Robotarna tar jobb – men inte alla

Illustration: Aleutie/Thinkstock

Det är osäkert hur många jobb robotarna kommer att ta. Vissa undersökningar förutspår massor av förlorade jobb och får politiker att tala om medborgarlön. Andra rapporter antyder att människans förmåga att känna håller henne kvar i förarsätet ett bra tag till.

När de båda forskarna från Oxford, Carl Benedikt Frey och Michael A. Osborne, i september 2013 publicerade sin framtidsanalys The Future of Employment: How susceptible are jobs to computerisation? om hur digitaliseringen skulle påverka arbetsmarknaden blev det stora rubriker.

Enligt rapporten löper 47 procent av alla jobb i USA stor risk att försvinna inom ett decennium eller två. Förutsägelsen fick stora rubriker och satte fart på debatten om digitaliseringen av samhället. Nu säger en annan amerikansk undersökning, Robots and Jobs: Evidence from US Labor Markets, från National Bureau of Economic Research, NBER, att för varje industrirobot som installeras, försvinner 6,2 jobb.

Enligt rapporten försvann inte mindre än 670 000 jobb på grund av industrirobotarna mellan 1990 och 2007. Robotarna hade enligt rapporten också en dämpande effekt på lönerna.

De dystra rapporterna är flera. Konsultfirman PricewaterhouseCooper har förutspått att cirka 30 procent av jobben i Storbritannien kommer att försvinna på grund av automatiseringen, medan den internationella arbetsorganisationen ILO hävdar att 137 miljoner jobb i Sydostasien kan ersattas av robotar.

De här scenarierna har fått forskare och politiker att titta närmare på tidigare otänkbara reformer för att förhindra omfattande protester och social oro i samhället om, eller när, jobben börjar försvinna i stora mängder. Medborgarlön, eller universell basinkomst, är en sådan. Den innebär att alla medborgare får en viss grundlön att leva för. Ett annat förslag, från Microsoftgrundaren Bill Gates, är en särskild robotskatt.

Enligt ett annat resonemang måste emellertid de pengar som tjänas in av robotarna spenderas någonstans, vilket automatiskt kommer att skapa nya jobb på andra ställen. Digitaliseringen kommer säkerligen att ta en hel del jobb, något som redan händer, men det finns vissa jobb som datorer inte klarar av. Det är sådana jobb som kräver empati och kritiskt tänkande (se exempelvis Microsofts chatbot, som skulle lära sig av omgivningen att chatta på nätet – den saknade källkritik och blev på bara ett dygn påverkad av andras tweetar att bli en fullfjädrad nazist som hyllade Hitler).

Men även sådana jobb som ibland bedöms vara automatiserbara kan kräva medmänsklighet och sociala förmågor. Tidigare undersökningar från NBER har visat att även bland anställda som jobbar med vetenskap, ingenjörsteknologi och matematik så ökar lönerna snabbast för dem med större social förmåga, att den sociala förmågan även där är lika viktig.

En annan artikel,The Risk of Automation for Jobs in OECD Countries, från OECD, säger att 9 procent av uppgifterna inom de 21 länderna är automatiserbara. Det är en betydligt lägre siffra än de 47 procent som fördes fram av Oxford Martin School. Skillnaden är att den senare undersökningen fokuserade på arbetsuppgifter i stället för på yrken. Många yrken som bedöms som automatiserbara, kan enligt rapportförfattarna ändå innehålla moment som kräver en människa snarare än en robot.

I den rapporten heter det att det sannolikt handlar mindre om att jobb försvinner i stora mängder, utan snarare att lägre kvalificerad arbetskraft tar huvuddelen av smällen av robotiseringen och att samhället måste hitta vägar att erbjuda vidareutbildning och kompetensutveckling för den gruppen.

Sture Henckel

Kommentarer (2 st)

  • ”Enligt ett annat resonemang måste emellertid de pengar som tjänas in av robotarna spenderas någonstans, vilket automatiskt kommer att skapa nya jobb på andra ställen.” Detta att per automatik skulle leda till att efekktivisieringspengar hamnar ute i samhället är mycket naivt tänkande. Vi ser redan idag hur kapitalet akumuleras hos några få. Kapital som kommer just från effektiviseringar och optimeringar av teknisk art. Politikerna behöver verkligen hålla ögonen öppna och begränsa vinsterna tidigt. M.a.o. per automatik duger inte.

  • Goda möjligheter till utbildning och omskolning ska vara ett krav på arbetsgivarna. De anställda de planerar att ersätta med robotar ska erbjudas möjlighet till utbildning och omskolning, och göras fortsatt anställningsbara. T.ex. arbetsgivare inom transportsektorn, i synnerhet buss och taxi, bör redan nu börja fundera på vad deras anställda ska göra när självkörande fordon blir verklighet.

Ingenjören 3/2017

 Ingenjoren 3_2017_omslag_700pxNummer 3 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Resan

Carlos liv gar i zumbatakt Ingenjoren 3_2017

Carlos Ibañez var en blyg kille på KTH. Sedan kom zumban in i hans liv och förändrade allt. Nu lever han på att stå på en scen och dansa, omringad av tjejer. Läs Ingenjörens intervju med Carlos från nummer 3/2017 som pdf här eller här för att läsa artikeln direkt i din webbläsare.

Utmaningen

Easy is no fun Ingenjoren 3_2017

Säger du till Sara Hermansson att något är svårt blir hon bara mer motiverad att göra det. Redan som 26-åring blev hon chef på Scania och fick ansvaret att leda arbetet med att utveckla framtidens elektrifierade bussar och lastbilar. Läs vårt kortmöte med Sara Hermansson från Ingenjören 3/2017 som pdf här eller klicka på omslaget för att läsa direkt i din webbläsare.

Glastaket

Glastaket_Ingenjoren_2_2017_uppslag_500

Vad är egentligen jämställdhet? Handlar det bara om lön och kön på cheferna? I Ingenjören 2/2017 har vi träffat kvinnliga ingenjörer och ekonomer som berättar om en kultur på jobbet som präglas av utanförskap, sexistiska kommentarer och brist på respekt.

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB


GIS-ingenjör
Skara kommun

Arbetsmiljöingenjör
St1 Refinery AB

Systemingenjör miljötålighetsteknik
Saab

Verksamhetschef Park & Gata
Örebro kommun

Kart- och Mätingenjör
Svedala kommun

VA-ingenjör
Älmhults kommun

Driven energioptimerare
Diös Fastigheter AB

GIS-ingenjör
Kumla kommun

Gatuingenjör
Älmhults kommun

Recovery specialist
Adven Sweden AB, Stockholm

VA-Planerare
Knivsta kommun

Processäkerhetsingenjör
Domsjö Fabriker

Sr Forsknings o utv ingenjör
Domsjö Fabriker

Teknisk Affärsutvecklare
Hamamatsu, Stockholm

Gatuingenjör
Sollentuna

Driftledare Gata
Sollentuna

Processäkerhetsingenjör
St1 Refinery AB

Forskningsingenjör
RISE

Projektingenjör 

Jönköpings kommun

Exploateringsingenjör
Ronneby kommun

Institutdirektør
DTU Kemi

Projektledare Gata
Knivsta kommun

Bygg- och projektledare
Sundsvalls kommun

Projektör till gatuavdelningen
Sundsvalls kommun

Varsågod extra förmånlig ränta för dig. SEB
Vill du studera medan du arbetar? Läs en MBA på distans vid STF Business Academy.
Standardiseringen - ditt strategiska verktyg. Svensk Elstandard
fackliganyheter