Globala värdekedjor kräver kunskap

0
150

Close up of Electronic Circuits in Technology on Mainboard computer background  (logic board,cpu motherboard,Main board,system board,mobo)
Bild: pinglabel/Thinkstock

De globala värdekedjorna blir allt viktigare för industrin i västländerna. Sverige som har generellt hög kompetens, skulle kunna dra större nytta av dem. Det sade Stéphanie Jamet, ekonom på OECD vid ett SNS-seminarium i tisdags.

Företagens produktion blir alltmer fragmenterad. Värdena skapas i allt högre grad i så kallade globala värdekedjor.

Förr tillverkades exportprodukter i ett land och såldes i ett annat. I dag utvecklas och konstrueras produkterna – särskilt de högteknologiska – ofta i ett land medan de ingående komponenterna, som exempelvis processorer, minnen och pekskärmar, tillverkas i ett annat. De ingående tjänsterna i form av mjukvara produceras i ett tredje. Därefter skickas alla komponenter till ett fjärde land där de monteras. Slutligen sker distribution och försäljning i flera olika länder. Svensk export består exempelvis till minst en tredjedel av importerade varor och tjänster.

Stéphanie Jamet, ekonom på OECD och huvudtalare på SNS seminarium i Stockholm i tisdags, utgick från OECD:s rapport OECD Skills Outlook 2017 när hon konstaterade att kompetensen hos medarbetarna blir allt viktigare i takt med att allt fler företag ingår i globala värdekedjor.

De globala värdekedjorna gynnar till sin natur de företag som har högutbildad personal. Stéphanie Jamet presenterade en så kallad ”smiling curve”, en u-formad kurva som visar att värdet på verksamheterna i en global värdekedja är högst i ändarna.

Läs rapporten här

Här kan du läsa rapporten OECD Skills Outlook 2017

Forskning och utveckling ger mer värde än att tillverka komponenterna. Ännu mindre värde får man av själva slutmonteringen. Därefter ökar dock värdet av verksamheterna igen. Distributionen och till sist försäljning och så kallad eftermarknad har allt högre värde i kedjan.

Länder med mer utbildad arbetskraft kan söka sig till de lönsamma ändarna av kurvan. Det ger högre inkomster, mer pengar till samhället, bättre arbetsvillkor och bättre möjligheter att tackla arbetslöshet vid dåliga tider.

Hon påpekade dock att det i OECD-länderna finns ett gap mellan den kompetens som behövs och den som finns. Ungefär var fjärde person i OECD är svag i läsning och räkning, och saknar därmed grundläggande förmågor för att riktigt platsa i kedjan. Hon betonade behovet av möjligheter till livslångt lärande.

USA är ett av flera länder som har mycket högteknologisk industri, men där delar av befolkningen saknar rätt kompetens för att man i längden ska kunna upprätthålla sin position. Sverige ligger något bättre till.

Cirka 45 procent av de svenska anställda är på något sätt beroende av internationell efterfrågan. Ändå har Sveriges deltagande i de globala värdekedjorna ökat förhållandevis lite jämfört med andra OECD-länder. Enligt Stéphanie Jamet finns där ett outnyttjat utrymme för Sverige.

Sture Henckel