Är klassiska medarbetarundersökningar det bästa sättet att identifiera vilka styrkor och förbättringsområden som finns på lärosätena? På Blekinge tekniska högskola är det ett diskussionsämne. På Luleå tekniska universitet har man redan bestämt sig för att prova något nytt.
Är klassiska medarbetarundersökningar det bästa sättet att identifiera vilka styrkor och förbättringsområden som finns på lärosätena? På Blekinge tekniska högskola är det ett diskussionsämne. På Luleå tekniska universitet har man redan bestämt sig för att prova något nytt.
Luleå tekniska universitet har genomfört tre omfattande medarbetarundersökningar de senaste sex åren. Det har varit ett sätt att få inblick i hur lärosätets anställda upplever fem områden, däribland ledarskap, arbetsbelastning och arbetsglädje, att få till ett strategiskt mått på hur verksamheten fungerar och skynda på en förbättringsprocess, berättar universitetsdirektör Staffan Sarbäck.
– Det vi har gjort har varit bra och det har varit värt insatserna, säger Staffan Sarbäck.
Men nu har universitetet tryckt på pausknappen och vill tillsammans med de fackliga representanterna titta på om det kan finnas andra, bättre, sätt att lyfta frågor kring arbetsmiljö, ledarskap och medarbetarskap på universitetet.
mer om medarbetar-undersökningar
Enligt en fallstudie vid Lunds universitet leder medarbetarundersökningar inte nödvändigtvis till arbetsmiljöförbättringar, något bland tidningen Arbetsliv har skrivit om. De som svarar förutsätts definiera begrepp, till exempel stress, på samma sätt och medarbetarnas unika och komplexa livssituationer och berättelser riskerar att förenklas till en siffra. Lokalt konstruerade medarbetarundersökningar som genomförs av facket eller av arbetsmiljörepresentanter och som sedan diskuteras i smågrupper av medarbetare för att sedan lämnas över till ledningen kan vara ett alternativ, säger Peter Svensson, vid företagsekonomiska institutionen på Lunds universitet, som varit med och gjort studien, till Arbetsliv.
– Det har varit ett omfattande arbete att förbereda medarbetarundersökningarna, att genomföra dem och att avrapportera dem, säger Staffan Sarbäck.
Staffan Sarbäck tror att det går att göra ännu mer för att förbättra arbetsmiljön för universitetets anställda och vill därför att det verktyg som ska vara ett stöd för en bättre arbetsmiljö utvecklas.
Det är inte klart hur ofta universitetet kommer att mäta arbetsmiljön framöver, kanske kommer de att göras oftare, men mindre bitar åt gången. Det enda Staffan Sarbäck är säker på i nuläget är att universitetet ska genomföra mätningar, för att kunna arbeta med arbetsmiljön på ett strategiskt sätt. En styrgrupp ska under våren arbeta vidare med frågan och planen är att ha en ny modell på plats till nästa år.
Johanna Andersson på Chalmers HR-avdelning berättar att lärosätet har gjort en medarbetarundersökning varje år de senaste fyra åren. Anställda har fått svara på frågor om bland annat arbetsmängd, arbetsglädje och möjlighet till återhämtning och reflektion i arbetet.
Medarbetarundersökningarna är enligt Johanna Andersson en möjlighet för anställda att kunna kommentera sin arbetsmiljö anonymt, men det viktigaste redskapet för att få till en god arbetsmiljö är medarbetarsamtalen, säger hon. På Chalmers är man nöjd med det nuvarande verktyget för att göra medarbetarundersökningar och det finns inga planer i dagsläget på att pröva något annat.
Blekinge tekniska högskola, BTH, började 2013 använda sig av samma typ av standardiserad medarbetarenkät som Luleå tekniska universitet och Chalmers har använt sig av. Genom att använda samma verktyg som andra lärosäten kan högskolan se hur den står sig i arbetsmiljöfrågor jämfört med andra lärosäten, men det viktigaste är att få fram resultat för att jobba vidare med frågorna internt, säger Gustav Stensson Boman, HR-specialist på BTH.
Även på BTH pågår diskussioner om dessa omfattande medarbetarundersökningar är det bästa sättet att jobba med arbetsmiljöfrågorna på.
– Är det kostnadseffektivt? Är det rätt sätt att jobba? Medarbetarundersökningarna är egentligen något som ska generera ett arbete, stimulera till ett förbättringsarbete, men man kan fundera på om det klassiska medarbetarundersökningsverktyget är det mest effektiva. Det tar mycket tid. Resultaten ger inte så mycket om det inte leder till åtgärder, så det gäller att identifiera rätt saker att jobba vidare med, säger Gustav Stensson Boman.
Blekinge tekniska högskola kommer att fortsätta genomföra medarbetarundersökningar, men vet i nuläget inte i vilken form.
Ania Obminska
