3D-skrivarna är lite av en hype

0
16

3D-skrivarna har sagts utgöra andra eller tredje industriella revolutionen. De har också sagts kunna återföra outsourcade jobb till väst. Men Christian Sandström, teknisk doktor vid Chalmers och expert på disruptiv innovation, menar att vurmen för 3D-skrivarna är överdriven.

3D-skrivarna är en viktig ny teknologi, men kanske lite hypad. Det sade Christian Sandström som den 1 oktober höll ett föredrag på ESBRI – Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning – om 3D-skrivare. Han tyckte att det lätt blir lite Star Trek över det hela när alla försöker titta i spåkulan efter vad som ska komma.

– Jag tror mer på att titta i backspegeln, och se hur företag förhåller sig till en viss teknologi, sade han. Om vi blickar bakåt kanske vi kan generalisera bland händelseförlopp.

Han tog sin egen studie av hörapparatsbranschen, där alla tillverkare har övergått till produktion med 3D-skrivare, som exempel. Hur har den omställningen påverkat branschen?

Mer än tio miljoner hörsnäckor har i dag tillverkats med 3D-printers. Det finns olika kategorier av produkter. Apparater som hängs bakom örat, apparater som formas för den enskilda kunden och som sitter i örongången och en tredje kategori som är lite mittemellan.

Innan 3D-skrivarna kom, var tillverkningen av de hörsnäckor som satt inuti örat ett mycket avancerat hantverk. Man gjöt en form i patientens öra och därefter satte man in elektroniken. Med den nya 3D-tekniken har allt blivit lättare. Man modellerar formen i datorn, skriver ut snäckan och stoppar in elektroniken.

Han berättade hur alla tillverkare ville bli av med det hantverksmässiga och få tillverkningen mer industrimässig och förutsebar. Siemens var det första företag som började jobba med att skriva ut hörselsnäckor med 3D-skrivare runt 1998. Det gick lite trögt, men allteftersom tekniken blev bättre gick allt fler över till den nya tekniken.

I dag har alla företag i branschen helt och hållet gått över till att producera hörsnäckor med hjälp av 3D-skrivare. Men, frågade han sig, var det verkligen fråga om en disruptiv omställning? Han svarade själv genom att peka ut fyra faktorer som ska uppfyllas för att en ny teknik ska räknas som disruptiv.

1. Mänskligt kunnande tappar i värde.
Ett tydligt exempel är det svenska företaget Facit som tillverkade skriv- och räknemaskiner. Företaget försvann när miniräknarna och datorerna kom. Företagets mekanikingenjörer kunde inte mycket om elektronik, och när värdet av de anställdas kunskap försvinner förlorade företaget i konkurrenskraft.

I fallet med hörsnäckorna var företagen noga med att använda kunnandet hos dem som formade snäckorna. De fortsatte i grund och botten att göra samma sak, fast digitalt i stället för analogt som förr. Deras kunnande förlorade inte så mycket i värde.

2. Företagets övriga tillgångar tappar i värde.
Gamla maskiner som användes för att tillverka gamla produkterna tappar i värde, till exempel i en övergång från mekaniska till digitala kontorsmaskiner.

I branschen med hörsnäckorna tillverkade man vissa delar av helheten med 3D-skrivare, men långt ifrån allting. Elektroniken, till exempel var densamma och många maskiner kunde fortsätta att användas.

3. Branschstrukturen förändras av tekniken.
Kodak föll när kamerorna blev digitala. Kodak tillverkade alla komponenter själva och hade alla säljkanaler färdiga med mycket höga säljmarginaler. När fotobranschen gick över till elektronik, så fanns plötsligt allting på en integrerad krets som kunde köpas billigt var som helst. Kodak klarade inte den nya konkurrensutsatta miljön och gick i konkurs.

Branschen för hörsnäckor ändrades inte så mycket. Försäljningen går i stort till på samma sätt med att man en så kallad audiolog hjälper patienten att hitta rätt apparat som sedan tillverkas av en av de sex bolag som, nu liksom då, dominerar branschen

4. Oklara incitament kopplade till den nya tekniken.
Polaroid hade precis som Kodak höga marginaler på sin film. Det blev svårt för dem att satsa på digital teknik eftersom de hela tiden tjänade mer på att sälja den gamla tekniken.

Alla tillverkarna i hörsnäcksbranschen ställdes för samma situation. De köper alla sina 3D-skrivare, och tillverkningen av själva snäckan stod för en viktig men liten del av alla deras kostnader. Enligt Christian Sandström präglas branschen fortfarande av samma stora bolag. Branschstrukturen har inte ändrats.

Hade några jobb förts tillbaka till väst? Nej, inte det heller. För företagen som tillverkar hörsnäckor innebar 3D-printing knappast någon disruptiv förändring.

Christian Sandström frågade sig följaktligen om de här företagens snabba värdestegring är en bubbla, och gav själv ett ganska rakt svar. Han redovisade hur man med hjälp av så kallade PEG-tal – som ställer aktievärdet i relation till vinsten – kan bedöma om ett företag är över- eller undervärderat. Alla företag som har värden över 1,0 kan anses övervärderade. Han tog företaget 3D systems som exempel. Med ett PEG-tal på 4,5 är det sannolikt ganska rejält övervärderat.

Han gjorde också, lite från höften och utifrån sina fyra faktorer, en snabb bedömning av hur pass revolutionerande 3D-skrivarna kan vara i andra industribranscher.

Mänskligt kunnande? Det kommer att krävas förändringar i kunnandet, men det gäller nog vissa komponenter. Tillgångar? I industrin handlar det om tillverkningsmaskiner som ska ersättas. Ja, här krävs det en hyfsad förändring. Branschstruktur? Den ändras inte av 3D-skrivarna. Incitamenten? Oklart. Inom industrin måste man fråga sig: ”vad ska vi ha den nya tekniken till?”

Han landade i att 3D-printing visst kunde vara en disruptiv teknik, men att det beror på var det används.

– Det händer alltid mindre än vi tror på fem år, men mer än vi kan föreställa oss på femtio. Det är viktigt att Sverige följer utvecklingen, sade han.

Enligt Christian Sandström ligger Sverige emellertid efter andra länder vad gäller 3D-skrivare. Det finns inga kurser på universiteten ännu och det tar tid att bygga upp kompetensen. Vinnova håller dock på med att ta fram en nationell plan för så kallad additiv tillverkning.

Sture Henckel