aden-banner-ingenjören-950x160px

Har Sverige en framtid i rymden?

Rymdpolitik, rymdturism, fler astronauter och en svensk på mars till 2030-talet. Det efterlyser riksdagsledamöterna Mathias Sundin (L) och Maria Weimer (L) tillsammans med bland andra Sveriges hittills ende astronaut Christer Fuglesang.

– Människan har alltid, och ska alltid, söka sig framåt. Att åka till Mars blir det största äventyret i mänsklighetens historia. Det kommer inspirera miljontals människor världen över, ibland även på oväntade sätt. Se bara hur de första bilderna på jorden från rymden bidrog till att stärka den unga miljörörelsen, säger Mathias Sundin, som är en av initiativtagarna bakom förslagen.

Talespersonerna menar att svensk rymdforskning länge hållit hög kvalitet, men låg profil.

Rymdforskning har bedrivits i mer än femtio år i Sverige, inte minst vid Esrange i Kiruna. Luleå tekniska universitet tillhandahåller dessutom en civilingenjörsutbildning i rymdteknik där.

Rymden har gått från att vara en angelägenhet förbehållen stormakterna till att bli mer och mer gripbar även för mindre aktörer. Mer privata pengar investerades i rymdbranschen förra året än de senaste femton åren tillsammans. Omsättningen har dubblats senaste tio åren. Dessutom pågår ett skifte där entreprenörer som Elon Musk tar roller som hade varit omöjliga för 20 år sedan.

Karin Nilsdotter från Spaceport Sweden menar att privata aktörer är intresserade även i Sverige. Speciellt Norrbotten, som är mindre tätbefolkat, har bra forskning, bra flygplatser och där man också kan studera andra fenomen som norrsken, vore fantastiskt attraktivt. Ett problem privata aktörer möter är emellertid att de har svårt att få klarhet i vad för tillstånd som kan behövas och vilken myndighet de behöver förhålla sig till.

– Så vad vill Sverige få ut av vår rymdpolitik, undrar talespersonerna?

De förespråkar att rymdutredningen som publicerades 2015 används som grund för att utforma en strategi. Samtidigt är de alla tydliga med önskan att en sådan strategi också ska inkludera svenska rymdfarare och helst en svensk på mars under 2030-talet.

Det är tio år sedan den förste svensken, Christer Fuglesang, åkte ut i rymden. Han menar att den främsta anledningen till att det inte blivit fler svenska astronauter beror på att vi inte satsat tillräckligt med pengar i olika rymdsamarbeten som ESA. Teknik och kunnande finns och kan utvecklas, men det kräver politisk vilja och ekonomiska möjligheter.

Eleonora Svanberg från Astronomisk ungdom är sjutton år och går i gymnasiet. Hon är själv tydlig med sin önskan om att bli första svensk på mars.
– Frågan är inte varför vi ska till Mars utan snarare, varför skulle mänskligheten inte ta sig till Mars?

Eleonora är tydlig i sin målsättning och menar att hon kommer nå dit antingen med hjälp av Sverige eller genom att söka sig till NASA. Såväl hon som de övriga talespersonerna är övertygade om betydelsen av svenskt rymdengagemang, inte minst som inspiration för att unga ska bli attraherade av teknik och naturvetenskapliga ämnen.

Peter Kjällkvist

Magasinet

Nya Ingenjoren
Nummer 5 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Möte

Mote_Ingenjoren_5_2016Janne Wallenius mål är att bygga världens första kommersiella blykylda kärnkraftverk. När svenska energibolag inte nappade på idén hittade han i stället hugade spekulanter i den kanadensiska vildmarken. Du kan läsa texten direkt i din webbläsare här, eller ladda ned den som pdf här.

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Två veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB

 

Gruppchef till tillstånd allmänplats
Nacka kommun

Enhetschef Vattenenheten
Region Gotland

Trafikplanerare  infrastruktur
Kalmar kommun

Broingenjör
Stockholms stad

Byggprojektledare
Malmö stad

Projektledare
Göteborgs stad

Avdelningschef, gatudrift
Sollentuna Kommun

Avdelningschef, trafik och natur
Sollentuna Kommun

Erfaren VA-projektör
Kalmar Vatten

Projektledare
Riksbyggen

Projektledare
Norrköpings kommun

VA-ingenjör
Tingsryds kommun

Exploateringsingenjör
Ludvika kommun

Projektledare
Nordkalk

Bostadssamordnare
Vallentuna kommun

Fastighetsförvaltare
Vallentuna kommun

Projektledare, Bygg
Sollentuna kommun

Markstrateg
Örebro kommun

Trafikstrateg
Sollentuna kommun

VA-ingenjör verk

Karlstads kommun

Projektingenjör VA-nät
Karlstads kommun

Projektingenjör VA-verk
Karlstads kommun

Projektchef
Lidingö stad

Gatuingenjör
Ängelholms kommun

Hållbarhetsingenjör
Ängelholms kommun

Samhällsbyggnadschef
Hjo kommun

GIS-ingenjör
Norrköpings kommun

Quality Spec Liners & Tubes
DeLaval

Prod Spec Test Systems

DeLaval

Prod Spec Farm mgmt system
DeLaval

Prod Spec Agile IoT prod development
DeLaval

Prod Spec Services & Original parts
DeLaval

14A Maskinförare
Innventia AB

Projektledare Exploatering
Upplands-Bro

Projekteringsingenjör
Avesta kommun

[banner_moljodag]_210x280
nyainfallsvinklar
fackliganyheter