Lonestatistik

Forskare guidar till Sakernas Internet

Bild: Chombosan/Thinkstock

Hur ska olika sorters företag kunna dra nytta av det nya fenomenet Sakernas Internet som är på väg att byggas upp? Tre forskare vid Umeå universitet har skrivit en guide för hur man gör.

Internet of Things eller Sakernas internet är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att allt möjligt, allt från hushållsapparater till kläder och maskiner, får små sensorer och chip. De får därmed förmågan att själva kommunicera med varandra och med de människor som ska använda dem eller styra varuflöden och skötseln av dem.

Tillsammans ger prylarnas sensorer upphov till gigantiska datamängder som gör att det blir lättare att optimera produkter och tjänster så att de levereras vid rätt tidpunkt, på rätt plats och på rätt sätt. Sensorerna berättar när det behövs underhåll och apparaten kan vid behov själv beställa påfyllning eller service. Resultatet blir det intelligenta hemmet, den smarta bilen och den uppkopplade arbetsplatsen.

Området är stort och omfattande och många företag kan känna sig vilsna inför komplexiteten i de nya systemen. Därför har de tre forskarna Ulrika Westergren, Ted Saarikko och Tomas Blomquist, vid Universitetet i Umeå och med inriktning på informatik och innovation, skrivit IoTguiden. I den beskriver de fenomenet och ger exempel på hur några företag använder sig av de nya möjligheterna.

– Tanken är att det ska fungera som ett diskussionsunderlag, främst för företag eller organisationer som frågar sig hur de ska närma sig det här området, säger Tomas Blomquist, professor i företagsekonomi vid Umeå universitet.

Han säger också att det finns en spridning vad gäller kunskapsnivå bland företagen. Det finns ett flertal skickliga ingenjörsföretag som jobbar med området, men också många tjänsteföretag som är innovativa. Och så finns det de som väntar och frågar sig hur de ska närma sig detta. I rapporten delas de företag som kommer i kontakt med Sakernas internet upp i fyra kategorier.

Den första är traditionella tillverkningsföretag. De kan använda Sakernas internet för produktuppföljning. Med sensorer i de uppkopplade produkterna kan man se hur de används och optimera dem därefter. Det blir också lättare att organisera servicefunktionerna och kanske till och med förutse behov. Uppkopplingen kan också leda till att företaget rör sig mot att bli mer av ett tjänsteföretag. Exempel på företag i rapporten är bland andra Scania och Husqvarna Group.

Den andra kategorin är tjänsteföretagen, till exempel fastighetsservicebolag och hotell. Här kan sensorer räkna skidåkare i backen, eller så säger de till när det är dags för påfyllning av tvål och pappershanddukar i badrummen.

läs mer

Här kan du läsa IoTguiden

Den tredje kategorin är företag som skapar lösningar inom Sakernas internet för andra. Det kan handla om analysera stora mängder data eller att placera ut sensorer för mätning. Några exempel i rapporten är IBM, Knowit och HiQ.

Den fjärde kategorin är företag med mer avgränsade tekniska lösningar inom området. Ett exempel här är företaget Springworks som kopplar upp bilar trådlöst mot internet för att skapa körjournaler och ge påminnelser om besiktningar eller problem med motorn.

I rapporten nämns Scania som arbetar med sensorer i lastbilarna för att kunna coacha förarna mot ett mer miljövänligt körsätt. Fältcom använder sensorer för att bland annat räkna passagerare på bussar. Husqvarna erbjuder automatiserad bevattning och gräsklippning efter behov utifrån exempelvis fuktsensorer. Skistar räknar ut och presenterar snödjup i pisterna med hjälp av kartmodeller och GPS i pistmaskinerna.

Säkerheten är en fråga som ofta dyker upp, enligt Tomas Blomquist. Där, menar han, finns det exempel på både överdriven rädsla och bristande säkerhet. Ibland är rädslan alltså befogad. Det gäller att tänka igenom säkerhetsfrågan noggrant innan man sjösätter en tjänst eller en funktion. Det blir mycket svårare att göra det i efterhand. Riktigt känsliga data kanske inte ska vara åtkomliga alls via nätet.

En annan återkommande fråga är vem som ska äga datan som produceras?
– När man skapar en tjänst måste man nog reglera noggrant vem som ska ha rätt till datan. Det kommer att bli en skala från helt öppet till sådant som är hemligt.

När kommer vi att se detta Sakernas internet realiseras?
– Jag tror att vi redan är där inom många områden som exempelvis lagerhållning och liknande. På andra områden kan det ta längre tid än man tror. Det händer en hel del på att man inför standarder så att alla prylar kan kommunicera, och där sker en utveckling hela tiden.

Sture Henckel

Ingenjören 1/2017

Ingenjören 1_2017Nummer 1 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Utmaningen

I Ingenjören 1/2017 kan du läsa om Maja Reichard, som har lyckats kombinera en civilingenjörsutbildning på KTH med att delta i två Paralympics där hon tagit fem medaljer. Men sin största studieutmaning på KTH är hon ensam om. Du kan läsa texten som pdf här.
Utmaningen_2017_01

Dilemmat

Per-Anders Enkvist trodde att cirkulär ekonomi var ett buzzword som snart skulle ha snurrat klart. En rapport, en bok och flera års arbete senare har surrandet bara tilltagit. Intervjun kan du läsa i Ingenjören 1/2017, eller ladda ner artikeln som pdf här.Dilemmat_2017_01

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB

 

Projektledare
Älvkarlebyhus

Lantmätare
Borås stad

Stadsarkitekt

Nacka Kommun

Bygglovchef
Nacka Kommun

Elnätsprojektör
Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB

Kvalitetsingenjör

Liko Hill-Rom

Teknisk Säljare
Christian Berner AB

Projektchef
Sollentuna kommun

Kartingenjör
Norrköpings kommun

VA- och avfallschef
Tranås kommun

Mark-och exploateringsingenjör
Tranås kommun

Laboratorieingenjör
Innventia

Forskare
Innventia

Researcher
Innventia

Senior Serviceingenjör
AstraZeneca Sweden Biologics

Underhållsingenjör
AstraZeneca Sweden Biologics

Kraftsystemspecialist
Vattenfall

Technical Director
Maint Partner

Chef HSEQ
Domsjö Fabriker Ö-vik

Bygglovshandläggare
Tomelilla kommun

Proj byggnadsingenjör
GRID Arkitektur AB

Erfaren, ledande projektör
WSP Sverige AB

puff_polhemspriset
Leda innovation
fackliganyheter