Nettodebitering ses som ett hot

1
1296

Peter Segaar är en av en växande skara holländska mikroproducenter av el som har nettodebitering. Han säger att de håller på att bli så många att regeringen nu oroar sig för förlorade skatteintäkter.

I Nederländerna har systemet med nettodebitering gjort att mängden solel har exploderat över de senaste åren. Systemet har gjort det lockande för villaägare att sätta upp solceller på taket – och lukrativt för dem som säljer anläggningarna.

Den holländska nettodebiteringen är årsbaserad, vilket innebär att en villaägare med solceller på taket kan byta ett eventuellt överskott av el på sommaren mot konsumtion på vintern.

Som mest kan en enskild mikroproducent räkna av 5 000 kilowattimmars överskott om året, fullt pris inklusive skatter. Men enligt Peter Segaar, själv mikroproducent av el och en av landets mer kända analytiker av solcellsmarknaden, är det endast få som kommer upp i de siffrorna. Han producerar runt 1 200 kilowattimmar per år med sina solceller på taket, och som medveten konsument förbrukar han bara aningen mer hushållsel. Huset värms med fjärrvärme och matlagningen sker på gasspis.

– Jag har en analog så kallad Ferrarismätare som snurrar baklänges när jag producerar ett överskott, säger Peter Segaar.

Med ungefär tio års återvinningstid på investeringen har solceller blivit inne i Nederländerna, och antalet hushållsproducenter växer närmast exponentiellt.

En kilowattimme kostar ungefär 22-23 eurocent i Nederländerna, motsvarande cirka två kronor. Själva elen kostar drygt 60 öre. Resten är skatter och avgifter.

– Men solel fortsätter ju att bli billigare, säger han. Förra året slogs det nya effektivitetsrekord hela tiden i forskningen. Och med tiden kommer de här framstegen att hamna i produktionen av solceller.

Men han konstaterar också att hela systemet hotas av sin egen framgång.

– I Danmark hade man ännu högre elpriser än vad vi har. Där såg staten hur skatteunderlaget urgröptes med allt fler som producerade egen el, så där ändrade man på systemet på ett drastiskt sätt.

Samma sak kan hända i Nederländerna också, befarar han. Eftersom 70 procent av elpriset är skatter, så blir statsapparaten rädd när den ser nettodebiteringen växa så fort som den gör, trots att mikroproduktion via solel än så länge bara utgör ett par promille av landets totala elkonsumtion. Enligt Peter Segaar pratas det i Haag om att nettodebiteringen måste tas bort inom några år och ersättas av en standardiserad men mindre skattesänkning för mikroproducenter.

– Den holländska lagen om nettodebitering utgörs av en enda artikel i en i övrigt mycket komplicerad lagstiftning, säger Pete Segaar.

Han exemplifierar med en ny regel som har föreslagits av finansdepartementet i Nederländerna. Den grundar sig på en dom i EG-domstolen som säger att alla solcellsproducenter ska betraktas som entreprenörer och därmed betala moms på den el de producerar. Strikt tolkad skulle det innebära att ett hushåll ska betala moms även för egenproducerad som inte går ut på nätet, utan som konsumeras direkt av producenten själv.

– Det är ju löjligt, säger han. Men om momsen på den el man producerar blir mindre än 1 345 euro, så skulle den nya regeln bara gälla det första året för nya mikroproducenter. Och de flesta faller inom den kategorin.

Det finns också förslag om att avskaffa de analoga Ferrarismätarna och ersätta dem med så kallade smarta mätare som mäter all el, både in- och utgående. Ferrarismätaren säger ingenting om hur mycket el som faktiskt produceras. När den går baklänges berättar den bara att det för ögonblicket produceras mer el än vad som konsumeras. Och det informationsövertaget vill mikroproducenterna hålla fast vid.

Allra helst skulle Peter Segaar vilja se ett feed-in-tariff-system även för producenter av solel i Nederländerna.

– Men, säger han, Nederländerna har för krångliga system och för många misslyckade försök på området. Elmarknaden behöver ett stabilt system där reglerna ligger fast. Det är oerhört viktigt. Annars får man inga investeringar.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Denna artikel verkar vara köpt av nätbolagen och elbolagen, De VAR de enda som är rädda för nettodebitering. Och det blir inget nettodebiteringssystem i Sverige. Det blir förhoppningsvis ett skatteåterbäringssystem istället, dock med liknande effekt för att få igång en marknad för förnybar egenproducerad el som Sture Henckel verkar finna skrämmande…Jag tror inte den Holländska regeringen är rädd för urgröpta skatter. Regeringar hittar andra vägar att få in skatt…

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Uppsagd – vad gör jag nu?

Hur lång är karenstiden, vad ska jag göra när jag blir arbetslös och vad händer om jag väljer att säga upp mig själv? Att bli utan jobb, oavsett om det är ett eget beslut...

Hästintresset visade vägen till ingenjörsjobb

Intresset för hästar kombinerat med ingenjörskunskaper gav en idé som nu kan lösa ett stort problem inom hästsporten. "Jag önskar att någon hade sagt det till mig tidigare, att jag skulle kunna kombinera mitt...
Klas Falkvall, ordförande för Sveriges Ingenjörer i distrikt Halland

Studiebesök lockar många ingenjörer i distrikt Halland

Sveriges Ingenjörer i distrikt Halland hade fyra studiebesök förra året och alla var fullbokade. Till årsmötet kom färre. ”Jag tror att de är rädda att bli valda till styrelsen, men vi tvingar ingen”, säger...

Tjäna 1000-lappar på att se över familjeskyddet i ITPK

Är du inte gift och är barnen över 20 år? Då finns det inget skäl att behålla familjepensionen inom ITP. Genom att välja bort den kan privatanställda tjänstemän i 55-årsåldern höja sin tjänstepension med...

Småföretagare har ofta dålig koll på arbetsmiljön

Grundläggande kunskap om arbetsmiljölagen saknas och det systematiska arbetet lyser med sin frånvaro. Det är vanliga brister som Sveriges Ingenjörers regionala skyddsombud möter när de besöker småföretag. "Många tar för lättvindigt på arbetsmiljöfrågorna" tycker...

AI-övervakning av anställda oroar brittiska fackföreningar

Företag i Storbritannien använder artificiell intelligens för att övervaka allt arbete som kontorsanställda utför på sin dator och telefon. Brittiska fackföreningar är oroade över utvecklingen och varnar både för ökad press på de anställda...
EU-flagga och skugga av människor

Partierna väljer olika väg för arbetsmarknadsfrågor i EU

För den som tycker att det är viktigt med arbetsmarknadsfrågor i EU är det inte helt enkelt att veta hur svenska partier kommer att rösta i de frågorna i EU-parlamentet. Det visar en ny...
Delar av styrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Uppsala: Jan Tegnér, Titti Öhrstedt (ordförande), Lisa Nirell (ordförande) och Abdulkadir Moalim.

Distrikt Uppsala vill att medlemmarna fortsätter lära sig saker

Medlemmar i Sveriges Ingenjörer ska ha chansen att gå på intressanta aktiviteter, tycker Lisa Nirell och Titti Öhrstedt. Därför engagerade de sig i Sveriges Ingenjörer distrikt Uppsala, där de nu delar på ordförandeskapet. Lisa Nirell...

Funderar du på att söka patent? – så undviker du vanliga misstag

Har du kommit på en smart teknisk lösning? Ägnar du fritiden åt att utveckla en uppfinning? Då är det kanske dags att söka ett patent. Men se till att undvika de vanliga misstagen. Det...
Fasaden till Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg

”Skulle misstankarna stämma så är det klart att man blir besviken”

Det stormar kring Swedbank med misstänkt penningtvätt, insiderbrott och svindleri. Bland akademikerna på banken – varav drygt 140 är ingenjörer – gror både oro och kampanda, menar Akademikerföreningens Henrik Joelsson. – Vi är vid...