”Varför är inte fler ingenjörer i jobb?”

Tabell från rapporten

Tabell från rapporten ”Ingenjörer med utländsk bakgrund är ingenjörer”.

Ingenjörer med utländsk bakgrund verkar ha svårare att hitta ett jobb än inrikes födda, vare sig de har en utländsk eller svensk utbildning, enligt en ny rapport. – Det som hela tiden studsar tillbaka är frågan ”varför är inte fler i jobb?” säger Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer, som har skrivit rapporten.

läs mer

År 2012 fanns totalt 176 000 högskoleutbildade ingenjörer i Sverige. Av dessa var 35 000 ingenjörer med utländsk bakgrund, varav 4 500 inrikes födda med svensk utbildning. Av de utrikes födda hade 17 000 en svensk utbildning och 14 000 en utländsk utbildning.

I genomsnitt 95 procent av de inrikes födda ingenjörerna med svensk utbildning hade ett jobb 2012, medan siffran för utrikes födda med utländsk utbildning var 62 procent och 75 procent för dem med svensk utbildning.

Mer statistik hittar du i rapporten ”Ingenjörer med utländsk bakgrund är ingenjörer” som du kan ladda ned här.

En lägre andel ingenjörer med utrikes bakgrund (född i utlandet eller hade två föräldrar som var födda i utlandet) hade ett jobb 2012 jämfört med inrikes födda (se tabell ovan). Skillnaden kan inte enkelt förklaras med att det skulle bero på exempelvis svårigheter att bedöma och sätta tilltro till en utländsk ingenjörsutbildning eftersom det finns en skillnad även när man tittar på dem som har läst till ingenjör vid ett svenskt lärosäte, enligt Sveriges Ingenjörers nya rapport ”Ingenjörer med utländsk bakgrund är ingenjörer” som utgår från statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB.

– Även när vi tittar på utrikes födda som har en svensk utbildning är förvärvsfrekvensen lägre än bland inrikes födda med en svensk ingenjörsutbildning. Då är det kanske inte bedömningen av den utländska utbildningen som är problemet? säger Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer som har författat rapporten.

Skulle andelen förvärvsarbetande utrikes födda ingenjörer vara densamma som för ingenjörer med svensk bakgrund skulle ytterligare nästan 8 000 ingenjörer ha jobbat 2012, vilket enligt rapporten motsvarar nästan en och en halv genomsnittlig årgång examinerade högskole- och civilingenjörer.

Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer.

Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer.

– Samma situation för inrikes födda skulle vara jämförbar med den i en riktig konjunktursvacka, skakig för alla ingenjörer och med stora svårigheter särskilt för nyutexaminerade att komma in på arbetsmarknaden, säger Olle Dahlberg.

Rapporten visar också att knappt två tredjedelar av de ingenjörer som kom till Sverige fem till nio år tidigare och hade en utländsk utbildning hade ett jobb 2012. Bland de som hade kommit till Sverige 10 år tidigare eller mer var 80 procent i arbete (se tabell nedan).

– Det som hela tiden studsar tillbaka för mig är frågan: varför är inte fler i jobb? Det borde gå att göra saker snabbare. Jag förstår inte att det ska behöva ta åratal att komma ut i arbete.

Tabell från rapporten "Ingenjörer med utländsk bakgrund är ingenjörer".

Tabell från rapporten ”Ingenjörer med utländsk bakgrund är ingenjörer”.

Olle Dahlberg funderar på skillnaden mellan att det å ena sidan talas om kompetensbrist som företag försöker lösa genom att rekrytera hit ingenjörer som bor i andra länder, och å andra sidan att det finns utbildade ingenjörer i Sverige som inte har ett ingenjörsjobb.

– Ser man till arbetskraftsinvandringen så verkar det som att många inte tycker att det är ett problem att rekrytera någon från ett annat land med en utländsk utbildning.

Vad är skillnaden mellan dessa ingenjörer? Varför är inte de utbildade ingenjörerna som kommer till Sverige i jobb direkt? Utrikes födda med en svensk ingenjörsutbildning hade efter tio års vistelse i Sverige visserligen ett ännu något bättre läge, men det var fortfarande påtagligt sämre än för de inrikes födda, enligt rapporten.

Förmodligen handlar det om att man har ställt högre krav på en utrikes född ingenjör än på en svensk, tror Olle Dahlberg.

– Det är som att osäkerheterna staplas på varandra, och de blir inte färre när orsakerna den långsamma etableringen ska analyseras. Nej, hoppa över allt annat och börja med det viktigaste: Detta är en ingenjör. Ta det därifrån. Vi måste vända på kikaren, säger han.

Chansen att få ett jobb verkar bli större för dem som får komma ut på en arbetsplats och visa vad de kan. Att börja med att få sådana möten till stånd är därför ett bra sätt att få fler ingenjörer i jobb, tror Olle Dahlberg.

Ania Obminska

Kommentera

För att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna har vi en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan. Vi vill definitivt inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte god­känna kommentarer som anses irrelevanta, innehåller någon form av person­angrepp eller på annat sätt kan ses som stötande. Vi kontaktar alltid personer vars kommentarer inte godkänns och ber honom/henne att omformulera sig (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven).

Fält markerade med * är obligatoriska. Alla kommentarer granskas före visning.

Kommentarer (13 st)

  • Min arbetsgivare har kommit på ett fantastisk sätt att minska personalomsättning! Varje svensk som har kontakter, erfarenhet och utbildning har lämnat min avdelning inom två år. Pratikanter och exjobbare ville inte ens börja jobba på avdelningen. De som inte hade utbildningen bytte jobb inom företaget eller lämnade företaget och fick till och med avancera inom yrket inom 3-5 år. Då började man anställa utlänningar som har varken kontakter eller höga lönekrav men utför det ”smutsiga” jobbet som ”ingen vill ha”. Man håller lönerna nere, minskar personalomsättningen (används som motargument om man vill höja löner). Våra svenska kollegor tycker att man ska vara nöjd att man överhuvudtaget har jobb medan de avancerar och byter jobb hur lätt som helst. Ett antal erfarna konsulter har också jobbat under ett antal år, men de får betalt för det. Annars skulle de också sluta antar jag. Allt är i sin ordning. Alla har jobb. Om våra indiska och kinesiska kollegor tar över jobbet p g a våra höga lönekostnader (trots alla åtgärder) kan en utläning inte skriva mycket i sitt eget CV, betraktas som icke ambitiös och då är man förlorad. Man är på ruta ett, trots att man har jobbat och kämpat i åratal med språk såväl svenska som engelska, slitit gratis övertid för att klara orealistiska tidplaner och kalkyler… I slutänden har man bara några missnöjda medarbetare och vem bryr sig!? Arbetslösa ingenjörer står i kö för att ta över. Är det inte en fantastisk ide?

  • Jag är en 42 år gammal utrikes född ingenjör med svensk ingenjörsutbildning, högskoleingenjör och teknologie magister i maskinteknik. Jag bor i Sverige sedan 12 år och tog magisterexamen förra året 2015. parallellt med mina studier har jobbat tre kvällar i veckan och har genomsnittbetyg 4,2. Hittills har jag sökt drygt 350 jobb efter magisterexamen, nästan ett jobb varje dag men jag har inte varit på en enda intervju, jag tycker att det är struntsnack att det är brist på ingenjör i Sverige, det gäller bara kontaktnät istället kompetens

  • @Förvirrad ingenjör

    Det är inte bara utländska ingenjörer som möter stängda dörrar hos arbetsförmedlingen. Även ingenjörer med svensk examen möter totalt stängda dörrar.

  • Ibland tycker jag att det är lite orättvis för vissa utländska ingenjörer. Speciellt de som är inte flyktingar. Arbetsförmedlingens stöd och evenemang gäller inte för de. De kan inte anmäla sig till utbilningar heller praktikprogramer ordnas av arbetsförmedlingen, bara för att de är inte flykting.

    Jag kan förstår att det finns flyktings Krist och de behöver våra hjälper. Jag hjälper de gärna. Men varför stängda arbetsförmedlingen dörren till de andra utlänska ingenjörer som behöver också vägledningar för att kunna komma in i den svenska arbetsmarknaden. De vill och kunna bidrar till samhället också.

  • Tror att båda parterna (invandrad ingenjör och svensk arbetsgivare) behöver ”jobba med sig själva” för att det här ska fungera. Jag kom till Sverige som 23-åring med utländsk ingenjörsutbildning, lärde mig språket så fort jag kunde, byggde på min utbildning med en svensk ingenjörsexamen, skaffade svenska kontakter (bl.a. grannen) osv. Ändå har jag i min cv korta anställningar som gör att potentiella arbetsgivare blir tveksamma. Jag har aldrig känt mig särbehandlad/mobbad p.g.a min utländska bakgrund, snarare tvärtom. Men ändå kvarstår skillnaden i hur jag uppfattar en arbetsgivare (och vad det betyder att hitta en arbetsplats där jag verkligen trivs) och hur jag kommunicerar, samt hur chefen uppfattar mig och är villig att förstå mig. Bor och jobbar nu i en annan del av Sverige och ser en himmelsvid skillnad mellan min nuvarande arbetsgivare och de jag haft i Sthlm. Jag har även kommit på intervjuer i Norge. Många landsmän som jag har kommit i kontakt med uppgraderar inte sin utländska utbildning, undviker kontakt med svenskar, och tar i stället jobb i restauranger/taxibolag och gnäller samtidigt. Å andra sidan har jag upplevt att många arbetsgivare inte verkar intresserade av att se sin personal som individer med olika förutsättningar och vara lyhörda för vad det kräver. Jag tror inte problemet löses genom att gå runt problemen och skylla på ena sidan hela tiden.

  • Det vore intressant att se hur stor del av problemet som handlar om språkproblematiken. Jag kan förstå att man vill försöka minska problem kring misstolkningar, kommunikationsproblem och annat som rör semantik, det är ändå ofta väldigt komplexa system som ingenjörer rör sig i och det är inte så konstigt att man vill att det blir rätt.

    Om man gjorde en lika bred undersökning och kom fram till att det är detta som anställare oroar sig för, så skulle man kunna arrangera ett språktest för ingenjörer, ett sätt att undanröja ett orosmoment för arbetsgivare och ett sätt att kvalificera sig för som utländsk ingenjör, det skulle nog gynna alla.

    Personligen så tror jag det i slutändan till stor del handlar om att det som vanligt är som så att de som anställer gärna anställer personer som är lika sig själva, vilket inte handlar om någon form av ogillan utan snarare är en psykologisk mekanism som man kan visa på hos människor överlag. Det är dock att ”skjuta sig i foten”, då psykologiska studier visar på att ett team med mer olikheter presterar bättre kreativt sett.

  • Är du rolig Håkan? För det första är det få arbetsplatser som ens bryr sig om betyg, men framförallt har vi fortfarande problem med strukturell rasism, vilket dessvärre ökar pga rädsla, okunskap och hat som ett visst vedervärdigt parti lyckas spela på via gravt vinklade och förvrängda sanningar. Ska vi komma framåt i frågan måste vi dels erkänna att vi har ett problem med rasism, men även erkänna att de kulturella och språkliga skillnader också medför komplikationer. Som Sackis sa är kurser en sådan lösning på det sistnämnda, men hur vi bankar tillbaka IQ och EQ i folk är en svårare femma.

  • Jag håller inte med om att det skulle bero på ”Förmodligen handlar det om att man har ställt högre krav på en utrikes född ingenjör än på en svensk, tror Olle Dahlberg.”

    Jag intervjuar själv kandidater till ett medelstort bolag och det har ingen betydelse. Vi har människor från flera delar av världen och jag har tackat ja och nej till svenskar och icke-svenskar. Det handlar om kompetens, lösningsförmåga och samarbetsförmåga.

    Vill tillägga att det finns många bra förmågor som både är från Sverige och som inte är det.

    Vad jag däremot har sett och blivit förvånad över är att det finns ny-svenskar som varit och haft arbete i tio års tid på arbetsplats med hundratals anställda och gott om möjligheter för att lära sig språket men ändå inte gjort det. Det är något som förvånar mig kraftigt.

  • Jag tycker att Sverige är inte tillräckligt öppet till världen. Idag konstaterar vi att samverkan mellan länder kräver ännu mer än tilltron till ingenjörer med utländsk bakgrund. Projekt och ingenjörsarbeten är utförda av dig eller mig. Företaget eller arbetsgivare har valt den duktigaste ingenjör som befinner sig i arbetsmarknad och det spelar inget speciellt roll varifrån hen kommer men vi arbetar för Sverige. Jag skulle uppskatta att ni kan tolka statistiken genom att uppleva verkligheten i landet. Bakom tilltron finns sterotyper som brytning, utseende av individer, etnisk tillhörighet och avundsjuka medarbetare. De är riktiga problem på jobbet. Favoritism, nepotism grupperar och kategoriserar arbetarna. Konsekvensen av dem är låga löner och segregation av ingenjörer med utländsk bakgrund. Jag tror på Sverige och personer som ger mig eller oss möjlighet att jobba med nya utmaningar och det hjälper min karriär som ingenjör.

  • Ingen pratar om den dolda arbetslösheten avseende äldre civilingenjörer. Under de senaste decennierna har många av de stora svenska industrierna typ Ericsson ”förtidspensionerat” ingenjörer i åldrarna 58+.
    Hur ser statistiken ut om man även tar hänsyn till alla som fått lämna arbetslivet i förtid?

  • Jag tror oavsett bor och jobbar man i det här landet och skaffa Svensk kompetens, återstår problemet så fort söker man nytt jobb hos en ny arbetsgivare. Vi ingenjörer med utländsk bakgrund lever med det här problemet hela tiden, tyvärr som vi anser även våra barn som växer upp i Sverige, har svensk utbildningen bemöter samma bekymmer
    Det osäkerhet, bekymmer, rädsla och/eller andra känslor som arbetsgivare har i Sverige kommer inte och ändras så lätt
    Samtidigt tycker jag att kalla oss invandrare, nya svenskar, svenskar med utländsk bakgrund ger negativ signal som hjälper att problemet utöka.
    Det finns olika organisationer, kurser eller föreningar som försöker att göra något, resultatet är bra, men fortfarande långt ifrån ambitionen
    Staten måste vara mer seriös och jobba hård för att minimera problemet, arbetsgivaren också bör ha mer öppenhet och titta inte på namn eller ansikte, utan se vad finns i hjärnan
    Sen om vi når den ambition, då kan vi tänka på jämställdhet på förmåner, anställnings villkor osv
    Vi i Irakiska Ingenjörs och Arkitekt Förening i Sverige försöker att hjälpa varandra gällande hur ser ut svensk arbetsplatser, hur man beter sig i intervju osv, men återstår riktigt viljan från arbetsgivaren att våga och tar oss, utländska

  • Hej,
    Det finns tyvärr ingen enkel lösning till detta. Grupp trycket är för högt ute på arbetsplatser (fika raster, job möte och generellt i alla kommunikationen medel) och ändå Sverige är en av dem bästa länderna att hantera detta. Jag har erfarenhet av hur det är att vara en oss (vår gemensam bakgrund) och en av dem andra (inte vår gemensam bakgrund).
    Ett bra steg framåt borde förstås vara att acceptera det är ett problem. Då ingenjörerna kanske borde få kurser på hur samtalet på ett möte på jobbet eller på en fika, får skötas. Jag skulle ha uppskattat en sådan kurs och tror att det hade hjälpt mig i min vardag och min karriär.

  • Vore intressant att se om det finns ngn korrelation till betygen? så man kan utesluta det som förklaringsmodell.

Magasinet

Nya Ingenjoren
Nummer 4 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Speakers’ Corner

Debatt: Sätt stopp för ökande sjuktal!

Efter flera år av minskande sjuktal har kurvan vänt uppåt igen. Tendensen måste brytas, annars kommer Sverige återigen bli ett av världens sjukaste länder, skriver Tomas Ekelius, vd för Arbetslivsresurs, på Speakers Corner.

fackliganyheter
Chefsnyheter

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill definitivt inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi alltid den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig.

LEDIGA JOBB

 

Contract Manager
Marine Jet Power, Uppsala

Bygglovshandläggare/inspektör
Ludvika kommun

Mark- och exploateringschef

Färgelanda Kommun

Projektledare
Akademiska hus

Byggnadsinspektör
Ängelholms kommun

Bygglovshandläggare
Ängelholms kommun

Projektledare

Surgical Science Sweden AB, Göteborg

Erfaren trafikplanerare
Nynäshamns kommun

Mark- och exploateringschef
Vadstena kommun

El- & automationsingenjör
Eurocon, Sundsvall

Bygglovhandläggare/inspektör
Sala kommun

Teknisk specialist VVS

Gavlefastigheter

Byggnadsingenjör
White Arkitekter

Projektledare mark och expl.
Uppsala kommun

Arbetsmiljö/miljöingenjör
Uniper Sundsvall

Nyutex. Miljörådgivare
NGI, Oslo, Norge

Miljöspecialist
NGI, Oslo, Norge

Projektsamordnare/VA-ingenjör
Haninge kommun

GIS ingenjör/samordnare
Halmstads kommun

Process- & Kvalitetsingenjör
Gåsgruvan Kalcit AB

Projektledare
SEKAB E-Technology

Fabrikschefer
Lindbäcks

Process Engineer
Yara

nyainfallsvinklar