Kan svenska universitet lära av USA?

– I Sverige finns en smal syn på kunskap, att universiteten ska sprida ut kunskap, men inte ta in den, sade Sylvia Schwaag Serger, en av författarna till SNS rapport. Foto: Ingenjören

– I Sverige finns en smal syn på kunskap, att universiteten ska sprida ut kunskap, men inte ta in den, sade Sylvia Schwaag Serger, en av författarna till SNS rapport. Foto: Ingenjören

Svenska universitet riskerar att bli oattraktiva om de inte börjar ta den globala konkurrensen på allvar, enligt en ny rapport. Kanske finns idéer att hämta från andra sidan Atlanten.

– I Sverige finns en smal syn på kunskap, att universiteten ska sprida ut kunskap, men inte ta in den, sade Sylvia Schwaag Serger, en av författarna till SNS rapport. Foto: Ingenjören

– I Sverige finns en smal syn på kunskap, att universiteten ska sprida ut kunskap, men inte ta in den, sade Sylvia Schwaag Serger, en av författarna till SNS rapport. Foto: Ingenjören

Svenska universitet riskerar att bli oattraktiva om de inte börjar ta den globala konkurrensen på allvar, enligt en ny rapport. Kanske finns idéer att hämta från andra sidan Atlanten.

Vi lever i en allt mer globaliserad värld, vilket också har lett till en växande global konkurrens. Detta påverkar inte minst högre utbildning och forskning. Men här i Sverige diskuteras fortfarande högre utbildning och forskning i en nationell kontext och det kan bidra till att svenska utbildningar på sikt kan bli oattraktiva, enligt författarna till en ny rapport från den ideella föreningen Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, som presenterades på onsdagsförmiddagen i Stockholm.

– Det går inte dåligt för svenska universitet, men vi ser en nedgång vad gäller forskningsgenombrott och världsklassranking. Vi ser också en dramatisk nedgång i antalet utländska studenter från länder utanför Europa, sade Silvia Schwaag Serger, adjungerad professor i forskningspolitik vid Lunds universitet, direktör för Internationell strategi på Vinnova och en av författarna till rapporten ”Utbildning, forskning och samverkan – Vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley?”

Silvia Schwaag Serger menar att universitet i världsklass attraherar och väljer ut de bästa studenterna. På Stanford och Berkeley är det inte bara betyg och motsvarande högskoleprovet som avgör vilka som kommer in.

– Det är en nyckel, att man tittar på vilka studenter som har störst potential och inte på vem som har bäst betyg, sade Silvia Schwaag Serger.

I Sverige finns också en tydligare skiljelinje mellan utbildning och forskning, på bekostnad av undervisning, enligt rapportförfattarna. Den gränsen är inte lika skarp vid de amerikanska universiteten. Studenterna ses som ett viktigt bidrag till universitetens kunskap. Även andra utanför universitetets väggar kan bidra till den.

– I Sverige finns en smal syn på kunskap, att universiteten ska sprida kunskap, men inte ta in kunskap, sade Silvia Schwaag Serger.

Stanfords och Berkeleys positiva exempel beror inte på att de har större resurser än svenska universitet, enligt Silvia Schwaag Serger. Berkeley har tampats med ekonomiska problem länge, men det har gått ändå, berättade hon.

Arthur Bienenstock, professor emeritus i tillämpad fysik vid Stanford University, är medförfattare till rapporten. Han anser att Stanford har blivit ett framträdande forskningsuniversitet tack vare att man har fokuserat på ett fåtal mål:

– Först och främst satsar vi på att utbilda framtida ledare och vi menar det. Sedan handlar det om att producera forskning i världsklass. Och slutligen, att bidra till samhället.

De amerikanska universitetsstudenterna börjar med att gå bred utbildning, som resulterar i en liberal arts-examen. Syftet är att studenterna ska få en förmåga att tänka kritiskt och självständigt, men även att kunna skriva, resonera och kommunicera tydligt. Först därefter specialiserar de sig.

Stanford vill göra banbrytande forskning och letar över hela världen efter kompetenta medarbetare. Enastående forskare fortsätter att vara engagerade under hela sin karriär, enligt Arthur Bienenstock, som berättar om kolleger i 90-årsåldern som fortfarande undervisar.

Att undervisa är inte något forskarna gör bara för studenternas skull. Undervisning förbättrar forskning, anser Arthur Bienenstock.

– När du undervisar, särskilt om det är en grupp klipska studenter, måste du kunna ditt område bra och det påverkar din forskning.

Peter Honeth, statssekreterare på utbildningsdepartementet, som deltog i en paneldiskussion om rapporten, tror att det går att lära av Stanford och Berkeley i viss mån, men att man också måste se till den svenska kontexten. Även om svenska universitet har en relativt hög självständighet upplever de ändå att de är statligt ägda och är statligt kontrollerade, enligt Peter Honeth, vilket han tycker är ett problem.

– Man är lite försiktig och söker svar uppåt. De frågar ”gör vi rätt?” och vill få bekräftelse från staten. Det är något vi får vara medvetna om och förändra.
Antagningen till högskolor och universitet är centraliserad i dag och Peter Honeth anser att det är omöjligt att göra på ett annat sätt utifrån dagens förutsättningar. Men friheten för universiteten att till exempel välja vilka de ska anställa är rätt stor och används inte, menar han.

– Det finns ett antal institutioner som inte har rekryterat externt på länge. Det är katastrofalt, anser jag. Detta är ett av de stora problemen vi har, att det finns en sluten attityd på svenska universitet.

Ledarskapet på universiteten måste förändras, tycker Peter Honeth.

– Den interna kulturen på universiteten kan i bästa fall leda till en kompetens på väldigt hög nivå. Men det är också accepterat att man får vara medioker på svenska universitet. Det tror jag är den största skillnaden mellan svenska universitet och Stanford eller Berkeley, där standarden är väldigt hög.

Rapportförfattarna ser ett behov av strukturella förändringar, om svenska universitet ska kunna stå sig i den globala konkurrensen. De rekommenderar bland annat att universiteten utlyser alla akademiska tjänster internationellt, att undervisningens roll i forskarkarriären uppvärderas och att bara de som uppvisar jämna prestationer inom både forskning och undervisning anställs.

Rapporten ”Utbildning, forskning och samverkan – Vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley?” har tagits fram på uppdrag av SNS Utbildningskommission.

Ania Obminska

3 kommentarer

  • Stefan Gustavson

    ”Men det är också accepterat att man får vara medioker på svenska universitet.”

    Något annat är inte möjligt när vi har expanderat högskoleväsendet till att ha en högskola i snart sagt varje buske. De excellenta personerna man vill ha räcker helt enkelt inte till, så de blir antingen utspridda för tunt eller, vilket jag tror oftare är fallet, koncentreras till vissa välrenommerade arbetsplatser.

    Om dessutom alla Sveriges ungdomar tvunget ska erbjudas en högskoleutbildning oavsett förmåga och intresse, och antalet högskolepatser är så överdimensionerat att i princip alla sökande tas in på en majoritet av utbildningarna, så hamnar vi ganska oundvikligt i en situation som i dag, där vissa utbildningar och vissa institutioner i princip är akademiskt bankrutt, men fortsätter att finansieras och drivas av regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska skäl snarare än högskolans egentliga mål att skapa, sprida och nyttiggöra avancerad kunskap.

    Vad gäller Sveriges attraktionskraft internationellt så ser jag inget principiellt hinder om den akademiska nivån är hög. Min egen forskargrupp rekryterar internationellt, även från välrenommerade universitet i USA, och har ett aktivt utbyte åt båda hållen med ledande forskargrupper i övriga världen. Sverige har ett gott rykte utomlands och är ett mycket bra land att bosätta sig i, men det måste finnas en akademisk höjd som lockar.

    Excellens kräver åtminstone ett visst mått av exklusivitet. Den svenska högskolan är i dag överdimensionerad både inom utbildningen och forskningen, och det är väldigt svårt att samla tillräckligt stor kritisk massa av kompetens på ett ställe för att nå riktigt bra resultat.

    28 mars 2014
  • Magnus Karlsson

    Svenska universitet kan precis som Sverige som helhet lära sig om omvärlden. Tyvärr snöar man i Sverige in på för mycket postmodernistiska flumteorier från vänstern. Marxistiska maktanalyser och den så kallade genusvetenskapen. Det är synd att vår utbildningsväsende håller på att raseras på detta sätt.

    11 mars 2014
  • Lars

    Att Stanford och Berkeley ligger i San Francisco Bay Area och de svenska universiteten ligger i ett litet land i norra Europa tror jag är en viktig parameter att ha med i beräkningarna. Anta att en forskare kan välja mellan två identiska forskartjänster, en i San Francisco Bay Area och en i Sverige. Vilken tror du att forskaren kommer att välja? Att hus och lägenhetspriserna i SF Bay Area är bland de högsta i hela världen är ingen slump.

    10 mars 2014

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Här är de populäraste kurserna för yrkesverksamma ingenjörer

Här är de populäraste kurserna för yrkesverksamma ingenjörer

Många lärosäten satsar på kompetensutveckling av ingenjörer. Vi har tagit reda på vilka som är de populäraste kurserna som går att kombinera med jobbet. Se listan med nära 50 kurser i topp.
Fler artiklar