklarar vad du bör se upp med om ditt företag saknar kollektivavtal. Min arbetsgivare saknar kollektivavtal. Vad...

Distrikt Värmland ordnar innovationsmingel och AI-föreläsning

Många ingenjörer i Värmlandsregionen är data- eller IT-ingenjörer och i skogsindustrin finns många småföretagare. Därför satsar distrikt Värmland på ett innovationsmingel och en AI-föreläsning under hösten. Nu vill man få mer fart på distriktsverksamheten.  Per...

Konjunktur på högvarv, men ingenjörer får inte del av framgången

Konjunkturen är fortsatt stark inom de ingenjörstäta företagen och potentialen att öka innovationskraften är stor nu när ekonomin går bra. Trots det har få företag ett belöningssystem kopplat till innovationer och många medarbetare upplever...

Fler lyssnare har hittat till Ingenjörspodden  

För ett år sedan sändes det första avsnittet av Ingenjörspodden och programledaren Jenny Rosenbaum har många idéer inför nästa säsong. Fler externa gäster i studion och möjligtvis någon livesändning, kan lyssnarna se fram emot. När...

Så söker du de dolda jobben

Längtar du efter ett nytt jobb? Vänta inte på att den rätta annonsen ska dyka upp, det finns massor av dolda jobb som du kan söka redan nu. De dolda jobben är de du inte...
Ulf Grönberg, ordförande Sveriges Ingenjörer distrikt Västerbotten.

Hockey och ny teknik lockar ingenjörer i Västerbotten

Hockey var den av Sveriges Ingenjörer Västerbottens aktiviteter som lockade flest förra året. Men också aktiviteter som handlar om ny teknik drar många, konstaterar distriktets ordförande Ulf Grönberg.   Ulf Grönberg, du har valts om...