topbanner_agrovast_170816

Hur påverkas familjen av det gränslösa arbetet?

Foto: Thinkstock/MIXA Next.

Foto: Thinkstock/MIXA Next.

Mobila telefoner och datorer gör det möjligt att jobba hemifrån men det kan också finnas baksidor av det gränslösa arbetet. Hur påverkas exempelvis familjen? Det ska forskare undersöka i en ny studie.

Gränsen mellan arbete och fritid har blivit allt mer flytande framför allt för tjänstemän eftersom mobiltelefoner och bärbara datorer gör det möjligt att arbeta på andra platser än på kontoret.

Ett mer flexibelt arbete kan ha sina fördelar. Det kan vara okey att gå tidigare för att hämta barn på dagis och istället jobba någon timme på kvällen. Med mobiltelefonen kan man vara tillgänglig var som helst, men också när som helst. Jobbsamtal går att ta på bussen, i bilen eller i kön i mataffären. Mejlen kan man läsa och besvara i reklampauserna framför tv:n.

Kristina Palm. Foto: Modelhouse.

Kristina Palm. Foto: Modelhouse.

– Det här leder till att arbete och privatliv flyter ihop, både på gott och ont. säger forskaren Kristina Palm som tillsammans med två andra forskare har fått finansiering från AFA för ett treårigt forskningsprojekt.

Kristina Palm är forskare vid Karolinska Institutet och KTH och hennes forskarkolleger i det här projektet är Calle Rosengren, Lunds universitet och Anna Bergman, Karlstads universitet. Tillsammans ska de studera hur det gränslösa arbetet påverkar det privata livet men också tvärt om.

– I dag pratar man mycket om hur arbetet tar sig in i privatlivet men inte så mycket om motsatsen. Det är knappast någon hemlighet att en del privata saker görs på jobbet, till exempel att boka en resa eller tillbringa tid på sociala medier, säger Kristina Palm.

Forskarna är också intresserade av hur HR-experter och chefer ser på det gränslösa arbetet. Hur ser företagens normer ut till exempel kring arbetstid. Är det okey att gå hem tidigare eller att göra privata saker på arbetstid?

– Tidigare forskning har visat att normer i arbetslivet i normalfallet förändras sakta men den digitala tekniken kan få normer att förändras snabbare. En intressant fråga är om HR-experter och chefer hänger med lika snabbt i förändringen. Kanske finns det också generationsskillnader här, säger Kristina Palm.

Forskarna kommer också att intervjua partner och barn för att få deras bild av hur familjelivet påverkas av att en del arbete utförs i hemmet och att partnern kan vara nåbar under arbetstid.

Den första delen av studien inleds under våren och i den kommer deltagarna att fylla i en aktivitetsdagbok under sju dygn. Deltagarna ska registrera allt arbete som sker utanför kontoret och alla privata angelägenheter som utförs på arbetstid samt vilken teknik som används, dator eller telefon. de ska också  registrera vilka andra personer som var i rummet när aktiviteten genomfördes.

Deltagarna i studien är tjänstemän på två stora globala industriföretag som alla har möjlighet att utföra en del av sitt arbete utanför kontoret. Forskarnas målsättning är att få drygt 40 personer att fylla i aktivitetsdagboken och i steg två kommer alla deltagare att medverka i en djupintervju.

I studiens tredje del ska forskarna ta reda på hur familjerna påverkas av det gränslösa arbetet och här hoppas man att 20-30 deltagare accepterar att deras familjemedlemmar, parter och barn intervjuas.  Dessutom kommer intervjuer att genomföras med HR-experter och chefer och med fackliga företrädare.

Kristina Palm tror att kravet på att ständigt vara tillgänglig är ett problem för vissa men inte för alla.

– En del upplever att arbetsgivaren förväntar sig att de är tillgängliga på telefon och svarar på mejl utanför arbetstid. För andra innebär telefonen bara en möjlighet att kunna ”diska av” några mejl på kvällen eller på väg till jobbet. En intressant fråga är om de som upplever tillgängligheten som ett krav verkligen har det kravet eller om det bara är deras känsla, säger Kristina Palm.

– I dagens arbetsliv finns det en utbredd uppfattning, en outtalad förväntan, på att ständigt vara tillgänglig. Det finns också forskning som tyder på att tillgängligheten förbättrar karriärmöjligheterna och de normerna kan det vara svårt att frigöra sig ifrån.

Kristina Palm och hennes forskarkolleger planerar också att inom ramen för projektet utforma någon form att guide, policy eller riktlinjer.

– Vi tror inte på pekpinnar men vi tror att fler arbetsgivare behöver fundera över de här frågorna och vara mer tydlig med vad som gäller. En aktivitetsdagbok skulle också kunna fungera som ett bra underslag för utvecklingssamtalen, säger Kristina Palm.

Karin Virgin

Kommentarer (1 st)

  • Ja, detta med ständig tillgänglighet har både för- och nackdelar. Jobbet och fritiden blir mera flexibel och anpassningsbar på det sättet. Men att jobba ”på distans” är bara tillämpligt för vissa typer av kontorsjobb.
    Det går ju inte för exempelvis vårdpersonal, byggjobbare, chaufförer och lokförare, lokalvårdare m.fl. Inte för många ingenjörsuppgifter heller!

    Men bra att man utreder hur det påverkar livet för de som blir berörda.

Ingenjören 3/2017

 Ingenjoren 3_2017_omslag_700pxNummer 3 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Resan

Carlos liv gar i zumbatakt Ingenjoren 3_2017

Carlos Ibañez var en blyg kille på KTH. Sedan kom zumban in i hans liv och förändrade allt. Nu lever han på att stå på en scen och dansa, omringad av tjejer. Läs Ingenjörens intervju med Carlos från nummer 3/2017 som pdf här eller här för att läsa artikeln direkt i din webbläsare.

Utmaningen

Easy is no fun Ingenjoren 3_2017

Säger du till Sara Hermansson att något är svårt blir hon bara mer motiverad att göra det. Redan som 26-åring blev hon chef på Scania och fick ansvaret att leda arbetet med att utveckla framtidens elektrifierade bussar och lastbilar. Läs vårt kortmöte med Sara Hermansson från Ingenjören 3/2017 som pdf här eller klicka på omslaget för att läsa direkt i din webbläsare.

Glastaket

Glastaket_Ingenjoren_2_2017_uppslag_500

Vad är egentligen jämställdhet? Handlar det bara om lön och kön på cheferna? I Ingenjören 2/2017 har vi träffat kvinnliga ingenjörer och ekonomer som berättar om en kultur på jobbet som präglas av utanförskap, sexistiska kommentarer och brist på respekt.

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB

 

Driftingenjör
Rottneros Bruk AB

Underhållsingenjör Aut.
Vallviks Bruk AB

Underhållsingenjör Återv.
Vallviks Bruk AB

Projektteam AgTech och Energi
Agroväst Livsmedel AB

Byggchef 
Karlstads kommun

Projektledare, exploatering
Järfälla kommun

Chef, Kart- och modellenheten
Stockholms stad

Mjukvaruingenjör
Binar Elektronik AB

Byggprojektledare
Skurupshem

Projektledare
Svedala kommun

Produktionschef
Ahlstrom-Munksjö

Förpackningsutvecklare
RISE Innventia AB

Laboratorieansvarig

RISE Innventia AB

Production Engineering Manager
DeLaval

GIS-Ingenjör
Hässleholms kommun

Gatuingenjör
Ängelholms kommun

Produktionsingenjör
Kubikenborg Aluminium

Ingenjör m. materialkunskap
Recotech

Produktionsingenjör
Sandvik Materials Technology

Samhällsbyggnadschef
Östersunds kommun

fackliganyheter
puff_polhemspriset