Har Sverige en framtid i rymden?

Rymdpolitik, rymdturism, fler astronauter och en svensk på mars till 2030-talet. Det efterlyser riksdagsledamöterna Mathias Sundin (L) och Maria Weimer (L) tillsammans med bland andra Sveriges hittills ende astronaut Christer Fuglesang.

– Människan har alltid, och ska alltid, söka sig framåt. Att åka till Mars blir det största äventyret i mänsklighetens historia. Det kommer inspirera miljontals människor världen över, ibland även på oväntade sätt. Se bara hur de första bilderna på jorden från rymden bidrog till att stärka den unga miljörörelsen, säger Mathias Sundin, som är en av initiativtagarna bakom förslagen.

Talespersonerna menar att svensk rymdforskning länge hållit hög kvalitet, men låg profil.

Rymdforskning har bedrivits i mer än femtio år i Sverige, inte minst vid Esrange i Kiruna. Luleå tekniska universitet tillhandahåller dessutom en civilingenjörsutbildning i rymdteknik där.

Rymden har gått från att vara en angelägenhet förbehållen stormakterna till att bli mer och mer gripbar även för mindre aktörer. Mer privata pengar investerades i rymdbranschen förra året än de senaste femton åren tillsammans. Omsättningen har dubblats senaste tio åren. Dessutom pågår ett skifte där entreprenörer som Elon Musk tar roller som hade varit omöjliga för 20 år sedan.

Karin Nilsdotter från Spaceport Sweden menar att privata aktörer är intresserade även i Sverige. Speciellt Norrbotten, som är mindre tätbefolkat, har bra forskning, bra flygplatser och där man också kan studera andra fenomen som norrsken, vore fantastiskt attraktivt. Ett problem privata aktörer möter är emellertid att de har svårt att få klarhet i vad för tillstånd som kan behövas och vilken myndighet de behöver förhålla sig till.

– Så vad vill Sverige få ut av vår rymdpolitik, undrar talespersonerna?

De förespråkar att rymdutredningen som publicerades 2015 används som grund för att utforma en strategi. Samtidigt är de alla tydliga med önskan att en sådan strategi också ska inkludera svenska rymdfarare och helst en svensk på mars under 2030-talet.

Det är tio år sedan den förste svensken, Christer Fuglesang, åkte ut i rymden. Han menar att den främsta anledningen till att det inte blivit fler svenska astronauter beror på att vi inte satsat tillräckligt med pengar i olika rymdsamarbeten som ESA. Teknik och kunnande finns och kan utvecklas, men det kräver politisk vilja och ekonomiska möjligheter.

Eleonora Svanberg från Astronomisk ungdom är sjutton år och går i gymnasiet. Hon är själv tydlig med sin önskan om att bli första svensk på mars.
– Frågan är inte varför vi ska till Mars utan snarare, varför skulle mänskligheten inte ta sig till Mars?

Eleonora är tydlig i sin målsättning och menar att hon kommer nå dit antingen med hjälp av Sverige eller genom att söka sig till NASA. Såväl hon som de övriga talespersonerna är övertygade om betydelsen av svenskt rymdengagemang, inte minst som inspiration för att unga ska bli attraherade av teknik och naturvetenskapliga ämnen.

Peter Kjällkvist

Ingenjören 3/2017

 Ingenjoren 3_2017_omslag_700pxNummer 3 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Resan

Carlos liv gar i zumbatakt Ingenjoren 3_2017

Carlos Ibañez var en blyg kille på KTH. Sedan kom zumban in i hans liv och förändrade allt. Nu lever han på att stå på en scen och dansa, omringad av tjejer. Läs Ingenjörens intervju med Carlos från nummer 3/2017 som pdf här eller här för att läsa artikeln direkt i din webbläsare.

Utmaningen

Easy is no fun Ingenjoren 3_2017

Säger du till Sara Hermansson att något är svårt blir hon bara mer motiverad att göra det. Redan som 26-åring blev hon chef på Scania och fick ansvaret att leda arbetet med att utveckla framtidens elektrifierade bussar och lastbilar. Läs vårt kortmöte med Sara Hermansson från Ingenjören 3/2017 som pdf här eller klicka på omslaget för att läsa direkt i din webbläsare.

Glastaket

Glastaket_Ingenjoren_2_2017_uppslag_500

Vad är egentligen jämställdhet? Handlar det bara om lön och kön på cheferna? I Ingenjören 2/2017 har vi träffat kvinnliga ingenjörer och ekonomer som berättar om en kultur på jobbet som präglas av utanförskap, sexistiska kommentarer och brist på respekt.

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB


GIS-ingenjör
Skara kommun

Arbetsmiljöingenjör
St1 Refinery AB

Systemingenjör miljötålighetsteknik
Saab

Verksamhetschef Park & Gata
Örebro kommun

Kart- och Mätingenjör
Svedala kommun

VA-ingenjör
Älmhults kommun

Driven energioptimerare
Diös Fastigheter AB

GIS-ingenjör
Kumla kommun

Gatuingenjör
Älmhults kommun

Recovery specialist
Adven Sweden AB, Stockholm

VA-Planerare
Knivsta kommun

Processäkerhetsingenjör
Domsjö Fabriker

Sr Forsknings o utv ingenjör
Domsjö Fabriker

Teknisk Affärsutvecklare
Hamamatsu, Stockholm

Gatuingenjör
Sollentuna

Driftledare Gata
Sollentuna

Processäkerhetsingenjör
St1 Refinery AB

Forskningsingenjör
RISE

Projektingenjör 

Jönköpings kommun

Exploateringsingenjör
Ronneby kommun

Institutdirektør
DTU Kemi

Projektledare Gata
Knivsta kommun

Bygg- och projektledare
Sundsvalls kommun

Projektör till gatuavdelningen
Sundsvalls kommun

Varsågod extra förmånlig ränta för dig. SEB
Vill du studera medan du arbetar? Läs en MBA på distans vid STF Business Academy.
Standardiseringen - ditt strategiska verktyg. Svensk Elstandard
fackliganyheter