Ökat behov av olika sätt att lära

0
51
Paneldiskussion om livslångt lärande mellan Micael Holmström, vd Academy, Sigbritt Karlsson, rektor KTH och Karin Röding, statssekreterare hos högre utbildnings- och forskningsminister Helene Hellmark Knutsson med moderator Mikael Wetterblad, chef för SNS forskningsprogram.
Paneldiskussion om livslångt lärande mellan Micael Holmström, vd Academy, Sigbritt Karlsson, rektor KTH och Karin Röding, statssekreterare hos högre utbildnings- och forskningsminister Helene Hellmark Knutsson med moderator Mikael Wetterblad, chef för SNS forskningsprogram.

En mer flexibel utbildning med kortare moduler kan göra det möjligt för fler yrkesverksamma att möta de ökande kraven på livslångt lärande, men arbetsgivare måste också vara beredda att avstå tid för att anställda ska ha möjlighet att gå en utbildning, säger KTH:s rektor Sigbritt Karlsson.

Det går inte att förutsätta att yrkesverksamma har tid att läsa kvällar och helger för att kompetensutveckla sig, inte någon längre tid, menar Sigbritt Karlsson, KTH:s rektor, som talade på ett seminarium om livslångt lärande anordnat av föreningen SNS i Stockholm på måndagen. Lärosätena måste fundera på hur de kan organisera en mer flexibel utbildning med kortare moduler, kanske på 1 högskolepoäng snarare än 7,5, och arbetsgivare måste vara villiga att avstå tid för att yrkesverksamma ska ha tid att läsa.

– När man är yrkesverksam har sättet som vi hittills har organiserat utbildning på passat mindre bra, för i huvudsak organiserar vi utbildningarna utifrån heltidsstudenten, sade Sigbritt Karlsson.

Enligt Riksrevisionens rapport om livslångt lärande som kom förra året har efterfrågan av fortbildning ökat markant bland yrkesverksamma sedan början på 1990-talet, sett till antalet yrkesverksamma studenter, som har ökat med nästan 200 procent sedan läsåret 1993/94, från 17 000 till cirka 50 000 läsåret 2013/14. Men dagens utbildningsutbud motsvarar inte den efterfrågan som finns, enligt rapporten. Yrkesverksamma söker ofta en flexibel och tillgänglig, gärna företagsspecifik utbildning.

rosätena har svårt att snabbt anpassa sig till nya villkor, enligt Sigbritt Karlsson, men hon förklarar att det delvis beror på att lärosätena måste kvalitetsgranska och kvalitetssäkra sina utbildningar, och det tar tid. Dagens resurstilldelningssystem begränsar också vilka möjligheter som finns, ett system som ska ha bidragit till en avveckling av fristående kurser. En statlig utredning om styrning och resurser är dock på gång.

Ansvaret för fort- och vidareutbildning ligger inte bara på lärosätena, betonade Karin Röding, statssekreterare hos högre utbildnings och forskningsminister Helene Hallmark Knutsson, utan ansvaret delas av utbildningssamordnare, arbetsgivare och individer och dialog är nyckeln för att föra arbetet framåt.

Sigbritt Karlsson efterfrågade också en större tydlighet från näringslivet om vilken kompetens de behöver och vill ha. För att skapa en bra uppdragsutbildning behöver man veta vad den ska leda till.

–  Där finns en svårighet, att man kanske inte riktigt vet eller inte är så tydlig. Då säger man hellre, som Ericsson, att vi säger upp så här många för att de har fel kompetens och så tar vi in nya som har rätt kompetens. Nu är inte jag företagsledare, men jag tycker att det låter lite konstigt, sade hon.

En önskan om fler och flexiblare sätt att lära finns inte bara bland yrkesverksamma. Enligt Sigbritt Karlsson finns det redan i dag studenter på lärosätet som skippar mattelektionerna och i stället följer till exempel MIT:s undervisning på nätet, för att sedan bara skriva tentan på skolan. Man behöver alltså fundera kring undervisningens former i stort.

Ania Obminska