Hallå där… Martin Andersson

0
594

Hallå där Martin Andersson, professor vid BTH och Lunds universitet, som i en ny rapport tittat närmare på vilken roll stora kunskaps- och teknikintensiva företag spelar för samhället.

Martin Andersson. Foto: Blekinge tekniska högskola
Martin Andersson. Foto: Blekinge tekniska högskola

– Jag har tittat på dels vilka direkta effekter de stora kunskaps- och teknikintensiva företagen inom svensk industri spelar i dag, vad de betyder för sysselsättning och forskning och utveckling exempelvis. Men jag har också tittat på indirekta effekter, vilken spridning verksamheten vid dessa företag har. Man kan till exempel se att många nya och snabbväxande företag har sitt ursprung i de större företagen. De stora företagen fungerar som en plantskola. Om man vill ha en bra miljö för nya och snabbväxande, tekniktunga bolag är det viktigt att det också finns stora kunskaps- och teknikintensiva företag. De fungerar symbiotiskt.

Kan du utveckla?
– Mindre bolag kan ofta vara bättre på att ta fram radikala innovationer, men för att kunna skala upp en verksamhet behövs system och resurser. Där har storföretagen ofta viktiga komplementära resurser. Till exempel ser vi hur stora bolag köper upp mindre bolag som sysslar med ny teknik, men det finns också strategiska samarbeten dem emellan. Många små bolag härstammar också från de stora. Ett annat exempel är att stora företag ofta äger digitala plattformar, samtidigt som mindre företag ofta skapar applikationer. Företagen kompletterar varandra både teknik- och kunskapsmässigt.

Läs mer

Läs rapporten ”Vad betyder stora kunskaps- och teknikintensiva företag för Sverige” här.

Finns det några myter om stora företag som du vill slå hål på efter din genomgång?
– Jag skulle inte gå så långt som att tala om myter, men policydiskussionen i dag riskerar att bli ganska ensidig. Antingen pratar man bara om de stora bolagens betydelse, eller bara om de små företagens, men inte hur de är beroende av varandra.

Hur främjar man kunskaps- och teknikintensiva företag?
– Det viktigaste är att få till en miljö som är attraktiv för både små och stora företag. Sedan är det viktigt att politiken tar hänsyn till hela kedjan från grundforskning till innovation, och vilken roll olika företag och verksamheter spelar i olika delar av kedjan. Innovationspolitiken behöver ha ett systemperspektiv.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Färre olyckor när säkerheten beskrivs utan ord

En bild kan vara långt mer effektiv än det skrivna ordet. Det är idén bakom Tysta boken, en bilderbok om säkerhet som rönt stor framgång inom byggbranschen. För NCC har den varit ett effektivt...

Allt du behöver veta som doktorand – snart kommer svaren

Som doktorand är det inte alltid glasklart vilka rättigheter och skyldigheter man har. I oktober bjuder Sveriges Ingenjörer in ingenjörer till ett webbinarium där ombudsmannen Friedrich Heger berättar om doktorandernas villkor och svarar på...

Långsamma migrationsbeslut hindrar internationalisering

Snabbare handläggning av Migrationsverket, enklare regelverk och fler stipendier till utländska studenter. Det är några av synpunkterna på regeringens utredning om internationalisering av högskolan. En delrapport från utredningen om internationalisering av högskolan har varit på...

Chalmers mål: 40 procent kvinnliga professorer om tio år

Nu pågår förberedelserna inför att Chalmers i januari startar sitt 10 år långa jämställdhetsprojekt Genie, Gender Initiative for Excellence. 300 miljoner kronor  kommer att stoppas in i projektet och ett av målen är att...
Johan Edfeldt

Civilingenjörens författardebut har väckt kollegornas bokdrömmar

Ett äventyr i en magisk värld, en resa i kunskap och vikten av att våga vara annorlunda. Det är huvudingredienserna i civilingenjören Johan Edfeldts debutbok "Den försvunna färgen". Den var Johan Edfeldts mellanstadielärare som väckte...

Sju miljarder fattas för högre utbildning

Ersättningsbeloppen till högre utbildning har successivt urholkats sedan mitten på 1990-talet. Totalt skulle högskolor och universitet behöva sju miljarder för att nå samma ersättningsnivå per student. Det motsvarar en hel årskull nybörjare. Samtidigt som lärosätenas...

Var fjärde riskerar att bli inlåst på jobbet

Har du någon gång upplevt känslan att du inte trivs på jobbet men inte kan få ett likvärdigt jobb någon annanstans? Det kallas för inlåsning och ny forskning visar att det kan leda till...

KTH kritiserar Unionens rapport om nedlagda distanskurser

Enligt en undersökning av fackförbundet Unionen har Kungliga Tekniska högskolan (KTH) lagt ner flest distanskurser av alla svenska lärosäten. Per Berglund, utbildningsansvarig på KTH, anser dock att Unionens redovisning är missvisande. En ny rapport från...
Fredrik "Benke" Rydman dansar med en ABB-robot på Stockholms stadsteaters stora scen.

Robotteknologi rockade scenen

En robot som rör sig med böljande rörelser. Musik som vibrerar i golvet. Ingenjören satt i publiken när ABB:s IRB 6620 dansade i premiärföreställningen av Våroffer på Stockholms stadsteater. Och det var en mäktig och suggestiv...
Ingenjörer som ser ut att komma in i riksdagen: Helena Gellerman, L, Björn Söder, SD, Emma Hult, MP, Josef Fransson, SD, Lars Hjälmered, M, Anne Oscarsson, SD, Mattias Bäckström Johansson, SD, och Annicka Engblom, M.

Antalet ingenjörer i riksdagen ser ut att minska kraftigt – SD har flest

Ännu är osäkerheten stor om både mandatfördelning och eventuella personröster, men enligt valnattsresultatet ser antalet ingenjörer i riksdagen ut att sjunka ännu mer än Ingenjören tidigare bedömt: Från 13 till 8. Den gångna mandatperioden satt...