What have the EU ever done for us?

Det springer en råtta över snön i parken vid Folkungagatan. Utanför Lidl är den rumänske tiggarfarbrorn redan på plats med sin mugg trots att klockan bara är kvart över sju och det är nästan tio grader kallt.

Det blåser snålt genom EU just nu – inte bara på Folkungagatan i Stockholm. Britterna kräver reform för fortsatt deltagande och talar i samma andetag om att begränsa den fria rörligheten, som är en av grundpelarna i EU. Trots att flera undersökningar visar att EU-länderna vinner på migrationen mellan länderna är det många som ifrågasätter den och vill begränsa möjligheterna för medborgarna att söka sig till andra länder i jakten på jobb. Och det är inte längre den polske rörmokaren man talar om – han är sedan lång tid en respekterad tillgång. Nu är det rumäner och bulgarer man fruktar efter att det vid årsskiftet blev fritt fram för dem att använda sin fria rörlighet. Den ekonomiska krisen och arbetslösheten i dess spår har gjort tongångarna kärva.

Men det händer faktiskt bra saker också inom EU. Till exempel diskuterar man nu hur de hål i utstationeringsdirektivet som har lett att vissa företag dumpar villkor och utnyttjar den billigare arbetskraften mot lagar och regler ska täppas till. Det är bra.
Det har också antagits en åsiktsyttring där parlamentet ställer sig bakom mer resurser till inspektioner av arbetsplatser för att stoppa svartjobb, dumpning av villkor och dålig arbetsmiljö.

Dessutom öppnar de nya upphandlingsreglerna för att inte ett lågt pris längre ska vara det vägledande vid upphandling. Hänsyn till miljö, sociala villkor och exempelvis kollektivavtal ska kunna vägas in. Malmö har redan antagit en ”Vita-Jobb”-strategi i den andan.
Det är lätt att hamna i ”What-have the Romans ever done for us”- diskussioner om EU. Europa är en av de världsdelar som har flest småländer. Ensamma har vi svårt att skaffa oss inflytande. Tillsammans kan vi matcha USA som marknad.

Det är också lätt att glömma vad som låg bakom bildandet av EU. Det var inte önskan om raka bananer, större jordgubbar eller ytbytesprogram för studenter, utan krig. Miljoner döda och ett förött Europa som insåg att fredligt samarbete var ett framtidsprojekt som skulle kunna sätta stopp för fler världskrig på kontinenten.

I mina öron låter det fortfarande som en väldigt bra idé.jenny

PS: Polska migranters arbete i Storbritannien ger 34 procent mer från skatter till staten än den betalar i bidrag.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Så mycket tjänar 41 facktoppar

Så mycket tjänar 41 facktoppar

158 843 kronor i månaden. Så stor är löneskillnaden mellan den fackordförande som tjänade mest och minst förra året. Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand hamnar långt ner på lönelistan i en kartläggning som Altinget har gjort.
Fler artiklar