Bristande resurser oroar lärosäten

Risk för högskolehaveri? Nytillträdda universitetskanslern Harriet Wallberg varnar på DN Debatt för det ökande gapet mellan grundutbildning och forskning. Flera tunga högskolor instämmer.

Risk för högskolehaveri? Nytillträdda universitetskanslern Harriet Wallberg varnar på DN Debatt för det ökande gapet mellan grundutbildning och forskning. Flera tunga högskolor instämmer.

Satsningarna på högre utbildning har varierat över tid. Mellan 1997 och 2002 ökade anslagen till utbildning på grund- och avancerad nivå lika mycket som den till forskning och forskarutbildning. Därefter följde en period när anslagen i stort sett låg still. Men sen hände någonting. Under åren 2008 till 2013 fick forskning och forskarutbildning rejäla tillskott – medan ersättningen till grundutbildning var den samma. Detta skriver Harriet Wallberg i sin artikel publicerad i Dagens Nyheter 4 augusti.

Enligt henne måste utbildningen vara stark i hela ledet, ”vågen måste väga jämt”. Satsar man på forskning till förmån för grundutbildning äventyras så småningom kvalitén på forskningen. ”Vi riskerar dessutom att examinera jurister, ingenjörer, läkare och lärare med bristfälliga och föråldrade kunskaper, något som är negativt för både näringsliv och offentlig verksamhet”.

En följd av att anslagen inte höjs är att många högskolor minskar antalet utbildningsplatser trots dagens rekordstora intresse för att läsa på högskola i Sverige. Anders Axelsson, rektor vid Lunds tekniska högskola berättar att de till höstens program i industriell ekonomi har nästan 700 förstahandssökande till 100 platser, men bara råd att tillsätta 90 platser.

– De som kommer in har högsta betyg i alla ämnen och vi tvingas neka många supermotiverade studenter. Detta trots att vår region expanderar och det väntas många pensionsavgångar framöver, säger han.

Även Eva Malmström Jonsson, prorektor på KTH, delar i stort universitetskanslerns beskrivning av verkligheten. Hon är bekymrad över att det minskade antalet högskoleplatser slår mot det livslånga lärandet.

— Vi kommer att behöva fortbildning under resten av livet. Tidigare har vi på KTH givit programutbildningen i delar som man kunnat läsa som fristående kurser. Exempelvis som yrkesverksam med studier vid sidan av jobbet. Det är inte längre möjligt och på sikt hotar det kompetensen, säger hon.

Att minska antalet utbildningsplatser är ett sätt att spara pengar. Ett annat är att minska andelen lärarledd undervisning. TCO har nyligen visat att bara hälften av landets högskolestuderande har lärarledd undervisning mer än nio timmar per vecka. Jämfört med de humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningarna ligger ingenjörsutbildningarna bra till, med undervisning 8–15 i princip dagligen. Men den lärarledda tiden har minskat även vid de tekniska utbildningarna. Det är läraren som kostar pengar. Vad som därför också riskerar att få stryka på foten när fler ska utbildas för samma pengar är laborationer.

— Teoretiska kunskaper behöver illustreras med hjälp av labbar. Det är en färdighetsfråga. Det finns en risk att man annars urholkar konceptualiseringen. Dessutom passar olika typer av inlärning olika studenter. Man lär sig på olika vis, säger Eva Malmström Jonsson.

Som ett medvetet drag för att skydda laborationerna har man på LTH valt att lägga pengarna för labbar i en särskild pott som inte får naggas på grund av bristande resurser. Enligt Anders Axelsson är laborationer väldigt viktiga för att skapa kvalitet i utbildningen och ge studenterna säkerhet, trygghet och mognad i sin yrkesroll.

Ytterligare en fråga som Harriet Wallberg tar upp, som en illustration av den ojämna kvalitén i utbildningsväsendet, är hur matematikkunskaperna försämrats hos förstaårsstudenterna på KTH. ”Var femte student som började på KTH i höstas klarade inte grundskolans matematik på provet, en dubbelt så hög andel som 1998”.

Eva Malmström Jonsson vill ogärna ondgöra sig över det faktum att studenterna har sämre mattekunskaper.

— Det blir lätt att man klagar på studenterna som ju inte kan hjälpa det där. Däremot blir det en svårighet för oss och för studenterna som under första året måste jobba väldigt hårt för att komma ikapp. Som kanske till och med hoppar av sin utbildning. Vi ger matte-bas-kurser och har mattejour – men kan naturligtvis inte examinera sämre ingenjörer, säger hon.
Om hon fick ökade resurser till utbildningarna på KTH vet hon mycket väl hur de skulle användas: Fler laborationer i smågrupp. Ökad interaktionen mellan studenter, och mellan föreläsare och studenter.

– Fler moment där vi bjuder in till dialog och interaktion och färre storföreläsningar med en professor som mässar, säger Eva Malmström Jonsson.
Universitetskansler Harriet Wallberg efterlyser ett helhetsperspektiv där man oavbrutet satsar på grundskola, gymnasieskola, högskoleutbildning och forskning. Eva Malmström Jonsson instämmer. Bättre ”överhörning” mellan utbildningsinstanserna skulle göra varje steg mindre dramatiskt.

Det samlande organet Sveriges Universitets- och högskoleförbund har formulerat sina ställningstaganden för ett uthålligt styr- och resursfördelningssystem. Enligt dem är problemen med dagens system bland annat att det inte stimulerar till långsiktighet och mångfald. Att de skapar onödiga gränser genom särredovisning av utbildning och forskning och att dagens system urholkar resurser för utbildning och forskning genom produktivitetsavdrag. Ett av deras upprop lyder: Låt lärosätena använda sina resurser som ett samlat anslag, för att stadfästa den orubbliga kopplingen mellan utbildning och forskning och för att minska intern byråkrati.

Marit Larsdotter

1 kommentar

  • Stefan Gustavson

    Litet intressanta dubbla budskap här. Å ena sidan har man sju sökande per plats och vill ta in fler eftersom man tvingas säga nej till ”supermotiverade studenter” med höga betyg, å andra sidan har en stor del av de studenter man tar in problem med grundläggande matematik.

    Finns det verkligen studentunderlag för att väsentligt öka intaget till tekniska utbildningar i Sverige i dagsläget? Jag är inte helt övertygad om det. Vissa enstaka utbildningar är extra populära, exempelvis industriell ekonomi, men de övriga har en hyfsad balans mellan antalet sökande, antalet platser och antalet utexaminerade.

    Faktiskt skulle jag vilja gå så långt som att säga att vi i dag har problem med behålla och examinera tillräckligt många av de studenter som kommer in, och att öka intaget skulle för de flesta utbildningar innebära att vi tar in en större andel av dem som har bristande förkunskaper och inte riktigt har förutsättningarna att ta sig igenom utbildningen som den ser ut i dag. Det skulle innebära helt andra utmaningar än vad vi är vana vid och beredda på.

    Problemet går mycket djupare än antalet utbildningsplatser på högskolan.

    26 september 2014

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Här är de populäraste kurserna för yrkesverksamma ingenjörer

Här är de populäraste kurserna för yrkesverksamma ingenjörer

Många lärosäten satsar på kompetensutveckling av ingenjörer. Vi har tagit reda på vilka som är de populäraste kurserna som går att kombinera med jobbet. Se listan med nära 50 kurser i topp.
Fler artiklar