Älgmage visar vägen till biobränslen

Foto: Richard Seeley/Thinkstock

Foto: Richard Seeley/Thinkstock

Forskare vid KTH har hittat bakterier i älgens mage som bryter ner cellulosa, hemicellulosa och pektin. Det kan leda till effektivare metoder för att framställa biobränslen och biobaserade kemikalier.

Efter två års forskning kan Anders Andersson och Henrik Aspeborg, båda docenter i bioteknik vid KTH, tillsammans med sina kollegor visa att maginnehållet hos svenska älgar kan visa vägen mot effektivare metoder för framställning av biobränslen.

De har använt moderna, snabba metoder för att läsa av, eller sekvensera, DNA. De har använt så kallad shotgunsekvensering: organismerna i ett prov extraheras och analyseras snabbt utifrån mängder av korta DNA-snuttar som pusslas ihop med smarta algoritmer som de delvis själva har utvecklat. Med hjälp av den nya tekniken har de kunnat identifiera ett flertal tidigare okända bakteriearter.

Anders Andersson bedömer att det finns ett tusental olika sorters bakterier i älgens våm, dess förmage som gör grovjobbet med att bryta ner cellulosan och hemicellulosan till enklare och mer lätttillgängliga sockerarter. Av alla olika sorters bakterier har de identifierat cirka hundra, nästan alla nya, hittills okända arter. Dessa bakterier innehåller i sin tur tusentals gener som kodar för enzymer som kan bryta ner trä, det vill säga cellulosa och hemicellulosa som tillsamman med lignin bildar så kallad lignocellulosa.

– På sikt hoppas vi att man ska kunna utforma bättre enzym-cocktails för att bryta ner växtbiomassan för framställning av biobränslen eller biokemikalier.

Våmmen hos nötboskap är sedan tidigare mer undersökt, men i det här sammanhanget är älgen mer intressant, eftersom den äter tall, det som förhoppningsvis ska bli råvara för svensk tillverkning av bränsle, plast och andra kemikalier.

En intressant detalj är att älgen bland annat visade sig ha bakterier av samma sort som termiter använder för att bryta ner trä i sin mag-tarmkanal.

Att kartlägga bakterierna har varit Anders Anderssons huvuduppgift. Nästa steg, att klona de gener som kodar för de mest intressanta enzymerna och testa dem, är mer Henrik Aspeborgs avdelning. Men de hjälps åt.

– Vi håller på att karaktärisera några intressanta kandidater av de enzym som kan bryta ner cellulosa och hemicellulosa, säger Anders Andersson.

De hoppas att industrin ska visa intresse för resultaten. Sverige inför 2018 en lag om reduktionsplikt för bränsletillverkarna. För varje år måste då en allt större del av bränslena som säljs vara biobaserade.

Dagens biobränslen kommer i stor utsträckning från grödor, vilket har kritiserats, eftersom de konkurrerar med matproduktion. Enzymerna från älgmagen skulle då kunna bidra till effektivare tillverkning av bränsle från skogsråvara.

Sture Henckel

Ingenjören 3/2017

 Ingenjoren 3_2017_omslag_700pxNummer 3 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Resan

Carlos liv gar i zumbatakt Ingenjoren 3_2017

Carlos Ibañez var en blyg kille på KTH. Sedan kom zumban in i hans liv och förändrade allt. Nu lever han på att stå på en scen och dansa, omringad av tjejer. Läs Ingenjörens intervju med Carlos från nummer 3/2017 som pdf här eller här för att läsa artikeln direkt i din webbläsare.

Utmaningen

Easy is no fun Ingenjoren 3_2017

Säger du till Sara Hermansson att något är svårt blir hon bara mer motiverad att göra det. Redan som 26-åring blev hon chef på Scania och fick ansvaret att leda arbetet med att utveckla framtidens elektrifierade bussar och lastbilar. Läs vårt kortmöte med Sara Hermansson från Ingenjören 3/2017 som pdf här eller klicka på omslaget för att läsa direkt i din webbläsare.

Glastaket

Glastaket_Ingenjoren_2_2017_uppslag_500

Vad är egentligen jämställdhet? Handlar det bara om lön och kön på cheferna? I Ingenjören 2/2017 har vi träffat kvinnliga ingenjörer och ekonomer som berättar om en kultur på jobbet som präglas av utanförskap, sexistiska kommentarer och brist på respekt.

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB


Forskare, oorganisk kemi

RISE

Exploateringsingenjör
Malmö stad

Projektledare - bygg

Fortifikationsverket

Gruppchef Underhållsteknik
AstraZeneca Sweden Biologics

Markförvaltare
Håbo kommun

Expert Food Contact Mat
Rise Innventia AB

Gatuingenjör
Malmö Stad

Kalkylsamordnare
Malmö Stad

VA-utredningsingenjör
Nyköpings kommun

Forskingsingenjör
RISE

Regulatory Coordinator

Boule Medical AB

Teknisk skribent
Boule Medical AB

Processingenjör
Boule Medical AB

Senior Mjukvaruutvecklare
Boule Medical AB

Medicinteknisk ingenjör
Region Skåne

Lean Förbättringsledare
Kubikenborg Aluminium

Exploateringsingenjör
Alingsås kommun

34_Prompt_webb

Teknologvalet 2017

35 Leda innovation webb
fackliganyheter
puff_polhemspriset