Större intresse för löneväxling

Att löneväxla innebär ofta att byta en del av lönen mot en extra pensionsinbetalning. Det kan vara en bra lösning om du tjänar över 38 000 kronor i månaden. Men det finns detaljer som du och arbetsgivaren måste komma överens om innan du bestämmer dig.

Att löneväxla innebär ofta att byta en del av lönen mot en extra pensionsinbetalning. Det kan vara en bra lösning om du tjänar över 38 000 kronor i månaden. Men det finns detaljer som du och arbetsgivaren måste komma överens om innan du bestämmer dig.

Vid årsskiftet försämras möjligheten att göra skatteavdrag för privat pensionssparande. Maxbeloppet sänks från 12 000 kronor till 1 800 kronor om året och 2016 försvinner avdragsmöjligheten troligtvis helt. Konsekvenserna av detta blir att privat pensionssparande beskattas två gånger. Först beskattas inkomsten och sedan beskattas pensionskapitalet den dag vi tar ut pengarna. Det här har fått många privata pensionssparare att börja fundera på andra alternativ.

Löneväxling är en möjlighet som en hel del anställda har redan i dag och när det privata pensionssparandet blir mindre förmånligt ser intresset för den här sparformen ut att öka.

Marie Bengtsson

Marie Bengtsson

– När jag träffar medlemmar under informationsträffarna om pensionsfrågor får jag numera alltid frågor om löneväxling. Det märks att intresset är större, säger Marie Bengtsson, försäkringsinformatör på Sveriges Ingenjörer.

Löneväxling kan vara ett bra alternativ till privat pensionssparande men bara om man efter löneväxlingen tjänar över 38 265 kronor i år. Efter nästa års höjning av inkomstbasbeloppet hamnar brytpunkten på 39 072 kronor.

– Tjänar du mindre får du lägre avsättningar till din allmänna pension. Då är det ingen bra lösning, säger Marie Bengtsson.

Om man efter växling tjänar över 38 265 kronor i månaden hamnar man nämligen över de brytpunkter som påverkar bland annat sjukpenning, tillfällig föräldrapenning, föräldrapenning och allmän pension.

Några nackdelar med löneväxling finns det dock som är viktiga att känna till.

1. Sjukpensionen i din ITP sjunker och det innebär att du får en lägre ersättning om du blir sjukskriven i mer än 90 dagar. Det beror på att sjukpensionen i din ITP grundas på din inkomst efter avdrag för löneväxling. Tjänar du 45 000 kronor i månaden och löneväxlar 2000 kronor beräknas din sjukpension på 43 000 kronor.

2. Inkomstförsäkringen påverkas också eftersom även den grundas på din inkomst efter avdrag för löneväxling.

Löneväxling innebär ingen kostnad för arbetsgivaren men det är ingen rättighet som du har. Det är arbetsgivaren som bestämmer om de vill erbjuda anställda den möjligheten. För statligt anställda finns en överenskommelse i kollektivavtalet om utökat utrymme för enskilda överenskommelser. Många privata arbetsgivare har också en policy kring löneväxling, men inte alla.

löneväxling med itp1 och med itp2

ITP2. Har du en lön på 45 000 kronor och löneväxlar 3 000 kronor blir din utbetalda lön   42 000 kronor. Din arbetsgivare kan inom ITP2 anmäla 45 000 kronor som grund för din tjänstepension (men din sjukpension kan aldrig kompenseras upp till mer än 42 000 kronor). Se till att du inte förlorar inbetalningar till din tjänstepension.

ITP1. Den som exempelvis tjänar 45 000 kronor och löneväxlar 3000 kronor får en faktisk lön på 42 000 kronor. Arbetsgivaren betalar in 4,5 procent av din lön upp till 36 300 kronor och 30 procent på lönedelen över 36 300 kronor till din tjänstepension.  Om man inte kommer överens om något annat innebär det att arbetsgivaren betalar in 30 procent på 5 700 kronor istället för 30 procent på 8 700 kronor till din tjänstepension. Du kan komma överens med arbetsgivaren om en kompensation för bortfallet på 900 kronor.

Den som är intresserad av löneväxling måste komma överens med sin arbetsgivare om detaljerna och Marie Bengtsson tar upp fyra frågor som var och en bör ställa till sin arbetsgivare innan man bestämmer sig.

Påverkas min tjänstepension av löneväxlingen?
När man löneväxlar kan arbetsgivarens inbetalningar till din tjänstepension påverkas. Privata arbetsgivare behöver bara betala pensionspremie på den lön man har efter löneväxling, men man kan komma överens med arbetsgivaren om en kompensation.

Rapportering om extra inbetalning sker på lite olika sätt i ITP1 och ITP2 men en kompensation är fullt möjlig i båda fallen (se faktaruta till höger).

Får jag ta del av mellanskillnaden i skatt?
Kostnaden för arbetsgivaren är lägre för att betala pengar till din tjänstepension än till din lön. Det beror på att den särskilda löneskatten på pensionspremier är omkring sju procent lägre än arbetsgivaravgiften på lönen. Du kan komma överens med din arbetsgivare om att de skjuter till de sju procent som utgör skillnaden. Det innebär då att du får en något större avsättning till pension än det löneutrymme som du har växlat bort.

Hur placeras mina löneväxlade pensionspengar?
Kontrollera alltid nivån på avgifterna i det pensionssparande som pengarna kan placeras i. Höga avgifter kan urholka sparandet. Vissa arbetsgivare erbjuder anställda möjligheten att placera det löneväxlade kapitalet i samma bolag som hanterar ditt sparande i ITPK och ITP1. Där är avgifterna låga.

Hur påverkar löneväxlingen andra ersättningar från arbetsgivaren?
Tänk på att om du löneväxlar sänker du din utbetalda lön och kan då få lägre ersättningar baserade på lön efter löneväxling. Stäm av vilka ersättningar som påverkas av din lönväxling.

En överenskommelse med arbetsgivaren om löneväxling ska inte vara bindande för all framtid.

– Du ska själv kunna välja om och när du vill avbryta löneväxlingen, säger Marie Bengtsson.

Hon påpekar också att löneväxling inte alls är det enda alternativet till ett privat pensionssparande. Det finns andra sparformer som kan passa bättre för vissa. Investeringssparkonto kan till exempel vara ett alternativ

– Fundera på vad som är viktigt för dig beroende på var i livet du befinner dig, säger Marie Bengtsson.

Karin Virgin

 

 

Lämna en kommentar

Senaste nytt

”Det finns ett oändligt behov av hjälp”

”Det finns ett oändligt behov av hjälp”

Ingenjören Kateryna Mariushkina i Göteborg är en av de volontärer som engagerat sig i arbetet för Ukraina. ”Det som händer i Ukraina finns hela tiden i bakhuvudet” berättar hon.
Fler artiklar