topbanner_agrovast_170816

Forskare guidar till Sakernas Internet

Bild: Chombosan/Thinkstock

Hur ska olika sorters företag kunna dra nytta av det nya fenomenet Sakernas Internet som är på väg att byggas upp? Tre forskare vid Umeå universitet har skrivit en guide för hur man gör.

Internet of Things eller Sakernas internet är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att allt möjligt, allt från hushållsapparater till kläder och maskiner, får små sensorer och chip. De får därmed förmågan att själva kommunicera med varandra och med de människor som ska använda dem eller styra varuflöden och skötseln av dem.

Tillsammans ger prylarnas sensorer upphov till gigantiska datamängder som gör att det blir lättare att optimera produkter och tjänster så att de levereras vid rätt tidpunkt, på rätt plats och på rätt sätt. Sensorerna berättar när det behövs underhåll och apparaten kan vid behov själv beställa påfyllning eller service. Resultatet blir det intelligenta hemmet, den smarta bilen och den uppkopplade arbetsplatsen.

Området är stort och omfattande och många företag kan känna sig vilsna inför komplexiteten i de nya systemen. Därför har de tre forskarna Ulrika Westergren, Ted Saarikko och Tomas Blomquist, vid Universitetet i Umeå och med inriktning på informatik och innovation, skrivit IoTguiden. I den beskriver de fenomenet och ger exempel på hur några företag använder sig av de nya möjligheterna.

– Tanken är att det ska fungera som ett diskussionsunderlag, främst för företag eller organisationer som frågar sig hur de ska närma sig det här området, säger Tomas Blomquist, professor i företagsekonomi vid Umeå universitet.

Han säger också att det finns en spridning vad gäller kunskapsnivå bland företagen. Det finns ett flertal skickliga ingenjörsföretag som jobbar med området, men också många tjänsteföretag som är innovativa. Och så finns det de som väntar och frågar sig hur de ska närma sig detta. I rapporten delas de företag som kommer i kontakt med Sakernas internet upp i fyra kategorier.

Den första är traditionella tillverkningsföretag. De kan använda Sakernas internet för produktuppföljning. Med sensorer i de uppkopplade produkterna kan man se hur de används och optimera dem därefter. Det blir också lättare att organisera servicefunktionerna och kanske till och med förutse behov. Uppkopplingen kan också leda till att företaget rör sig mot att bli mer av ett tjänsteföretag. Exempel på företag i rapporten är bland andra Scania och Husqvarna Group.

Den andra kategorin är tjänsteföretagen, till exempel fastighetsservicebolag och hotell. Här kan sensorer räkna skidåkare i backen, eller så säger de till när det är dags för påfyllning av tvål och pappershanddukar i badrummen.

läs mer

Här kan du läsa IoTguiden

Den tredje kategorin är företag som skapar lösningar inom Sakernas internet för andra. Det kan handla om analysera stora mängder data eller att placera ut sensorer för mätning. Några exempel i rapporten är IBM, Knowit och HiQ.

Den fjärde kategorin är företag med mer avgränsade tekniska lösningar inom området. Ett exempel här är företaget Springworks som kopplar upp bilar trådlöst mot internet för att skapa körjournaler och ge påminnelser om besiktningar eller problem med motorn.

I rapporten nämns Scania som arbetar med sensorer i lastbilarna för att kunna coacha förarna mot ett mer miljövänligt körsätt. Fältcom använder sensorer för att bland annat räkna passagerare på bussar. Husqvarna erbjuder automatiserad bevattning och gräsklippning efter behov utifrån exempelvis fuktsensorer. Skistar räknar ut och presenterar snödjup i pisterna med hjälp av kartmodeller och GPS i pistmaskinerna.

Säkerheten är en fråga som ofta dyker upp, enligt Tomas Blomquist. Där, menar han, finns det exempel på både överdriven rädsla och bristande säkerhet. Ibland är rädslan alltså befogad. Det gäller att tänka igenom säkerhetsfrågan noggrant innan man sjösätter en tjänst eller en funktion. Det blir mycket svårare att göra det i efterhand. Riktigt känsliga data kanske inte ska vara åtkomliga alls via nätet.

En annan återkommande fråga är vem som ska äga datan som produceras?
– När man skapar en tjänst måste man nog reglera noggrant vem som ska ha rätt till datan. Det kommer att bli en skala från helt öppet till sådant som är hemligt.

När kommer vi att se detta Sakernas internet realiseras?
– Jag tror att vi redan är där inom många områden som exempelvis lagerhållning och liknande. På andra områden kan det ta längre tid än man tror. Det händer en hel del på att man inför standarder så att alla prylar kan kommunicera, och där sker en utveckling hela tiden.

Sture Henckel

Ingenjören 3/2017

 Ingenjoren 3_2017_omslag_700pxNummer 3 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Resan

Carlos liv gar i zumbatakt Ingenjoren 3_2017

Carlos Ibañez var en blyg kille på KTH. Sedan kom zumban in i hans liv och förändrade allt. Nu lever han på att stå på en scen och dansa, omringad av tjejer. Läs Ingenjörens intervju med Carlos från nummer 3/2017 som pdf här eller här för att läsa artikeln direkt i din webbläsare.

Utmaningen

Easy is no fun Ingenjoren 3_2017

Säger du till Sara Hermansson att något är svårt blir hon bara mer motiverad att göra det. Redan som 26-åring blev hon chef på Scania och fick ansvaret att leda arbetet med att utveckla framtidens elektrifierade bussar och lastbilar. Läs vårt kortmöte med Sara Hermansson från Ingenjören 3/2017 som pdf här eller klicka på omslaget för att läsa direkt i din webbläsare.

Glastaket

Glastaket_Ingenjoren_2_2017_uppslag_500

Vad är egentligen jämställdhet? Handlar det bara om lön och kön på cheferna? I Ingenjören 2/2017 har vi träffat kvinnliga ingenjörer och ekonomer som berättar om en kultur på jobbet som präglas av utanförskap, sexistiska kommentarer och brist på respekt.

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB

 

Driftingenjör
Rottneros Bruk AB

Underhållsingenjör Aut.
Vallviks Bruk AB

Underhållsingenjör Återv.
Vallviks Bruk AB

Projektteam AgTech och Energi
Agroväst Livsmedel AB

Byggchef 
Karlstads kommun

Projektledare, exploatering
Järfälla kommun

Chef, Kart- och modellenheten
Stockholms stad

Mjukvaruingenjör
Binar Elektronik AB

Byggprojektledare
Skurupshem

Projektledare
Svedala kommun

Produktionschef
Ahlstrom-Munksjö

Förpackningsutvecklare
RISE Innventia AB

Laboratorieansvarig

RISE Innventia AB

Production Engineering Manager
DeLaval

GIS-Ingenjör
Hässleholms kommun

Gatuingenjör
Ängelholms kommun

Produktionsingenjör
Kubikenborg Aluminium

Ingenjör m. materialkunskap
Recotech

Produktionsingenjör
Sandvik Materials Technology

Samhällsbyggnadschef
Östersunds kommun

fackliganyheter
puff_polhemspriset