topbanner_agrovast_170816

Synen på doktorander följer tiden

Ett personligt bildningsprojekt eller en liten kugge i ett större projekt med lönsamhetsfokus. Synen på vad en doktorand är har skiftat genom tiderna visar Erik Joelsson i sin avhandling.

Från utvald till utbildad – Persona i utredningar om svensk forskarutbildning 1945–2004 är titeln på vetenskapsteoretikern Eriks Joelssons doktorsavhandling. Av den anar vi att synen på vad en doktorand är har förändrats genom åren.
– Före kriget var forskarutbildningen ett personligt bildningsprojekt, säger han. Men det var ju också en tid när inte vem som helst hade råd att

Foto: Monica Havström, Göteborgs Universitet. Erik Joelsson

Foto: Monica Havström, Göteborgs Universitet. Erik Joelsson

doktorera.
Att doktorera var en höjdpunkt och den som hade det kunde söka till alla tillgängliga akademiska poster, däribland professor. Numer är doktorerandet i mindre grad en höjdpunkt utan ofta början på näste steg – post doctjänsten – och ska du bli professor eller lektor krävs det ytterligare erfarenhet.
Erik Joelsson urskiljer flera olika personae som bildningspersona, forskarpersona och innovatörspersona som har passerat revy i svensk forskarutbildning.
– Vad jag har sett i de statliga utredningar som ligger till grund för mitt arbete så finns det en generell trend att vi går mot att det blir mer av en utbildning än individuellt förverkligad idé. I den moderna forskarutbildningen jobbar man mer i lag och det är vanligt att man skriver artiklar tillsammans med handledaren eller med andra kollegor.
Pengarna och att doktoranden är lönsam har också kommit mer i fokus. Kraven på att doktorander också ska ha en rimlig ekonomisk situation har lett till högre kostnader för högskolorna.
– Det har lett till att kraven på den som blir doktorand har ökat. Förr kunde även studenter som inte var riktigt säkra på att de ville doktorera glida in på

det och det var också enklare att avbryta om man inte trivdes. I och med att det har blivit mer formellt blir det också lite mindre flexibelt. Det kan ju leda till att man inte kan rekrytera så många doktorander som skulle behövas för att skapa en stark forskarmiljö. Höga trösklar in i systemet är en begränsning även om trygghet är bra.

Jenny Grensman

Ingenjören 3/2017

 Ingenjoren 3_2017_omslag_700pxNummer 3 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Resan

Carlos liv gar i zumbatakt Ingenjoren 3_2017

Carlos Ibañez var en blyg kille på KTH. Sedan kom zumban in i hans liv och förändrade allt. Nu lever han på att stå på en scen och dansa, omringad av tjejer. Läs Ingenjörens intervju med Carlos från nummer 3/2017 som pdf här eller här för att läsa artikeln direkt i din webbläsare.

Utmaningen

Easy is no fun Ingenjoren 3_2017

Säger du till Sara Hermansson att något är svårt blir hon bara mer motiverad att göra det. Redan som 26-åring blev hon chef på Scania och fick ansvaret att leda arbetet med att utveckla framtidens elektrifierade bussar och lastbilar. Läs vårt kortmöte med Sara Hermansson från Ingenjören 3/2017 som pdf här eller klicka på omslaget för att läsa direkt i din webbläsare.

Glastaket

Glastaket_Ingenjoren_2_2017_uppslag_500

Vad är egentligen jämställdhet? Handlar det bara om lön och kön på cheferna? I Ingenjören 2/2017 har vi träffat kvinnliga ingenjörer och ekonomer som berättar om en kultur på jobbet som präglas av utanförskap, sexistiska kommentarer och brist på respekt.

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB

 

Driftingenjör
Rottneros Bruk AB

Underhållsingenjör Aut.
Vallviks Bruk AB

Underhållsingenjör Återv.
Vallviks Bruk AB

Projektteam AgTech och Energi
Agroväst Livsmedel AB

Byggchef 
Karlstads kommun

Projektledare, exploatering
Järfälla kommun

Chef, Kart- och modellenheten
Stockholms stad

Mjukvaruingenjör
Binar Elektronik AB

Byggprojektledare
Skurupshem

Projektledare
Svedala kommun

Produktionschef
Ahlstrom-Munksjö

Förpackningsutvecklare
RISE Innventia AB

Laboratorieansvarig

RISE Innventia AB

Production Engineering Manager
DeLaval

GIS-Ingenjör
Hässleholms kommun

Gatuingenjör
Ängelholms kommun

Produktionsingenjör
Kubikenborg Aluminium

Ingenjör m. materialkunskap
Recotech

Produktionsingenjör
Sandvik Materials Technology

Samhällsbyggnadschef
Östersunds kommun

fackliganyheter
puff_polhemspriset