Lonestatistik

Utländsk toppkompetens får inte jobb

I oktober blev Ruihua Zhang från Kina klar med sin master i förnybar energi på Chalmers. Sedan dess har han sökt jobb utan framgång. Nu undrar han var företagen som inte lyckas får tag i ingenjörer finns.

Arbetsgivare har svårt att hitta ingenjörer. Det är i alla fall den en bild som framträder i rapporter och uttalanden från företag i olika branscher. Allra svårast verkar det vara att rekrytera inom IT-branschen.

En del företag berättar att de annonserar i månader, ibland ännu längre, utan att lyckas få tag i de ingenjörer som de letar efter. Några har börjat importera ingenjörer från andra länder och säger att bristen på kompetens hindrar dem från att ta nya uppdrag.

Den enkätstudie som Sveriges Ingenjörer regelbundet utför med förbundets förtroendevalda visar att omkring en tredjedel av företagen inte lyckades rekrytera den kompetens som de behöver för att kunna växa

Men bilden av den svenska ingenjörsbristen verkar oklar. Det finns också många duktiga ingenjörer som har svårt att få jobb och svårast är det för dem med utländsk bakgrund.

Ingenjören Ruihua Zhang från Kina har nu i februari fått en plats på Sveriges Ingenjörers mentorprogram för nyanlända ingenjörer i Göteborg.

Ruihua har bott i Sverige sedan 2014 då han påbörjade sin mastersutbildning i hållbara energisystem. Innan han kom hit läste han sin grundutbildning på ett av Kinas toppuniversitet i staden Hangzhou i östra delen av landet, nära Shanghai.

I oktober 2016 blev Ruihua klar med studierna vid Chalmers och nu vill han helst stanna kvar och arbeta som ingenjör i Sverige.

Ruihua Zhang

Ruihua Zhang

– Jag började söka jobb redan i augusti, innan jag var färdig, och sedan dess har jag sökt många jobb, säkert minst 50 stycken. Jag söker både utannonserade tjänster och skickar in spontansökningar. Från början vände jag mig främst till företag som arbetar med förnybar energi men nu har jag breddat mitt sökande, säger Ruihua Zhang.

Han har blivit kallad på några intervjuer men hittills inte fått något erbjudande om jobb och nu börjar han bli orolig.

– När jag blev färdig på Chalmers fick jag ett uppehållstillstånd i sex månader för att söka jobb. Det går ut den 1 maj och om jag inte har lyckats få ett jobb då blir jag utvisad och måste resa hem till Kina.

Ruihua har kontakt med flera av sina svenska kurskamrater från Chalmers och de flesta har nu fått jobb.

– Jag förstår att det beror på att jag inte kommer från Sverige. Jag pratar lite svenska, men inte så bra, säger han på felfri engelska.

Per Fagrell

Per Fagrell

Per Fagrell som arbetar med kompetensfrågor på Teknikföretagen säger att språket, att kunna prata svenska, är viktigt för vissa jobb, men inte för alla.

– På små och medelstora företag är språket ofta en barriär men på stora företag förstår man inte alls problemet. Där är engelska snarare viktigare än svenska, säger han.

Dock finns det vissa regioner, framför allt Gnosjö, där många företag inte ser svenskan som är ett hinder.

– I den här regionen finns det många företag som vill framåt och de har inte lika lätt att rekrytera som storstadsregionerna. Hittar man någon som är duktig, oavsett yrke, är knagglig svenska inte ett lika stort hinder som i regioner där det är lättare att rekrytera, säger Per Fagrell.

De flesta stora högskolor erbjuder både utländska studenter och doktorander att läsa svenska 1 och 2 och många vill passa på att lära sig språket och läser svenska 1. Färre fortsätter med svenska 2.

Per Fagrell tycker att det här är ett bra initiativ av högskolorna men han skulle önska att man också tog ett större ansvar för integrationen på högskolorna. I projektarbeten arbetar ofta svenska studenter med varandra och studenter från andra länder söker sig till varandra.

– Där har lärosätena en rejäl utmaning. Det här är en viktig del av internationaliseringen av högskolan. Om man lyckas bättre med att integrera studenterna, svenskar med dem som kommer från andra länder, kan man tillföra ett mervärde för alla studenter. Jag vet att man är medveten om det här på högskolorna. De känner också att det finns mer att göra.

På frågan om det egentligen är brist på ingenjörer tycker Per Fagrell att man kan svara både ja och nej.

– Den största bristen handlar om erfarna ingenjörer, snarare än om nyexaminerade. Dessutom är det stora skillnader mellan olika branscher och regioner. Det råder ingen generell brist men absolut en lokal brist. Om du släpper av en busslast mjukvaruingenjörer i Västsverige kommer ingen att behöva boka en returbiljett, säger Per Fagrell.

Karin Virgin

Kommentarer (4 st)

  • @Luke

    En bra fråga som borde ställas oftare är var ingenjörer ska få all den här erfarenheten som efterfrågas.

  • @Sura ingenjören.
    Håller inte helt med. Han säger både ja och nej. Att det är brist på mindre orter men ingen brist på större. Vilket verkar sannolikt då, vad jag läst, så verkar allt fler flytta ifrån mindre orter för att ta bättre jobb i storstäderna.

    DÄREMOT hade den informationen kunnat utvecklats. Tex, var i Väst Sverige, har vi siffror som kan backa upp det? Även att erfarna saknas kan utvecklas mer. Vad menas mer erfarna.. Pratar vi om insnöade specialister eller bara några år på nacken. Han kan ju ha helt rätt i breda ord. Säkert går vissa erfarna ingenjörer vidare till en ‘mer’ chef/ledarroll.

    Så artikeln är ett steg i rätt riktning anser jag. Dom verkar faktiskt ha lyssnat på oss. Men det får inte bara bli ett hundben för klagokören. Det måste liggas på och skrivas mer om från ingenjören.se håll. Ligg på med tuffa frågor till branschföreträdare! Ifrågesätt med siffrorna ni har!

  • @Luke

    Fast artikeln motsäger ju inte att det är brist. Den säger ju bara det vanliga, att han söker i fel bransch och på fel ställe.
    Vad som hade behövts var att branschföreträdare ställdes mot väggen. T.ex. de som dagligen skriver på twitter om den enorma bristen.

  • Bra artikel. Mer av sådant här som många kommentarer här på sajten efterlyser! Ordet behöver komma ut, det är inte så hajpat att bli ingenjör då det inte är någon riktig brist (fast vad man får höra som student) samt att lönerna rör sig i snigelfart jämfört med andra utbildningar.
    Alla tjänar på att det kommer fram en mer verklighetsförankrad bild. Därför är denna artikel bra. Företagen och politiker skapar större rubriker med deras ”ingenjörsbrist”, där behöver vi vara en motsvarande sida som lika hårt trycker tillbaka! God undersökning och journalistik tvingar den andra sidans uttalanden på pottan.

Ingenjören 2/2017

Ingenjoren_2_2017_omslag_500Nummer 2 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Glastaket

Glastaket_Ingenjoren_2_2017_uppslag_500

Vad är egentligen jämställdhet? Handlar det bara om lön och kön på cheferna? I Ingenjören 2/2017 har vi träffat kvinnliga ingenjörer och ekonomer som berättar om en kultur på jobbet som präglas av utanförskap, sexistiska kommentarer och brist på respekt.

Nytänkaren

Stefan bygger hus_Ingenjoren_2_2017Byggindustrin är en konservativ bransch. Men Stefan Lindbäck, vd på familjeföretaget Lindbäcks Bygg i Piteå, tänker tvärtom. För honom är nytänkande en överlevnadsfråga.

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB

 

Trafikplanerare 
Knivsta kommun

Trafikplanerare
Karlskrona kommun

Lokalsamordnare
Älvkarleby kommun

Underhållsingenjör
Smurfit Kappa

Teknikintresserad NFC
Polismyndigheten

24A Processimulerare
Innventia AB

Prod Spec Test Systems
DeLaval

Produktchef
Leine & Linde

Enhetschef gata, park och trafik
Upplands-Bro kommun

Avfallchef
Upplands-Bro kommun

Trainee Ingenjör 

Traineeprog. Skaraborg

Servicechef/-ansvarig
Parmaco AB, Stockholm

Tekniker riksmätplatsen

Strålsäkerhetsmyndigheten

Fysiker riksmätplatsen
Strålsäkerhetsmyndigheten

Projektingenjör Instrument
BillerudKorsnäs

puff_polhemspriset
Leda innovation
fackliganyheter