Lonestatistik

Robotar – kollegor eller jobbtjuvar?

Bild: Fanatic Studio/Thinkstock

Bild: Fanatic Studio/Thinkstock

Kommer smarta maskiner bli våra kollegor, eller kommer de att ta våra jobb? Därom tvista de lärda, denna gång vid vetenskapskonferensen AAAS.

Gregory D Hager, professor vid Johns Hopkins University i Baltimore, USA, argumenterade vid ett seminarium på årets upplaga av vetenskapskonferensen AAAS för att maskiner bidragit till många positiva förändringar, till exempel har de gjort det möjligt att minska en del tungt, fysiskt arbete. Men inte ens dagens intelligenta varianter klarar sig utan människor.

Robotar och intelligenta maskiner kan hjälpa oss med allt från att flytta lådor på stora lager till att bistå kirurger vid operation, men bredvid maskinen står en människa.

– Jag får ofta frågan ”när kommer min kirurg att vara en robot?”. Jag förväntar mig inte att se det hända under min livstid, sade Gregory D Hager.

Skälet till detta är att robotar inte förstår mycket av det som pågår runt om dem. Även maskiner med inbyggda system som ska kunna lösa tidigare kända fel, kan stöta på problem som de inte kan lösa på egen hand.

– Människor är fortfarande den mest flexibla formen av adderat värde man kan ha, konstaterar Gregory D Hager.

läs mer

ingen1504_65Ingenjören nr 4/2015 handlade bland annat om hur våra arbetsplatser påverkas när allt fler jobbar med en robot. Läs reportaget här.

Något som förstärker detta argument är att smarta maskiner inte heller förstår sociala normer. En sjukhusrobot som ska leverera saker har inte lärt sig att väja för andra när den tar sig runt genom korridorerna. Den saknar god uppfostran helt enkelt, något som väckt mycket irritation bland dem som fått utvärdera maskinerna.

Även om Gregory D Hager inte tror på någon robotinvasion ser han vissa risker med att släppa innovationsarbetet helt fritt.

– Smarta maskiner kommer att orsaka åtskilliga störningar och då inte bara i negativ mening, utan också i betydelsen förändring. Därför måste vi tänka mer brett kring samarbeten, mellan forskare och företag, mellan akademi och stat.

Vid ett senare seminarium var stämningen betydligt mer tryckt när det handlade om vilken utveckling robotar och autonoma system kan resultera i. Om bara några år kommer vi se betydligt mer av intelligenta och semi-intelligenta system i samhället och de kommer att vara en del av vår vardag, enligt Bart Selman, professor i datavetenskap vid Cornell University.

Bara de senaste fem åren har han sett en oanad utveckling där datorer ser och hör på ett sätt som allt mer liknar människans sinnen. Datorer har supermänsklig syn och har bättre ansiktsigenkänning än vi har. Samtidigt börjar datorerna förstå människans värld allt bättre, sade Bart Selman.

En positiv del i den här utvecklingen är att självkörande bilar kan minska antalet dödsolyckor på vägarna, tror Bart Selman. Men de intelligenta maskinernas framfart hotar också våra jobb. Det var han och Moshe Vardi, professor i datavetenskap vid Rice University, överens om.

Enligt Moshe Vardi stannade jobbtillväxten i USA av runt år 2000 och detta berodde delvis på tekniken och autonoma system. Vi har bara sett början, tror han. Majoriteten av alla bilrelaterade jobb, ungefär 10 procent av alla amerikanska jobb, kommer att försvinna om hans prognos slår rätt.

Moshe Vardi jämförde utvecklingen med den som redan har skett inom tillverkningen i USA, där tillverkningsvolymerna i dag är rekordhöga, men antalet jobb inom tillverkning nådde sin topp 1980.

De jobb som enligt Moshe Vardi hotas mest av den tekniska utvecklingen är de som finns i mitten. De högkvalificerade jobben kräver fortfarande människor som utför dem och de lågkvalificerade är för dyra att automatisera. De intelligenta maskinerna kommer äta upp jobben från mitten och utåt, och bidra till att skapa större samhällsklyftor, tror Moshe Vardi. Några nya jobb kommer automatiseringen inte att skapa, enligt honom.

– Vi måste fundera på vad människor ska göra när maskiner kan göra nästan allt.

Wendell Wallach vid Yale University som arbetar med etikfrågor, betonade vikten av att säkerställa att tekniken förblir en god tjänare och att den inte blir en farlig mästare. Detta kräver både regelverk och forskning som tittar närmare på vilken social påverkan maskinerna har, anser han. Självkörande bilar kan bidra till färre olyckor på vägarna, men vem har ansvaret när något går fel?

– Frågan är om vi rör oss mot ett samhälle där man inte längre kommer att kunna hålla någon ansvarig om något händer?

Ania Obminska

Berätta om glastaket!

Nu ska Ingenjören titta närmare på det berömda glastaket. Därför vill redaktionen få kontakt med kvinnliga ingenjörer som vill berätta hur de det gick till när de knuffades åt sidan och hur det känns att inte bli tagen på allvar. Är du en av dem? Hör av dig till redaktionen! Läs mer här.

Ingenjören 1/2017

Ingenjören 1_2017Nummer 1 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Utmaningen

I Ingenjören 1/2017 kan du läsa om Maja Reichard, som har lyckats kombinera en civilingenjörsutbildning på KTH med att delta i två Paralympics där hon tagit fem medaljer. Men sin största studieutmaning på KTH är hon ensam om. Du kan läsa texten som pdf här.
Utmaningen_2017_01

Dilemmat

Per-Anders Enkvist trodde att cirkulär ekonomi var ett buzzword som snart skulle ha snurrat klart. En rapport, en bok och flera års arbete senare har surrandet bara tilltagit. Intervjun kan du läsa i Ingenjören 1/2017, eller ladda ner artikeln som pdf här.Dilemmat_2017_01

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB

 

Trafiktekniker
Kalmar kommun

Mätningsingenjör
Kalmar kommun

Bygglovshandläggare
Tomelilla kommun

Projektledare
Södra Munksjön Utv AB

Miljöskyddshandläggare
Länsstyr Södermanl län

Product Development Manager
Mondi

Projektledare
Värmdö kommun

Dokumentationsingenjör
Uniper i Sundsvall

Institutdirektør 
DTU Compute

Proj byggnadsingenjör
GRID Arkitektur AB

Platschef
Nordkalk

Lantmäteriingenjör
Örnsköldsviks kommun

Ingenjör, fokus på 3D
Örnsköldsviks kommun

Bygglovingenjör
Jönköpings kommun

Gata- och parkingenjör
Surahammars kommun

Projektledare
Gällivare kommun

Trafikplanerare
Gällivare kommun

Attraktivitetsutvecklare
Gällivare kommun

Projektledare Samhälls
Gällivare kommun

Erfarna projektledare
Uppsala Vatten och Avfall AB

Konstruktionschef
Strängbetong

Konstruktör
Fiskarhedenvillan

Bygglovsritare
Fiskarhedenvillan

Ingenjörer Med Teknik
Landstinget Blekinge

VA-ingenjör
Bodens kommun

Chef inom elnät
PiteEnergi

Erfaren, ledande projektör
WSP Sverige AB

Geotekniker
WSP Sverige AB

Broingenjör
Stockholms stad

ADEN-banner-ingenjören-210x280px
Leda innovation
fackliganyheter