topbanner_agrovast_170816

Innovation gör skogsindustrin lönsam

Foto: PinkBadger/Thinkstock

Foto: PinkBadger/Thinkstock

Den ekonomiska utvecklingen för ingenjörstäta företag är starkare än på fem år. Särskilt bra går skogsindustrin och här finns en tydlig koppling till branschens satsning på innovation visar Sveriges Ingenjörers innovations- och konjunkturrapport.

Sveriges Ingenjörer frågar två gånger om årets sina representanter på omkring 650 företag dels om konjunkturläget dels om hur de bedömer förutsättningarna för utveckling, innovation och kompetensförsörjning.

I årets första rapport svarade 85 procent att utvecklingen är god eller mycket god. Inom industrisidan är det skogsindustrin som går bäst där 88 procent bedömer utvecklingen som god eller mycket god.

Inom tjänstesektorn är det Svensk Teknik- och designföretagen samt Försäkringsbranschens Arbetsgivarorganisation som toppar med 90 procent som bedömer att utvecklingen är god eller mycket god.

Tuffast är det för energibranschen och en förklaring är det låga oljepriset som bidrar till nedgången av det rörliga elpriset. Även stål- och metallindustrin har det tufft men bedömer framtiden som något ljusare.

Även för de industrier som går starkt finns det dock några orosmoln.

Staffan Bjurulf

Staffan Bjurulf

– Det största hindret för utveckling är möjligheten att kunna rekrytera rätt kompetens. Flera branscher rapporterar om brist på ingenjörer med erfarenhet och de specialistkunskaper som krävs för att kunna jobba med framtidsfrågor, säger Staffan Bjurulf, näringspolitisk expert på Sveriges Ingenjörer.

Svårast att rekrytera ingenjörer har företag på orter utanför storstadsregionen och här är de regionala universiteten och högskolorna en viktig motor.

Företagen inom industrin satsar generellt rejält på forskning och innovation men några branscher sticker ut särskilt. Inom stål- och metallföretagen svarade 92 procent av de förtroendevalda ingenjörerna att företaget investerar forskning och innovation i nya produkter.

Kopplingen mellan innovation i företagen och lönsamhet är tydlig och skogsindustrin är ett exempel på detta. Skogsindustrin planerar under en treårsperiod investeringar på totalt 40 miljarder kronor.

Anna-Karin Magnusson

Anna-Karin Magnusson

I takt med att efterfrågan på tidningspapper har minskat har pappersindustrin i Sverige på ett unikt sätt lyckats ställa om till nya produkter, inte minst kartong och förpackningar. Det har krävt stora investeringar i nya innovationer.

Under ett frukostseminarium med Sveriges Ingenjörer fick Anna-Karin Magnusson möjlighet att ge några exempel på investeringar i forskning och teknik.

BillerudKorsnäs satsar just nu omkring 5,7 miljarder kronor i en ny kartongmaskin vid anläggningen i Gruvön i Värmland. Investeringen, som är den största i bolagets historia, gör man för att möta den ökande efterfrågan på hållbara förpackningar för mat och dryck runt om i världen, inte minst från Asien.

I Skärblacka där Anna-Karin Magnusson arbetar pågår just nu en stor investering för att öka tillverkningen av så kallat MG-papper för livsmedelsförpackningar. När en maskin flyttar från Finland till anläggningen i Skärblacka blir man störst i världen på MG-papper.

– Var fjärde vätskekartong i världen kommer från våra maskiner, säger Anna-Karin Magnusson.

BillerudKorsnäs har också gjort stora satsningar för att ge kunderna möjlighet att utforma förpackningar som uppfyller olika behov.

– Det handlar om ett ge något mer till kunden än bara en färdig produkt och mycket av utvecklingsarbetet sker på Gruvön där företaget har ett utvecklingscenter, Box lab, för wellpapplådor, säger Anna-Karin Magnusson.

Frukslåda i wellpappa från BillerudKorsnäs

Frukslåda i wellpappa från BillerudKorsnäs

Tillsammans med kunden kan utvecklingsingenjörerna optimera hur exempelvis en wellpapplåda ska se ut. Det är stora påfrestningar på en låda som ska transportera frukt och grönsaker över hela världen.

– Den utsätts för fukt, kyla, stötar och tryck och på utvecklingscentret kan vi simulera wellpapplådans färd genom hela världen. På andra bruk har vi liknande labb för andra förpackningslösningar, säger Anna-Karin Magnusson.

Pappersindustrins investeringar i innovationsarbete har skapat jobb för akademiker, inte minst för ingenjörer.

– Sveriges Ingenjörer har ökat antalet medlemmar med tio procent på BillerudKorsnäs i takt med att företaget har rekryterat fler till forskning och utveckling. Men det är inte alltid lätt att hitta ingenjörer med kompetens och erfarenhet, säger Anna-Karin Magnusson.

I Sveriges Ingenjörers konjunkturrapport svarar 41 procent av de förtroendevalda inom skogsindustrin att det största hindret för forsknings- och innovationsarbetet är att kunna rekrytera kvalificerad arbetskraft.

Staffan Bjurulf menar att för företag som vill locka till sig duktiga ingenjörer är det viktigt att jobba med attraktionskraften.

– Visst är lönen viktig men ingenjörer kan också lockas av utmaningar och möjligheter. Vi vet att var sjätte ingenjör bär på en affärsidé och företag som är lönsamma i dag behöver också fundera mer över vad man ska tjäna pengar på om 5-10 år. Kan man rekrytera ingenjörer med idéer som man tar tillvara finns det möjligheter till bra affärer i framtiden, säger Staffan Bjurulf.

Karin Virgin

Kommentarer (1 st)

  • Intressant att skogsindustrin lyfts fram. Den är ju ändå den viktigaste industrin när det gäller att långsiktigt generera exportinkomster och arbetstillfällen – och därmed välfärd i samhället. Glöms ofta bort när vi bländas av läkemedelsindustri, spelindustri, musikindustri, IKT-industri mm som har stora framgångar. Stora framgångar men som dock kan upphöra över en natt eller flytta utomlands rent ekonomiskt – med ett knapptryck. Skogen står där den står och genererar inkomster i många led för alla aktörer i skogsindustrin. Vi skulle kunna göra mer för att behålla mer av det potentiella förädlingsvärdet från skogen i Sverige. Artikeln tar upp några exempel men vi behöver mer och skarpare innovationer.

Ingenjören 3/2017

 Ingenjoren 3_2017_omslag_700pxNummer 3 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Resan

Carlos liv gar i zumbatakt Ingenjoren 3_2017

Carlos Ibañez var en blyg kille på KTH. Sedan kom zumban in i hans liv och förändrade allt. Nu lever han på att stå på en scen och dansa, omringad av tjejer. Läs Ingenjörens intervju med Carlos från nummer 3/2017 som pdf här eller här för att läsa artikeln direkt i din webbläsare.

Utmaningen

Easy is no fun Ingenjoren 3_2017

Säger du till Sara Hermansson att något är svårt blir hon bara mer motiverad att göra det. Redan som 26-åring blev hon chef på Scania och fick ansvaret att leda arbetet med att utveckla framtidens elektrifierade bussar och lastbilar. Läs vårt kortmöte med Sara Hermansson från Ingenjören 3/2017 som pdf här eller klicka på omslaget för att läsa direkt i din webbläsare.

Glastaket

Glastaket_Ingenjoren_2_2017_uppslag_500

Vad är egentligen jämställdhet? Handlar det bara om lön och kön på cheferna? I Ingenjören 2/2017 har vi träffat kvinnliga ingenjörer och ekonomer som berättar om en kultur på jobbet som präglas av utanförskap, sexistiska kommentarer och brist på respekt.

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB

 

Driftingenjör
Rottneros Bruk AB

Underhållsingenjör Aut.
Vallviks Bruk AB

Underhållsingenjör Återv.
Vallviks Bruk AB

Projektteam AgTech och Energi
Agroväst Livsmedel AB

Byggchef 
Karlstads kommun

Projektledare, exploatering
Järfälla kommun

Chef, Kart- och modellenheten
Stockholms stad

Mjukvaruingenjör
Binar Elektronik AB

Byggprojektledare
Skurupshem

Projektledare
Svedala kommun

Produktionschef
Ahlstrom-Munksjö

Förpackningsutvecklare
RISE Innventia AB

Laboratorieansvarig

RISE Innventia AB

Production Engineering Manager
DeLaval

GIS-Ingenjör
Hässleholms kommun

Gatuingenjör
Ängelholms kommun

Produktionsingenjör
Kubikenborg Aluminium

Ingenjör m. materialkunskap
Recotech

Produktionsingenjör
Sandvik Materials Technology

Samhällsbyggnadschef
Östersunds kommun

fackliganyheter
puff_polhemspriset