Lonestatistik

Ny podd ifrågasätter ständig tillväxt

Hur kan ett samhälle som inte bygger på tillväxt se ut? För att inspirera till nytänkande och diskussion lanseras nyligen podden Framtidsutsikter. Ingenjören ställde några frågor till Anna Bengtsson, journalist och miljöingenjör, som har producerat de sju programmen.

Anna Bengtsson

Anna Bengtsson

Varför är det viktigt att fundera över hur Sverige skulle kunna fungera utan tillväxt?
I poddens första avsnitt berättar Erik på återvinningscentralen i Malmö att folk ser glada ut när de slänger grejer. De är liksom lättade över att ha blivit av med ett problem – alla prylar som dräller runt hemma. Hur kunde vi hamna där, undrar jag, och tänker att podden är jätteviktig eftersom vi måste fundera över vilket samhälle vi vill skapa och vilka mål vi i så fall behöver. Kanske är det orimligt att fokusera så mycket på en ökande ekonomi, som vi gör idag, om vi vill uppnå ett samhälle där både människor och miljö mår bra? Vi vet inte ens om BNP-tillväxten kan fortsätta särskilt länge till, och då måste vi ju fundera på hur vi ska hantera det utan kaos och konflikt. Lika lite vet vi om hur en växande ekonomi ska kunna kombineras med en minskande miljöpåverkan. Om det inte går är det ju omöjligt att kombinera tillväxt med hållbar utveckling, och då måste vi ju fundera över vad vi vill sträva mot?

lyssna här

Här kan du lyssna till den sju avsnitten av podden Framtidsutsikter. Podden har gjort i samarbete mellan Anna Bengtsson och Åsa Svenfelt, projektledare för Bortom BNP-tillväxt.

På vilket sätt bidrar poddarna till att föra ut forskningsresultaten från projektet Bortom BNP som drivs av forskare på KTH?
Projektet har tagit fram fyra scenarier, som väcker tankar om hur framtiden kan se ut om målet inte är tillväxt utan att människor och miljö ska må bra. De fyra scenarierna är lokal självförsörjning, kollaborativ ekonomi, cirkulär ekonomi i välfärdsstaten och automatisering för livskvalitet I podden djupdyker vi rakt ner i scenarierna och hur vardagslivet kan te sig. Det är verkligen annorlunda på många vis! Förhoppningsvis väcker de många nya tankar, så att poddarna bidrar till att skapa en diskussion om viken framtid vi vill skapa.

Vad har ni fått för reaktioner och vet ni hur många som har lyssnat? Framtidsutsikter har blivit väldigt väl mottagen och Supermiljöbloggen listade exempelvis den som en av de bästa miljöpoddarna just nu. Podden verkar vara lite av en aha-upplevelse för många, som inte känner till jakten på evig tillväxt och beroendet av en ökande ekonomi, och aldrig heller har funderat över att framtiden delvis är något vi faktiskt skapar tillsammans. Men sen har vi ju också fått kritik om att det är orimligt att ha nolltillväxt som mål, vilket är en missuppfattning. Podden och scenarierna handlar om att sätta andra mål, som att människor och miljö ska må bra, i första rummet istället för mål om BNP-tillväxt.

Tycker du att diskussionerna om en framtid utan tillväxt har fått ett större genomslag?
Ja, visst pratas det lite mer om det ensidiga fokuset på tillväxt nuförtiden, men det är fortfarande en alltför smal fråga som bara når särskilt intresserade. Ännu är det ju verkligen så att vi ser behovet av BNP-tillväxt nästan som en naturlag, som vi inte kan rucka på utan tar för given. Där har ju diskussionerna inte kommit särskilt långt. Världen är fruktansvärt ojämlik och vi står inför oerhörda miljöutmaningar, men nu måste vi diskutera hur vi kan lösa detta. Och om vi står inför en avtagande tillväxt, vare sig vi vill det eller inte, behöver vi ju fundera över hur vi ska hantera det på bästa sätt, samtidigt som vi når en hållbar utveckling. Vi löser inga problem genom att sticka huvudet i sanden. 

Vilken av dessa scenarier uppfattar du som mest kontroversiell, alltså vad känner folk i allmänhet mest motstånd mot. Och varför (tror du)?
En stor del av Sveriges befolkning bor ju i städer och väldigt få arbetar ju idag med att exempelvis odla mat och ha boskap. Därför uppfattar många scenariot Lokal självförsörjning som kontroversiellt, och vissa känner starkt motstånd mot att flytta mot landet och tillverka mer vardagsvaror själva. Samtidigt kanske det också beror på att många uppfattar scenariot som negativt och en tillbakagång till mitten på 1900-talet, men jag tror inte att det alls behöver vara så. Jag tror att vi måste vara vaksamma så att inte unkna värderingar och ojämlikhet får genomslag, och försöka se till så att ett självförsörjande Sverige blir ett helt nytt lowtech-higtech-samhälle, där jämlikhet, demokrati och hållbarhet lirar med självförsörjningen.

När avslutas projektet Bortom BNP och hur ska projektet redovisas?  Forskarna i projektet har hittills tagit fram en rapport som beskriver testversioner av scenarierna, och sedan samlat in återkoppling om scenarierna från olika aktörer. Nu ska scenarierna arbetas om, fördjupas och hållbarhetsutvärderas. Sedan ska konsekvenser för politik och planering analyseras, alltså vilka förändringar som behövs i ett Sverige där fokus inte ligger på BNP-tillväxt utan istället på att människor och miljö mår bra. Resultatet av omarbetningen kommer främst att redovisas i vetenskapliga artiklar och på projektets hemsida. Projektet pågår till 2018.

projektet

Bortom BNP-tillväxt är ett femårigt projekt som startade 2014. Det är tvärvetenskapligt med forskare från KTH (Kungliga tekniska högskolan), IVL Svenska Miljöinstitutet, VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut), Lunds universitet, Södertörns högskola och Tillväxtanalys. Projektet är finansierat av Formas och pågår mellan 2014 och 2018.

Finns det planer på fler poddar eller andra aktiviteter?
Projektet har ordnat en föreläsningsturné där forskarna har bjudit in till diskussion om scenarierna, och dom jobbar även tillsammans med olika kommuner och partners som bidrar till diskussionen och som kanske också kan göra konkreta förändringar utifrån det vi tar upp. Kanske blir det även en film om forskningsresultaten!

Karin Virgin

 

 

Kommentarer (1 st)

  • När det står att ”BNP-tillväxt nästan som en naturlag”, måste väl de flesta inse att regeln ”stillestånd = tillbakagång” i affärslivet är den största bidragande orsaken. ALLA företag vill vara framgångsrika i tävlingen om intäkter. Vinnarna har i de flesta fall ökat sin produktion, vilket alltså självklart ökar BNP. Om vi inte ska gå över till en värld styrd av en gigantisk övergripande plan, får ett fritt näringsliv kontrolleras hårt via lagar och regler som styr resursutnyttjande och de anställdas arbetsförhållanden. ”Kronisk övertid” borde inte få förekomma.

Ingenjören 1/2017

Ingenjören 1_2017Nummer 1 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Utmaningen

I Ingenjören 1/2017 kan du läsa om Maja Reichard, som har lyckats kombinera en civilingenjörsutbildning på KTH med att delta i två Paralympics där hon tagit fem medaljer. Men sin största studieutmaning på KTH är hon ensam om. Du kan läsa texten som pdf här.
Utmaningen_2017_01

Dilemmat

Per-Anders Enkvist trodde att cirkulär ekonomi var ett buzzword som snart skulle ha snurrat klart. En rapport, en bok och flera års arbete senare har surrandet bara tilltagit. Intervjun kan du läsa i Ingenjören 1/2017, eller ladda ner artikeln som pdf här.Dilemmat_2017_01

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB

 

Projektledare
Älvkarlebyhus

Lantmätare
Borås stad

Stadsarkitekt

Nacka Kommun

Bygglovchef
Nacka Kommun

Elnätsprojektör
Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB

Kvalitetsingenjör

Liko Hill-Rom

Teknisk Säljare
Christian Berner AB

Projektchef
Sollentuna kommun

Kartingenjör
Norrköpings kommun

VA- och avfallschef
Tranås kommun

Mark-och exploateringsingenjör
Tranås kommun

Laboratorieingenjör
Innventia

Forskare
Innventia

Researcher
Innventia

Senior Serviceingenjör
AstraZeneca Sweden Biologics

Underhållsingenjör
AstraZeneca Sweden Biologics

Kraftsystemspecialist
Vattenfall

Technical Director
Maint Partner

Chef HSEQ
Domsjö Fabriker Ö-vik

Bygglovshandläggare
Tomelilla kommun

Proj byggnadsingenjör
GRID Arkitektur AB

Erfaren, ledande projektör
WSP Sverige AB

puff_polhemspriset
Leda innovation
fackliganyheter