topbanner_agrovast_170816

Samverkan ska vara bra för karriären

Fredrik Hörstedt. Foto: Oscar Mattson/Pressbild

Fredrik Hörstedt. Foto: Oscar Mattson/Pressbild

Anställda på Chalmers som samverkar med näringsliv, organisationer och andra institutioner ska premieras, anser lärosätets ledning, som just nu arbetar med att ta fram riktlinjer för samverkansskicklighet som meritgrund.

Forskare på Chalmers som vill förbättra sina chanser till intern befordran, men också den som söker jobb på lärosätet, ska i framtiden uppfylla ett nytt kompetenskrav utöver vetenskaplig och pedagogisk skicklighet: samverkansskicklighet.

– Samverkansskicklighet är ett sätt för oss att uppnå våra långsiktiga mål kring samverkan med näringsliv och det omgivande samhället, berättar Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande. Exempel på vad som ska bli meriterande är personrörlighet, att du som forskare har jobbat i organisationer, i näringsliv eller i samhället eller att du har författat forskningsartiklar tillsammans med någon inom näringslivet, en offentlig organisation eller en annan institution.

För ett år sedan satte Chalmers upp parametrar för nyttiggörande, vilket innebär att anslagen till forskarna på Chalmers påverkas av hur bra de presterar inom sitt forskningsområde och hur bra de är på att nyttiggöra sin forskning.

– Om vi har en energiforskare som har tittat närmare på hur Sverige ska ställa om för ett hållbart energisystem och det kan få ett stort genomslag, om en forskare har bidragit till att underbygga politiken på ett sådant sätt, då ska det gynna karriären, säger Fredrik Hörstedt.

Att Chalmers ska vara bra på samverkan är enligt Fredrik Hörstedt viktigt bland annat för att lärosätet har en vision om en hållbar framtid, vilket enligt honom förutsätter vad han kallar samverkansvänlighet och att vara samhällstillvänd.
Det andra är att samverkan kan bidra till att förbättra forskningen. Att se sin forskning tillämpas och göra nytta för andra är något som driver kvalitet, menar Fredrik Hörstedt, och det är viktigt för att lärosätet ska vara konkurrenskraftigt.

– Arbetet med samverkansskicklighet kommer att fortgå av två skäl: dels står vi inför globala samhällsutmaningar, inom miljö- och klimat men också inom det sociala området, integration, migration och demografi. Vi har ett antal stora samhällsutmaningar som vi måste hantera och dessa kommer inte att försvinna. Det andra är att vårt näringsliv är utsatt för global konkurrens. Sverige är en liten nation och vi måste rikta in vårt forsknings- och innovationssystem på att stötta vårt näringsliv så att det kan vara konkurrenskraftigt. Gör vi inte det kommer vi inte att ha medel att bedriva forskning i Sverige, för det är i näringslivet vi har vår export, vår bytesbalans och våra skatteintäkter.

Tanken med att framhålla vikten av samverkansskicklighet är inte att göra forskare till konsulter eller entreprenörer, säger Fredrik Hörstedt, utan att se till att forskare ska kunna fortsätta göra sitt akademiska jobb.

– För vissa forskare och lärare kommer det här att vara något naturligt. De har redan samverkat under lång tid, och då handlar det om att synliggöra och lyfta fram det man har gjort. Andra kan ha sett vikten av samverkan och nyttiggörande men avstått för att det tar tid från meriter i andra områden, men nu när det blir en meritgrund kan de enklare prioritera det också.

Vad säger du till dem som upplever att arbetet med samverkansskicklighet kommer att ta tid från deras forskning?
– Låt det ta tid! Det är det som kommer att gynna din karriär på Chalmers. Samverkan driver kvaliteten i forskning och utbildning.

När och hur vet ni om nu har lyckats med det här arbetet?
– När externa organisationer kommer till oss och inte till våra konkurrerande lärosäten och säger att ”vi vill jobba med er för att ni bygger den kunskap som är viktig för att klara samhällsutmaningarna, ni stärker konkurrenskraften i landet och ni ser till att bidra, på ett kraftfullt sätt, till att kunskapen kommer samhället till godo.” Och när unga söker sig till oss som lärosäte, för att de vet att vi bidrar till att lösa samhällsutmaningarna och ökar konkurrenskraften. Studenterna är jätteviktiga. Vi vill också attrahera de bästa forskarna.

Det som många lärosäten har gemensamt enligt Fredrik Hörstedt är grundfrågan: hur vidareutvecklar vi vår samverkansförmåga? Men varje lärosäte behöver hitta sin egen lösning på hur det ska gå till. På Chalmers arbetar man för att kunna börja använda sin nya modell för att premiera samverkan i sommar. Nästa år ska arbetet utvärderas.

Ania Obminska

Ingenjören 3/2017

 Ingenjoren 3_2017_omslag_700pxNummer 3 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Resan

Carlos liv gar i zumbatakt Ingenjoren 3_2017

Carlos Ibañez var en blyg kille på KTH. Sedan kom zumban in i hans liv och förändrade allt. Nu lever han på att stå på en scen och dansa, omringad av tjejer. Läs Ingenjörens intervju med Carlos från nummer 3/2017 som pdf här eller här för att läsa artikeln direkt i din webbläsare.

Utmaningen

Easy is no fun Ingenjoren 3_2017

Säger du till Sara Hermansson att något är svårt blir hon bara mer motiverad att göra det. Redan som 26-åring blev hon chef på Scania och fick ansvaret att leda arbetet med att utveckla framtidens elektrifierade bussar och lastbilar. Läs vårt kortmöte med Sara Hermansson från Ingenjören 3/2017 som pdf här eller klicka på omslaget för att läsa direkt i din webbläsare.

Glastaket

Glastaket_Ingenjoren_2_2017_uppslag_500

Vad är egentligen jämställdhet? Handlar det bara om lön och kön på cheferna? I Ingenjören 2/2017 har vi träffat kvinnliga ingenjörer och ekonomer som berättar om en kultur på jobbet som präglas av utanförskap, sexistiska kommentarer och brist på respekt.

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB

 

Driftingenjör
Rottneros Bruk AB

Underhållsingenjör Aut.
Vallviks Bruk AB

Underhållsingenjör Återv.
Vallviks Bruk AB

Projektteam AgTech och Energi
Agroväst Livsmedel AB

Byggchef 
Karlstads kommun

Projektledare, exploatering
Järfälla kommun

Chef, Kart- och modellenheten
Stockholms stad

Mjukvaruingenjör
Binar Elektronik AB

Byggprojektledare
Skurupshem

Projektledare
Svedala kommun

Produktionschef
Ahlstrom-Munksjö

Förpackningsutvecklare
RISE Innventia AB

Laboratorieansvarig

RISE Innventia AB

Production Engineering Manager
DeLaval

GIS-Ingenjör
Hässleholms kommun

Gatuingenjör
Ängelholms kommun

Produktionsingenjör
Kubikenborg Aluminium

Ingenjör m. materialkunskap
Recotech

Produktionsingenjör
Sandvik Materials Technology

Samhällsbyggnadschef
Östersunds kommun

fackliganyheter
puff_polhemspriset