”Förbundet måste moderniseras”

Fackförbundet Sveriges Ingenjörer behöver återuppfinna sig självt. Det säger Magnus Sundemo på Volvo Cars. Han tycker att ingenjörerna tar stryk jämfört med andra grupper i de konventionella förhandlingarna om industriavtalets märke.

Ingenjörerna behöver ett fackförbund som är enklare organiserat, mer nyttofokuserat, men också mer snabbfotat och proaktivt och redo för de förändringar som är på väg in på arbetsmarknaden. Uppmaningen kommer från Magnus Sundemo, facklig företrädare på Volvo Cars och numera styrelseledamot i Sveriges Ingenjörer. Han var en av författarna till en motion till förbundets fullmäktige 2016 med titeln ”Förbundsorganisation 2.0″, och sitter nu med i en grupp som ska ta fram förslag på nya sätt att organisera och arbeta i förbundet.

Magnus Sundemo. Foto: Jenny Sjöberg.

Magnus Sundemo. Foto: Jenny Sjögren

Magnus Sundemo är känd i förbundet som en som inte är rädd för att säga vad han tycker. Nu, efter att ha suttit i styrelsen drygt ett år, ser han också flera områden med förbättringspotential.

För det första är han kritisk till hur löneförhandlingarna har artat sig de senaste åren, där han anser att ingenjörerna systematiskt halkar efter de andra förbunden.

– Vi behöver en ny lönebildningsmodell, säger han. Jag har skissat på en modell som följer en livslönekurva, kopplad till vilket bidrag man ger till företaget, men som inte förhandlas fram till en siffra tillsammans med Unionen och Metall.

Han resonerar så här: Om de centrala löneförhandlingarna landar i ett märke på, säg, 2,1 procent får medlemmarna i Metall och Unionen verkligen 2,1 procents löneförhöjning. Men för ingenjörerna blir det så att arbetsgivaren sätter undan en pott som är tänkt för en liten klick av extremt skickliga medarbetare. Efter det kan de vanliga ingenjörerna – som också är skickliga och utan att vara genier ändå gör ett ovärderligt arbete – som högst hoppas på 1,0 eller kanske 1,5 procents löneförhöjning. Problemet är alltså att konkurrensen i de egna leden är så hård att effekten blir att man kannibaliserar på de egna medlemmarnas löner.

TAnkar från manifestet

Åtgärder för att modernisera förbundet, enligt Magnus Sundemo:

Förbundet bör:

  • Utveckla en ny löne-bildningsmodell, oberoende av årliga centrala förhandlingar och i stället kopplad till ingenjörernas karriärutveckling.
  • Aktivt utveckla en egen, moderniserad variant av MBL och LAS.
  • Aktivt påverka stora bolag att satsa mer långsiktigt för att gynna ”AB Sverige”.
  • Ta tydligare ställning för innovation, men också för balans mellan arbete och familjeliv.
  • Ordna karriärvägledning för alla karriärmodeller – specialister, chefer och projektledare.
  • Driva mer samarbete med akademin för att bidra till fortbildning genom hela yrkeslivet.
  • Stötta startupbolag och ensamföretagare som inte kan organisera egen klubbverksamhet.

Enligt Magnus Sundemo bör slutlönen för en ingenjör som går i pension vid 65 års ålder vara uppemot 2,5 gånger så hög som ingångslönen. När den högt betalde ingenjören slutar, har företaget råd att för de pengar som frigörs, anställa en ny ingenjör och samtidigt höja lönen för de andra. Detta utan att den sammanlagda lönekostnaden stiger.

För det andra anser han att förbundet behöver vara mer proaktivt vad gäller LAS och MBL, annars är risken stor att politikerna ändrar lagen på ett sätt som ligger utanför fackets kontroll. Och då lär inte resultatet bli något som Sveriges Ingenjörer tycker om.

– När de kom med det där kompetensutvecklingskontot som skulle ersätta LAS, så reagerade vi förstås med ryggmärgen och tvärvägrade. Vi sade ju att det är vår enda verkliga maktfaktor i förhandlingarna med arbetsgivaren. Vi stoppade förslaget. Men vi kan inte bara sitta och vara reaktiva. Det finns så många politiker som tycker att LAS är en omodern lag och risken är att de ändrar på den. Därför borde vi själva komma med ett eget förslag om hur LAS skulle kunna se ut.

För det tredje vill Magnus Sundemo att förbundet i högre grad stöttar vad han kallar AB Sverige, och det bör ske genom att agera för ett mycket mer långsiktigt tänkande i företagen. Han vill att förbundet ska påverka storägare som Alecta och andra pensionsförvaltare att komma bort från kvartalsrapportshetsen.

– Se bara på Volvo Cars. Vi har ju egen erfarenhet nu av att vara utanför börsen, säger han. Vi har aldrig någonsin gått så bra. Annars, om det går dåligt ett kvartal, varslar man för att börsvärdet inte ska sjunka. I stället måste man satsa riktigt långsiktigt.

I ett manifest som han skrev i somras, ”Det moderna facket – relevant nu och 2050″, tar han upp de här frågorna, och uppmanar också Sveriges Ingenjörer att se hotet som digitaliseringen innebär. ”Den riskerar att svepa bort allt det som facken har kämpat för i över 100 år”, skriver han, och hänvisar till olika så kallade plattformar som agerar som arbetsförmedlingar och arbetsgivare men som inte ger något socialt skydd som exempelvis sjukförsäkringar eller föräldrapeng.

I manifestet skriver han att förbundet gör bra saker som nätverksbyggande och seminarier, bland annat den så kallade Ingenjöresresan, men han efterfrågar också mer fokus på frågor som balans mellan arbete och fritid och klimat för innovationer.

Styrelsen formerar nu en arbetsgrupp som ska komma med ett förslag till Sveriges Ingenjörers Fullmäktige 2017.

Sture Henckel

Kommentarer (7 st)

  • Något förbundet VERKLIGEN skulle behövt bevaka lite mer är situationen för de som arbetar inom olika offentliga verksamheter (Kommun, Landstig och Stat).
    Här skulle det VERKLIGEN behövts en uppryckning!
    På lokal nivå sliter vi med att argumentera med arbetsgivarna men vi möts hela tiden av samma dåliga argument om att ”alla andra Kommuner gör likadant”. Därför används också de offentliga ingenjörstjänsterna mer och mer som ”plantskola”. Nyutexaminerade går in och arbetar 1-3 år med låga löner och skaffar sig erfarenhet. Efter denna tiden är lönegapet till det samlade ingenjörskollektivet så stort att de flesta väljer att lämna sin plats och söker sig till det privata området. Detta gör att situationen för de mer rutinerade ingenjörerna som stannar kvar blir ganska prekär, man jobbar mer eller mindre enbart med att lära upp nya kolleger, i vetskapen om att dessa kolleger inom en snar framtid lämnar och får en betydligt högre lön än vad man själv har. I samtal med de offentliga arbetsgivarna hänvisar de hela tiden till sin egen statistik. Detta fungerar ganska bra när det gäller lärarlöner och personal inom vårdsektorn då majoriteten inom dessa områdena faktiskt är offentliganställda. Men när man gör så inom ingenjörsområdet så blir situationen helt fel då enbart en mindre del av ingenjörskollektivet jobbar inom det offentliga. Idag saknar de flesta offentliga arbetsgivare helt kunskap om lönebilden för hela ingenjörskollektivet och famlar därmed helt i blindo när man sätter lönepotterna. Vi på lokal nivå skulle verkligen behövt ett stöd här från förbundet med lobbyarbeten mot hela den offentliga sektorn. Idag kostar de ständiga nyrekryteringarna enormt med pengar för att inte prata om hur mycket man tappar i producerade tjänster med den stora personalomsättningen inom dessa områdena. Oftast är de lokala cheferna väl medvetna om problematiken, tyvärr hindras de dock att agera uppifrån från de olika personalavdelningarna som får sin kraftigt begränsade information från SKL.
    Här finns som sagt MYCKET att vinna, både för våra medlemar men även för arbetsgivarna.

  • ”Om de centrala löneförhandlingarna landar i ett märke på, säg, 2,1 procent får medlemmarna i Metall och Unionen verkligen 2,1 procents löneförhöjning. ”

    En annan väsentlig skillnad är att LO förbunden även ökar ingångslönerna med lika många procent som potten. Det gör att hela kollektivets löner puttas upp på sikt.

    Ingångslönerna för civilingenjörer har inte ökat alls lika snabbt de senaste ~15 åren.

    Låt oss ta ett ungefärligt räkneexempel för civilingenjörer:

    Rekommenderad ingångslön år 2000: 25.000 kr
    Genomsnittlig löneökning per år: 2%
    Rekommenderad ingångslön år 2017: 25.000 *1.02^17=35.006 kr

    I verkligheten har dock civilingenjörerna ca 30.000 kr i ingångslön nu. Så ingångslönen har bara ökat 5000 kr jämfört med år 2000, men den hade ökat 10.000 kr (dvs dubbels så mycket!) om SI hade tillämpat LO:s princip om att ingångslönerna ska öka lika mycket som potten ökar.

    Vidare, om ingångslönerna hade legat på 35.000 kr, så hade det pressat upp lönerna för alla andra civilingenjörer på arbetsmarknaden också.

    Så varför väljer SI att inte tillämpa denna princip?

  • Förbundsordförande Ulrika Lindstrand svarar:

    ”Magnus har en gedigen erfarenhet av lokalfackligt arbete, har ett stort engagemang och entusiasm för förbundets frågor och vi välkomnar nya inspel i styrelsen. Efter bara lite mer än ett år i styrelsen är det inte helt lätt att ha full inblick i allt arbete som äger rum på kansliet, eller att vara fullt påläst på beslut som tidigare styrelser har fattat och prioriterat. Det pågår betydligt mer.

    Till exempel vad gäller innovation, där förbundet hanterar ett ökande antal ärenden rörande patentstrider, projektet Idélandet Sverige ( som syfte att belysa innovationskraften hos svenska ingenjörer och deras bidrag till AB Sverige), samt vårt nya ledarskapsprogram för chefer – Leda Innovation – ett projekt som tagits fram tillsammans med Handelshögskolan i Stockholm Executive Education. Vi ser också en stadig tillströmning till våra karriärcoachningar – inte mindre än 3000 medlemmar har använt sig av detta.

    Men självklart har vi områden som vi kan utveckla och göra bättre. Ett treårigt avtal inom Industrin kan ge oss arbetsro att arbeta mer intensivt med vår lönebildning och ta ett kraftfullare initiativ vad gäller psykosocial miljö.

    Med vänliga hälsningar
    Ulrika”

  • Mycket intressanta och relevanta reflektioner om förbundet och framtiden för det fackliga arbetet. Håller med Magnus om att förbundet behöver vara ”mer snabbfotat och proaktivt och redo för de förändringar som är på väg in på arbetsmarknaden.” – Framtidens arbetsmarknad kommer att se väldigt annorlunda ut på många sätt. Vi behöver verkligen förbereda oss – som arbetstagare men också som förbund.

  • Glöm ej bort ingenjörerna på Landstingen,vi har det inte lätt med lönebildningen då vårat ”företag” går embargeligt dåligt hela tiden.
    ”Med glädje och spänst i Landstingets tjänst.
    P.S Vi heter Region nu inte Landsting.

  • En ny förhandlingsmodell behövs verkligen men jag vet inte om, även om jag hoppas att, vi tänker likadant. SACO och Sveriges Ingenjörer har valt en modell med enskilda lönesamtal. Enskilda samtal fungerar naturligtvis inte, ensam är svag, det har vi vetat hela tiden och det var hela poängen med att bilda fackföreningar! Det SACO och Sveriges Ingenjörer driver är således att avskaffa sig själva.

    Möjligen bottnar tron på enskilda samtal i en naiv tro på ”gemensamma intressen”. Men någon ”ny ekonomi” finns fortfarande inte och konflikten mellan arbete och kapital finns naturligtvis kvar. Det har inte med politisk åskådning att göra, politik handlar mer om balansen mellan de olika intressena. Om någon talar om att vi sitter i samma båt betyder det, som Vilhelm Moberg sade, att det är du som skall ro.

    Ingen vill betala flera hundra i månaden till en organisation som egentligen bara fixar några tvivelaktiga rabatter hos någon bank eller något försäkringsbolag. Sådana kan man alltid få på massor av andra sätt. Det är pinsamt med en fackförening som kollektivförhandlar om perifera saker bank och försäkring men lämnar kärnfrågor som lönesättning till en enskilde. Det skall naturligtvis vara tvärtom, vad som behövs är en fackförening som verkligen tillvaratar medlemmarnas intressen som anställda, inte som konsumenter!

  • Förbundet borde också fundera på varför företag undviker att anställa personer över 50.

Ingenjören 3/2017

 Ingenjoren 3_2017_omslag_700pxNummer 3 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Resan

Carlos liv gar i zumbatakt Ingenjoren 3_2017

Carlos Ibañez var en blyg kille på KTH. Sedan kom zumban in i hans liv och förändrade allt. Nu lever han på att stå på en scen och dansa, omringad av tjejer. Läs Ingenjörens intervju med Carlos från nummer 3/2017 som pdf här eller här för att läsa artikeln direkt i din webbläsare.

Utmaningen

Easy is no fun Ingenjoren 3_2017

Säger du till Sara Hermansson att något är svårt blir hon bara mer motiverad att göra det. Redan som 26-åring blev hon chef på Scania och fick ansvaret att leda arbetet med att utveckla framtidens elektrifierade bussar och lastbilar. Läs vårt kortmöte med Sara Hermansson från Ingenjören 3/2017 som pdf här eller klicka på omslaget för att läsa direkt i din webbläsare.

Glastaket

Glastaket_Ingenjoren_2_2017_uppslag_500

Vad är egentligen jämställdhet? Handlar det bara om lön och kön på cheferna? I Ingenjören 2/2017 har vi träffat kvinnliga ingenjörer och ekonomer som berättar om en kultur på jobbet som präglas av utanförskap, sexistiska kommentarer och brist på respekt.

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB


GIS-ingenjör
Skara kommun

Arbetsmiljöingenjör
St1 Refinery AB

Systemingenjör miljötålighetsteknik
Saab

Verksamhetschef Park & Gata
Örebro kommun

Kart- och Mätingenjör
Svedala kommun

VA-ingenjör
Älmhults kommun

Driven energioptimerare
Diös Fastigheter AB

GIS-ingenjör
Kumla kommun

Gatuingenjör
Älmhults kommun

Recovery specialist
Adven Sweden AB, Stockholm

VA-Planerare
Knivsta kommun

Processäkerhetsingenjör
Domsjö Fabriker

Sr Forsknings o utv ingenjör
Domsjö Fabriker

Teknisk Affärsutvecklare
Hamamatsu, Stockholm

Gatuingenjör
Sollentuna

Driftledare Gata
Sollentuna

Processäkerhetsingenjör
St1 Refinery AB

Forskningsingenjör
RISE

Projektingenjör 

Jönköpings kommun

Exploateringsingenjör
Ronneby kommun

Institutdirektør
DTU Kemi

Projektledare Gata
Knivsta kommun

Bygg- och projektledare
Sundsvalls kommun

Projektör till gatuavdelningen
Sundsvalls kommun

Varsågod extra förmånlig ränta för dig. SEB
Vill du studera medan du arbetar? Läs en MBA på distans vid STF Business Academy.
Standardiseringen - ditt strategiska verktyg. Svensk Elstandard
fackliganyheter