Kristina Paltén sprang genom Iran

2
3655

Ingenjören Kristina Paltén har sprungit 1 840 kilometer genom Iran. Foto: Soroush Morshedian
Ingenjören Kristina Paltén har sprungit 1 840 kilometer genom Iran. Foto: Soroush Morshedian

Efter 50 dagar och 1 840 kilometer genom både extrem hetta och snö är ingenjören Kristina Paltén tillbaka i Sverige, som första kvinna i världen att korsa Iran.

läs mer

Kristina Paltén driver eget företag i dag, men har tidigare jobbat på Ericsson i många år. Ingenjören intervjuade Kristina Paltén i nummer 4/2015 med anledning av Ericssons senaste neddragningar. Du kan läsa intervjun med henne här.
Läs mer om Kristinas Iran-resa på hennes blogg.

Rutten gick från Bazargan, nära gränsen till Turkiet, till Bajgiran vid Turkmenistans gräns. För att klara distansen på 1 840 kilometer på 50 dagar behövde Kristina Paltén springa i genomsnitt 36,9 kilometer per dag, skjutandes på en vagn framför sig där all packning låg.

Hon har sprungit genom extrem sommarvärme och snö. Hon har sett berg, öken, palmer och hav breda ut sig längs vägen. Men häftigaste av allt har varit alla möten med andra människor, berättar Kristina Paltén.

– Jag har räknat ut att jag har sovit hos 34 olika familjer längs min rutt. Ibland har de tagit ledigt från jobbet bara för att vara med mig. Jag har mötts av så mycket spontan vänlighet.

Ett av skälen till att Kristina Paltén ville göra den här resan var att utmana sina egna fördomar och rädslor. Hon har rest till att land med en religion och en kultur som var relativt okänd för henne.

Kristina Paltén. Foto: Soroush Morshedian
Kristina Paltén. Foto: Soroush Morshedian

– Jag har haft mycket tillit till dem jag har mött. Vid två tillfällen har jag bott hos familjer som trots att de inte har haft tillräckligt att äta har erbjudit mig mat. Deras inställning är att gästen är en vän till Gud och då tar man hand om dem. Det är något jag tänker på nu när det kommer så många flyktingar till Sverige. Det är både vackert och givmilt, men smärtsamt att tänka på.

Kristina har också fått andra insikter, som att det är lättare att hantera rädsla för konkreta saker, som en otäck hund som kommer nära och som ändå går att mota bort, än mer svårgreppbara rädslor. Under ett dygn i Iran blev hon stoppad av civilklädd polis vid tre tillfällen. Hon började undra om händelserna hörde ihop och om hon snart skulle råka illa ut.

– Men det visade sig bara vara en slump. Det visste jag inte då och därför kom en massa orokänslor. Den okonkreta oron, fantasirädslan, kan växa sig hur stor som helst, medan den konkreta oron är begränsad. Handlar till exempel främlingsfientlighet om en okonkret rädsla, grundad i okunskap? I så fall är det rätt enkelt att göra något åt det, genom mer kunskap.

Under sin resa märkte hon också att saker som skrämde henne tog större plats i medvetandet än allt det som var positivt, trots att det positiva övervägde. Det gäller att vara medveten om att det är så hjärnan funkar, tycker Kristina Paltén.

– Alla har nog fördomar och det ska man inte skämmas för, men syna dem emellanåt. Jag var jätterädd innan jag åkte. I början skämdes jag över det. Generellt tror jag att de flesta människor är snälla och trevliga, var de än finns på jorden. Våga lita på det!

Ania Obminska

2 KOMMENTARER

Lämna ett svar till Ulf Arnemo Avbryt svar

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Statlig delpension är ett lotteri

Antalet nya statliga delpensioner har minskat markant de senaste åren och att få ansökan beviljad är lite som att spela på lotto.
Kvinna som mediterar medan kollegorna försöker prata med henne.

Åtta råd – så får du tillbaka fokus på jobbet

Mycket att göra och många bollar i luften är ett ideal idag - men hjärnan är inte gjord för det och det gör oss splittrade och mindre effektiva. Här är tipsen för att lära sig fokusera igen.

ABB-ingenjörernas löner halkar efter

På nio år har civilingenjörerna på ABB tappat nio procentenheter i lön jämfört med snittet för privatanställda civilingenjörer i Sveriges Ingenjörer.

”Arbetsgivaren vill köpa ut mig. Får de göra så?”

Vill arbetsgivaren köpa ut dig? Ta kontakt med någon som kan arbetsrätt så att du inte gör något misstag om du väljer att skriva på.

Distrikt Västmanland planerar fler studiebesök

Under 2019 arrangerade distrikt Västmanland ett studiebesök på Mälarenergis kraftvärmeverk och medlemskvällar om AI och rymden. Snart kommer programmet för 2020.

Slut på kreativitet? Hitta knepen som fungerar

Brainstorming eller promenadmöten? Hör de två civilingenjörerna berätta hur de gör för att öka sin kreativitet och när de får sina bästa idéer.

Kemiingenjören som sätter smak på julen

Åsa Orsvärn är kemiingenjören som redan nu vet vad många kommer ha i glasen nästa jul. Hon är chef för produktutvecklingen på Blossa och leder arbetet med att ta fram årgångsglöggen.

Hon kompetensutvecklar sig på distans från Dubai

Många underskattar den tid som det tar att plugga på distans. Civilingenjören Kathrine Bond bor i Dubai och läser ett magisterprogram i robotik på Högskolan Väst.

Nu kan utländska chefer lära sig svenska regler om arbetsmiljö

Ett interaktivt verktyg på engelska ska göra det lättare för utländska chefer och medarbetare att lära sig de svenska arbetsmiljöreglerna.
Studenter vid Chalmers

”Många tror att det inte finns andra studenter med funktionsnedsättning”

I dag börjar fler med funktionsnedsättning på högskolan och där finns bra stöd att få.