Lonestatistik

Generös a-kassa har många fördelar

A-kassan ska ge ekonomisk trygghet att söka ett jobb som matchar din kompetens och gör att du snabbt hittar ny försörjning. Men gör den det? Och leder hög ersättning till längre arbetslöshetsperioder?

– Vi tycker att det kanske rör sig litet för litet på vårt område, sade Akademikernas a-kassas vd Katarina Bengtsson Ekström när hon inledde det första av tre seminarier om a-kassan. Vi hoppas kunna bidra till att det händer något.

Trenden i den svenska a-kassan har varit nedåtgående. Allt färre får verkligen 80 procent av lönen eftersom taket för ersättning inte har höjts i takt med lönerna och färre kvalificerar sig för ersättning. Tre av tio står i dag utanför a-kassan. Tusentals lämnade försäkringen när avgifterna höjdes kraftigt 2008 och de har inte kommit tillbaka trots att avgifterna sänkts igen. Många fackförbund har skaffat egna inkomstförsäkringar till medlemmarna för att fylla på efter taket i a-kassan. Rösterna om att a-kassan halkat efter och att det är dåligt för trovärdigheten om försäkringsmässigheten urholkas för mycket hörs ständigt. Men att röra i försäkringssystemen är känsligt och svårt. Som med flera socialförsäkringar antas utformningen av a-kassan påverka vårt beteende när vi behöver använda den. När det gäller a-kassan är det en accepterad tes att en generös a-kassa kan leda till längre arbetslöshetsperioder, högre så kallad reservationslön (den lön man är beredd att acceptera) och högre arbetslöshet.

A-kassan

Sedan 2015 är den högsta dagersättningen 910 kronor. Då höjdes taket i a-kassan från 18700 till 25025 vilket gör att den som har en månadsinkomst på upp till 25 000 kronor får 80 procent av sin inkomst de första 100 ersättningsdagarna.

Ersättningsnivån trappas sedan av.

Även grundbeloppet höjdes. Grundbeloppet är den ersättning som arbetslösa som inte är medlemmar i någon a-kassa kan få. Den är på 365 kronor.

 

Men professor Mattias Strandh från Umeå universitet var inte beredd att hålla med om det. Han har hårdgranskat just kopplingen mellan ersättningsnivå och längd på arbetslöshetsperioderna.
– Det är inte så att hög ersättning ger längre arbetslöshetsperioder obetingat omständigheterna. Hur det fungerar beror mycket på konjunktur och på kontext.
I högkonjunktur tycks ersättningsnivåerna påverka mer och de påverkar mest om du har en hög reservationslön. Ersättningsnivån verkar inte påverka jobbchanserna och inte heller sökintensiteten påverkar jobbchanserna. Däremot påverkar ersättningsnivån sökintensiteten. Den med lägre ersättning söker mer ihärdigt.
– Vi förutsätter ofta att det är mest fördelaktigt för alla om den arbetslöse får en ny försörjning så fort som möjligt, sade Mattias Strandh
– Men att ta första bästa jobb kanske inte är den optimala matchningen. Både för individen och för samhället kan det visa sig mer lönsamt att söka ett jobb som motsvarar utbildning och kompetens. Annars utnyttjar vi inte vår kompetens på ett bra sätt.

En ersättningsnivå som inte utsätter den arbetslöse för stark ekonomisk press kan förmodligen få vissa individer att inte anstränga sig att snabbt hitta ett nytt jobb. Men ekonomisk press får oss också att må psykiskt sämre och Mattias Strandh berättade att forskning visar att även den som bara varit arbetslös en enda gång som ung bär psykiska spår av det som 42-åring.

Vilken reservationslön en individ har beror oftast på lönen i det jobb man har lämnat och inte på ersättningsnivåerna. Individer med hög reservationslön har också bättre chanser att få ett nytt jobb vilket kan bero på att de har en speciell kompetens som är efterfrågad och ger högre lön.
– Min genom gång visar inte att hög ersättningsnivåer ger längre arbetslöshetsperioder. Däremot ser vi att ekonomisk press påverkar individer negativt något som i förlängningen kan påverka chansen att få ett nytt jobb.

Hur generös a-kassa länder har ser väldigt olika ut. När OECD senast jämförde låg den svenska kompensationsnivån under medianen och under genomsnittet.
– I en internationell jämförelse är inte vårt system särskilt generöst vare sig vad gäller ersättningsnivåer eller kvalifikationskrav, sade Tomas Berglund, docent i sociologi vid Göteborgs Universitet. En generös ersättning är positivt ur många aspekter – det gör att vi håller oss i den formella ekonomin och inte börjar jobba svart, det påverkar lägstalönerna uppåt och det påverkar rörlighet och matchning positivt.

Just rörligheten är ett hett ämne på svensk arbetsmarknad där lagen om anställningsskydd, Las, ofta pekas ut som boven bakom en ganska låg rörlighet. Rädslan att hamna sist på en turordningslista förmodas avskräcka oss från att byta jobb även när vi inte trivs. Men forskarna menade att låga ersättningsnivåer i a-kassan också kan påverka vår vilja att ta chansen och byta jobb.
– En stark arbetsrätt och ett starkt anställningsskydd är inte i sig ett hinder för rörligheten, sade Tomas Berglund. Problemet är skillnaden i trygghet mellan den som har en tillsvidareanställning och den som har en tidsbegränsad anställning. Det är tydligt. En kärna är trygg och har det bra medan den osäkra periferin får ta alla riskerna.

Vad tycker då forskarna är ett bra system?
– Mja, i USA har de till exempel ett system med steg som gör att när arbetslösheten stiger förlängs ersättningsperioden. Det tycker jag är intressant – ett system som följer med konjunkturförändringarna, sade Mattias Strandh. Så håller man folk anställningsbara tills det vänder.

Jenny Grensman

Kommentarer (1 st)

  • Jag tycker det är fel att skylla på LAS. Med LAS är jag som uppsagd nollställd inför en nu arbetsgivare, att jag förlorat jobbet kunde anses vara force majeure. Utan LAS måste jag förklara för en presumtiv arbetsgivare varför jag och inte min kollega fick sparken. Snacka om uppförsbacke!

Berätta om glastaket!

Nu ska Ingenjören titta närmare på det berömda glastaket. Därför vill redaktionen få kontakt med kvinnliga ingenjörer som vill berätta hur de det gick till när de knuffades åt sidan och hur det känns att inte bli tagen på allvar. Är du en av dem? Hör av dig till redaktionen! Läs mer här.

Ingenjören 1/2017

Ingenjören 1_2017Nummer 1 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Utmaningen

I Ingenjören 1/2017 kan du läsa om Maja Reichard, som har lyckats kombinera en civilingenjörsutbildning på KTH med att delta i två Paralympics där hon tagit fem medaljer. Men sin största studieutmaning på KTH är hon ensam om. Du kan läsa texten som pdf här.
Utmaningen_2017_01

Dilemmat

Per-Anders Enkvist trodde att cirkulär ekonomi var ett buzzword som snart skulle ha snurrat klart. En rapport, en bok och flera års arbete senare har surrandet bara tilltagit. Intervjun kan du läsa i Ingenjören 1/2017, eller ladda ner artikeln som pdf här.Dilemmat_2017_01

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB

 

Trafiktekniker
Kalmar kommun

Mätningsingenjör
Kalmar kommun

Bygglovshandläggare
Tomelilla kommun

Projektledare
Södra Munksjön Utv AB

Miljöskyddshandläggare
Länsstyr Södermanl län

Product Development Manager
Mondi

Projektledare
Värmdö kommun

Dokumentationsingenjör
Uniper i Sundsvall

Institutdirektør 
DTU Compute

Proj byggnadsingenjör
GRID Arkitektur AB

Platschef
Nordkalk

Lantmäteriingenjör
Örnsköldsviks kommun

Ingenjör, fokus på 3D
Örnsköldsviks kommun

Bygglovingenjör
Jönköpings kommun

Gata- och parkingenjör
Surahammars kommun

Projektledare
Gällivare kommun

Trafikplanerare
Gällivare kommun

Attraktivitetsutvecklare
Gällivare kommun

Projektledare Samhälls
Gällivare kommun

Erfarna projektledare
Uppsala Vatten och Avfall AB

Konstruktionschef
Strängbetong

Konstruktör
Fiskarhedenvillan

Bygglovsritare
Fiskarhedenvillan

Ingenjörer Med Teknik
Landstinget Blekinge

VA-ingenjör
Bodens kommun

Chef inom elnät
PiteEnergi

Erfaren, ledande projektör
WSP Sverige AB

Geotekniker
WSP Sverige AB

Broingenjör
Stockholms stad

ADEN-banner-ingenjören-210x280px
Leda innovation
fackliganyheter