3D-skrivarna är lite av en hype

0
584

3D-skrivarna har sagts utgöra andra eller tredje industriella revolutionen. De har också sagts kunna återföra outsourcade jobb till väst. Men Christian Sandström, teknisk doktor vid Chalmers och expert på disruptiv innovation, menar att vurmen för 3D-skrivarna är överdriven.

3D-skrivarna är en viktig ny teknologi, men kanske lite hypad. Det sade Christian Sandström som den 1 oktober höll ett föredrag på ESBRI – Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning – om 3D-skrivare. Han tyckte att det lätt blir lite Star Trek över det hela när alla försöker titta i spåkulan efter vad som ska komma.

– Jag tror mer på att titta i backspegeln, och se hur företag förhåller sig till en viss teknologi, sade han. Om vi blickar bakåt kanske vi kan generalisera bland händelseförlopp.

Han tog sin egen studie av hörapparatsbranschen, där alla tillverkare har övergått till produktion med 3D-skrivare, som exempel. Hur har den omställningen påverkat branschen?

Mer än tio miljoner hörsnäckor har i dag tillverkats med 3D-printers. Det finns olika kategorier av produkter. Apparater som hängs bakom örat, apparater som formas för den enskilda kunden och som sitter i örongången och en tredje kategori som är lite mittemellan.

Innan 3D-skrivarna kom, var tillverkningen av de hörsnäckor som satt inuti örat ett mycket avancerat hantverk. Man gjöt en form i patientens öra och därefter satte man in elektroniken. Med den nya 3D-tekniken har allt blivit lättare. Man modellerar formen i datorn, skriver ut snäckan och stoppar in elektroniken.

Han berättade hur alla tillverkare ville bli av med det hantverksmässiga och få tillverkningen mer industrimässig och förutsebar. Siemens var det första företag som började jobba med att skriva ut hörselsnäckor med 3D-skrivare runt 1998. Det gick lite trögt, men allteftersom tekniken blev bättre gick allt fler över till den nya tekniken.

I dag har alla företag i branschen helt och hållet gått över till att producera hörsnäckor med hjälp av 3D-skrivare. Men, frågade han sig, var det verkligen fråga om en disruptiv omställning? Han svarade själv genom att peka ut fyra faktorer som ska uppfyllas för att en ny teknik ska räknas som disruptiv.

1. Mänskligt kunnande tappar i värde.
Ett tydligt exempel är det svenska företaget Facit som tillverkade skriv- och räknemaskiner. Företaget försvann när miniräknarna och datorerna kom. Företagets mekanikingenjörer kunde inte mycket om elektronik, och när värdet av de anställdas kunskap försvinner förlorade företaget i konkurrenskraft.

I fallet med hörsnäckorna var företagen noga med att använda kunnandet hos dem som formade snäckorna. De fortsatte i grund och botten att göra samma sak, fast digitalt i stället för analogt som förr. Deras kunnande förlorade inte så mycket i värde.

2. Företagets övriga tillgångar tappar i värde.
Gamla maskiner som användes för att tillverka gamla produkterna tappar i värde, till exempel i en övergång från mekaniska till digitala kontorsmaskiner.

I branschen med hörsnäckorna tillverkade man vissa delar av helheten med 3D-skrivare, men långt ifrån allting. Elektroniken, till exempel var densamma och många maskiner kunde fortsätta att användas.

3. Branschstrukturen förändras av tekniken.
Kodak föll när kamerorna blev digitala. Kodak tillverkade alla komponenter själva och hade alla säljkanaler färdiga med mycket höga säljmarginaler. När fotobranschen gick över till elektronik, så fanns plötsligt allting på en integrerad krets som kunde köpas billigt var som helst. Kodak klarade inte den nya konkurrensutsatta miljön och gick i konkurs.

Branschen för hörsnäckor ändrades inte så mycket. Försäljningen går i stort till på samma sätt med att man en så kallad audiolog hjälper patienten att hitta rätt apparat som sedan tillverkas av en av de sex bolag som, nu liksom då, dominerar branschen

4. Oklara incitament kopplade till den nya tekniken.
Polaroid hade precis som Kodak höga marginaler på sin film. Det blev svårt för dem att satsa på digital teknik eftersom de hela tiden tjänade mer på att sälja den gamla tekniken.

Alla tillverkarna i hörsnäcksbranschen ställdes för samma situation. De köper alla sina 3D-skrivare, och tillverkningen av själva snäckan stod för en viktig men liten del av alla deras kostnader. Enligt Christian Sandström präglas branschen fortfarande av samma stora bolag. Branschstrukturen har inte ändrats.

Hade några jobb förts tillbaka till väst? Nej, inte det heller. För företagen som tillverkar hörsnäckor innebar 3D-printing knappast någon disruptiv förändring.

Christian Sandström frågade sig följaktligen om de här företagens snabba värdestegring är en bubbla, och gav själv ett ganska rakt svar. Han redovisade hur man med hjälp av så kallade PEG-tal – som ställer aktievärdet i relation till vinsten – kan bedöma om ett företag är över- eller undervärderat. Alla företag som har värden över 1,0 kan anses övervärderade. Han tog företaget 3D systems som exempel. Med ett PEG-tal på 4,5 är det sannolikt ganska rejält övervärderat.

Han gjorde också, lite från höften och utifrån sina fyra faktorer, en snabb bedömning av hur pass revolutionerande 3D-skrivarna kan vara i andra industribranscher.

Mänskligt kunnande? Det kommer att krävas förändringar i kunnandet, men det gäller nog vissa komponenter. Tillgångar? I industrin handlar det om tillverkningsmaskiner som ska ersättas. Ja, här krävs det en hyfsad förändring. Branschstruktur? Den ändras inte av 3D-skrivarna. Incitamenten? Oklart. Inom industrin måste man fråga sig: ”vad ska vi ha den nya tekniken till?”

Han landade i att 3D-printing visst kunde vara en disruptiv teknik, men att det beror på var det används.

– Det händer alltid mindre än vi tror på fem år, men mer än vi kan föreställa oss på femtio. Det är viktigt att Sverige följer utvecklingen, sade han.

Enligt Christian Sandström ligger Sverige emellertid efter andra länder vad gäller 3D-skrivare. Det finns inga kurser på universiteten ännu och det tar tid att bygga upp kompetensen. Vinnova håller dock på med att ta fram en nationell plan för så kallad additiv tillverkning.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Nya regler dåligt anpassade för det moderna arbetslivet

I det moderna arbetslivet blir det allt mindre viktigt var och när medarbetarna arbetar. Trots det tar de nya föreskrifterna för arbetsplatsens utformning inte upp den problematiken, snarare tvärtom. Det är tio år sedan Arbetsmiljöverkets...

”Jag vill förändra bilden av teknikkonsulter”

”Jag stör mig lite på att vi uppfattas som en begåvad bemanningsbransch”, säger Magnus Höij, förbundsdirektör för nya arbetsgivarorganisationen Innovationsföretagen. Innovationsföretagen är ett nytt bransch- och arbetsgivarförbund inom Almega och en ny medlemsorganisation inom Svenskt...
Projektgruppen för IGEday.

Rekordmånga företag öppnar dörrarna för att locka tjejer till teknik

Den 29 mars går årets Introduce a girl to engineering-day (IGEday) av stapeln. 184 arbetsplatser slår upp dörrarna för att tjejer ska lära sig mer om ingenjörs- och teknikyrken. Och det är en klart...

Almega erbjuder snabbspår för arbetstillstånd

Företagen skriker efter kompetens, inte minst inom it-branschen. Men att skaffa arbetstillstånd för personer utanför EU kan ta tid. Därför har Almega nu certifierat sig för att hjälpa sina medlemsföretag i den processen. Det råder...
Sanna och Mattias Fager

Kär på jobbet? Ta det försiktigt och pejla läget

Är du kär i någon på jobbet? Tänk då på att försiktigt pejla av om känslorna är besvarade. Om du får ett nej ska ni ju ändå kunna jobba ihop. Här ger en HR-expert,...

Årets miljöpristagare: ”När Trump blir avundsjuk på oss har vi lyckats”

Svante Axelsson, i dag på Fossilfritt Sverige och tidigare på Naturskyddsföreningen, får Sveriges Ingenjörers miljöpris 2019 - för att han ser möjligheterna. ”Har man problem vill man inte älta dem, då vill man ha...
Demokratiöversynsgruppen

Förslag från demokratiöversynen: Inför ”Ingenjörernas Davos”

Beslutande Ingenjörsfullmäktige vart tredje år i stället för varje – med ett ”Ingenjörernas Davos” och en fördjupad diskussion däremellan. Det är ett av förslagen från Sveriges Ingenjörers demokratiöversyn. Nu är en remiss ute för...
Några av medlemmarna i Östergötlands distriktsstyrelse, från vänster: Tobias Åresten, Lars Häger, Michael Kamdem och Sonia Sangari.

Distrikt Östergötland lockar med populär Nobelföreläsning

Michael Kamdem heter Sveriges Ingenjörers nya distriktsordförande i Östergötland. Alla årets aktiviteter är inte bokade än men den stora favoriten – Nobelföreläsningen – kan ingenjörerna i Östergötland se fram emot igen. Michael Kamdem, ny ordförande...

Maria Ågren: ”Domen kan bli viktigare för andra än för mig”

Under sju dagar i december var Maria Ågren, tidigare generaldirektör för Transportstyrelsen, huvudperson i den rättegång som pågick i Arbetsdomstolen. Den 27 februari kommer domen och därmed svaret på om regeringen gjorde rätt som...

Slopad ämnespeng kan slå mot ingenjörsutbildningar

Mer fokus på samarbete, större långsiktighet och en ökad andel direkta forskningsanslag till högskolorna. Det är huvuddragen i de förändringar som Styr- och resursutredningen, STRUT, föreslår. "Svårt att analysera effekterna" och "risk för mindre...