Lönerna ökar på toppen av toppen

Foto: Thinkstock/Kieferpix.

Foto: Thinkstock/Kieferpix.

Löneskillnaden mellan normalinkomsttagare och dem som tjänar allra mest ökar i många länder men storleken på gapet skiftar mellan länder. Under ett arbetsliv ökar toppinkomsttagarnas löner nästan dubbelt så mycket i USA och Kanada som i Sverige och Danmark.

Fenomenet att en liten del av befolkningen tjänar många gånger mer än medelinkomsttagarna finns i de flesta länder. Men storleken på inkomstgapet mellan grupperna, inom gruppen som tjänar mest och mellan olika länder varierar.

IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) har nyligen presenterat en rapport där fyra forskare har studerat den hundradel av inkomsttagarna som har högst inkomster, den så kallade ”topprocenten”.
Studierna visar att topprocentens löner har ökat kraftigt sedan 80-talet i flera länder men i Sverige och Danmark har ökningen inte varit lika kraftig som i de anglosaxiska länderna.

En möjlig förklaring till skillnaderna är marginalskatterna. Forskare som har studerat detta, bland andra Piketty, menar att sänkningen av marginalskatterna i USA har haft betydelse för den här utvecklingen.

Martin Nybom

Martin Nybom

– Det skulle kunna vara så att när marginalskatterna är höga är det inte lika angeläget för toppinkomsttagarna att förhandla sig till riktigt höga löner. Att marginalskatterna successivt minskat sedan 80-talet kan vara en förklaring till varför toppinkomsterna ökat så kraftigt sedan dess, framför allt i USA, säger Martin Nybom, nationalekonom och en av rapportförfattarna.

Genom om att studera den så kallade 90-50-kvoten och 99-50 kvoten har forskarna bakom IFAU-rapporten jämfört hur lönerna förhåller sig mellan medianinkomsttagarna, med dem som tjänar mest. En lön vid den 90:e percentilen är högre än 90 procent av alla inkomster men lägre än de 10 procent som har högst inkomster. En lön vid 99:de percentilen är högre än 99 procent av alla inkomster men lägre än procenten med de allra högsta inkomsterna.

Studien visar att 90-50-kvoten i Danmark och Sverige uppgår till cirka tre fjärdedelar av motsvarande kvot i USA. Alltså är lönespridningen mellan dem med höga inkomster (vid 90:e percentilen) och dem med vanliga inkomster (medianlön) mindre i Danmark och Sverige än i USA.

läs mer

Läs rapporten Toppinkomsttagare i olika länder.

På toppen av toppen ser det dock lite annorlunda ut.

– Inom topprocenten, alltså de som tjänar mer än 99 procent av alla inkomsttagare, har lönespridningen över tid ökat mer i Danmark och Sverige, säger Martin Nybom.

Forskarna har också tittat på hur lönerna utvecklas under arbetslivet, det vill säga med stigande ålder. I USA och Kanada har medianlönerna nästan fördubblats mellan 25 och 50 års ålder. I Danmark och Sverige ökar lönerna under arbetslivet inte lika mycket. I Sverige planar lönerna också ut snabbare. Medianlönerna når sin topp vid 50-årsåldern i Kanada och USA men redan kring 40-årsåldern i Sverige och Danmark.

– Visst fortsätter lönerna att öka i Sverige när man blir äldre men korrigerat för dels den allmänna löneutveckling som finns över tid och dels för inflationen så bromsar lönerna in. Efter 40-årsåldern får man i Sverige och Danmark, och något senare i USA och Kanada, inte längre betalt för sin erfarenhet. Den snabbaste löneutvecklingen sker under de första 10-15 åren i arbetslivet men bromsen slår till snabbare i Danmark och Sverige än i och USA och Kanada, säger Martin Nybom.

Undersökningen har använt sig av registrerad inkomstdata under perioden 1980-2013 från Sverige, Danmark, USA och Kanada. Eftersom studierna för USA endast har tillgång till statistik för mäns löner i åldrarna 25-60 år har forskarna använt motsvarande underlag i de andra länderna.

Karin Virgin

Kommentarer (2 st)

  • @Lennart, jag vill minnas en dokumentär som gick på SVT där man tog upp detta med VD-löner. Anledningen till de stora gapen beror på att det kom en lag där bolag var tvungna att offentliggöra ersättningar till VD:n. Detta ledde till att bolagen började tävla om vem som kunde betala sin VD bäst. https://www.svd.se/borsens-bast-betalda-havar-in-295-miljoner

  • Hur mycket är egentligen en VD-tjänst värd och hur mycket har den typen av tjänster utvecklats jämfört med en ”vanlig” tjänstemannatjänst eller en kollektivanställd inom LO? Finns det någon forskning på området eller är det mest en ”snyftvals” där de högsta inkomsttagarna inom en del områden aldrig blir riktigt nöjda? Tittar man på banksektorn blir man ju mörkrädd.

Ingenjören 3/2017

 Ingenjoren 3_2017_omslag_700pxNummer 3 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Resan

Carlos liv gar i zumbatakt Ingenjoren 3_2017

Carlos Ibañez var en blyg kille på KTH. Sedan kom zumban in i hans liv och förändrade allt. Nu lever han på att stå på en scen och dansa, omringad av tjejer. Läs Ingenjörens intervju med Carlos från nummer 3/2017 som pdf här eller här för att läsa artikeln direkt i din webbläsare.

Utmaningen

Easy is no fun Ingenjoren 3_2017

Säger du till Sara Hermansson att något är svårt blir hon bara mer motiverad att göra det. Redan som 26-åring blev hon chef på Scania och fick ansvaret att leda arbetet med att utveckla framtidens elektrifierade bussar och lastbilar. Läs vårt kortmöte med Sara Hermansson från Ingenjören 3/2017 som pdf här eller klicka på omslaget för att läsa direkt i din webbläsare.

Glastaket

Glastaket_Ingenjoren_2_2017_uppslag_500

Vad är egentligen jämställdhet? Handlar det bara om lön och kön på cheferna? I Ingenjören 2/2017 har vi träffat kvinnliga ingenjörer och ekonomer som berättar om en kultur på jobbet som präglas av utanförskap, sexistiska kommentarer och brist på respekt.

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB


Forskare, oorganisk kemi

RISE

Exploateringsingenjör
Malmö stad

Projektledare - bygg

Fortifikationsverket

Gruppchef Underhållsteknik
AstraZeneca Sweden Biologics

Markförvaltare
Håbo kommun

Expert Food Contact Mat
Rise Innventia AB

Gatuingenjör
Malmö Stad

Kalkylsamordnare
Malmö Stad

VA-utredningsingenjör
Nyköpings kommun

Forskingsingenjör
RISE

Regulatory Coordinator

Boule Medical AB

Teknisk skribent
Boule Medical AB

Processingenjör
Boule Medical AB

Senior Mjukvaruutvecklare
Boule Medical AB

Medicinteknisk ingenjör
Region Skåne

Lean Förbättringsledare
Kubikenborg Aluminium

Exploateringsingenjör
Alingsås kommun

34_Prompt_webb

Teknologvalet 2017

35 Leda innovation webb
fackliganyheter
puff_polhemspriset