Nya krav på högskolan oroar Saco

3
70

Regeringen presenterade i somras ett förslag till ändring i högskolelagen för att få fler studenter att avsluta sina högskoleutbildningar. Saco är kritisk och vill hellre se att regeringen gör en ordentlig satsning för att stärka kvaliteten på utbildningarna.

I dag har Sveriges lärosäten ett tydligt uppdrag att bredda rekryteringen till högskolestudier. Det är något som man dock inte har lyckats med. Det är tre gånger så vanligt för ungdomar med högutbildade föräldrar att plugga vidare jämfört med dem vars föräldrar har lägre utbildning. Det finns också stora skillnader utifrån kön, etnicitet och geografi. De senaste tio åren har väldigt lite framsteg tagits, trots att lagstiftningen varit i stort sett oförändrad. Det här visar både Universitetskanslersämbetets årsrapport för 2017 och studier som genomförts av Saco.

Eftersom nuvarande lagstiftning inte har haft någon effekt har regeringen nu föreslagit en ändring i Högskolelagen. Formuleringen ”främja breddad rekrytering” ska ersättas med ”främja breddat deltagande”.

Det innebär att universiteten och högskolorna inte bara ska främja rekrytering av studenter från olika delar av landet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller social bakgrund. Nu vill regeringen att lärosätena också ska göra mer för att fler studenter klarar studierna.

Regeringen skriver att ändringen av lagen är en anpassning till hur många universitet och högskolor i praktiken redan arbetar.

Förslaget ut nu på remiss men kritiken har redan kommit från flera håll. Saco har flera invändningar mot lagändringen. Bland annat menar man att många studenter hoppar av eftersom de tycker att utbildningarna är bristfälliga. Inom lärarutbildningen, samhällsvetenskap och humaniora är det inte ovanligt med färre än fem undervisningstimmar i veckan.

En del studenter lämnar också högskolan eftersom de inte klarar av nivån på utbildningarna och universitetslärare upplever att studenterna har sämre baskunskaper. Malin Påhls Hansson, ordförande för Saco studentråd är framför allt orolig för att förslaget, om det genomförs, riskerar att sänka kvaliteten på utbildningarna. Hon menar att modellen som styr antagningarna till högskolan borde diskuteras mer.

Malin Påhls Hansson. Foto: Kalle Assbring.
Malin Påhls Hansson. Foto: Kalle Assbring.

– Högskolan urholkas i dag genom fler utbildningsplatser och mindre resurser per plats. Regeringen skriver att kravet på breddat deltagande inte får kosta pengar men det har jag svårt att se. Vi i Sacos studentråd är oroliga för att resurser för att klara kraven kommer att tas från utbildningen och riskerar att sänka kvaliteten, säger hon.

Hon är också fundersam till varför Regeringen presenterar det här förlaget just nu och ifrågasätter tajmingen av lagändringen.

– Promemorian med förslaget till lagändring kommer mitt emellan två viktiga utredningar om högskolan. Dels tillträdesutredningen som kom i mars och som föreslår ändringar av högskolans modell för att anta studenter där betyg har en dominerande roll.

Den utredningen tar upp frågan om breddad rekrytering och där finns redan förslag på hur högskorna kan jobba mer strategiskt för att bättre anta studenter med potential och motivation att slutföra en högskoleutbildning. Dels den så kallade styr- och resurstilldelningsutredningen som kommer i slutet av nästa år, efter valet. Den ska innehålla förslag på hur man stärker kvaliteten på högskolan.

– Varför väntar inte regeringen in de skarpaste förslagen från utredningarna först? säger Malin Påhls Hansson.

Samtidigt delar hon regeringens uppfattning att det är angeläget att fler studenter fullföljer och klarar utbildningen.

– Men det är viktigt att se vilka skäl som ligger bakom avhoppen. Vi vet i dag att många gör felval på grund av brister i utbildningens innehåll och kvalitet. Regeringen måste ge blivande studenter bättre förutsättningar att göra rätt studieval. Om studenterna har för dåliga baskunskaper för att klara utbildningen ligger ansvaret på utbildningskedjan före högskolan. Om avhoppen beror på att ut utbildningarna håller för låg kvalitet, då riskerar situationen förvärras om undervisningen tappar ännu mer resurser, säger hon.

Karin Virgin

3 KOMMENTARER

  1. Varför ska man urholka studierna på högre nivå i Sverige än man redan gjort? Svenska universitet har redan tappat jämfört med många länder. Här är ALLTID tanken ‘alla ska med’, vilket inte funkar.. För att hålla hög kvalitet och tävla internationellt i LÅNGA loppet måste vi kräva mer. Inte mindre! Dumma politiker som bara ser till dagens behov…
    Varför vi ska sänka kraven på att klara utbildning stod skrivet i stjärnorna. Först var det lägre utbildning där krav sänktes för att ‘nya’ (och andra elever som hakar på ‘jag bryr mig inte’ mentaliteten) elever ska klara sig. Nu har dom blivit äldre och nu vill man få dom att klara högre studier. Nästa är väl intagning till jobben.

    Håller med om att mer förebyggande arbeta behövs. Dvs lär dom tidigt ist för att plåstra skadan. Som att släppa ut ett skepp med hål men man korkar igen hålet för att skeppen ska ut. Men i och med att alla klagar lyssnar väl politiker. Eller hur….?

    När ska vi/medier/denna tidning börja sätta hårt mot politiker. Ska vi svenskar alltid bara snällt acceptera. Sverige sjunker.

  2. Instämmer med Mikael (15/9 09:38). Särskilt d och g är föbluffande vanligt. Vi pratar alltså här om myndiga personer som får rösta i riksdagsval, och i många fall handla sprit på bolaget. Det spelar ingen roll på hur många ställen man ger information eller hur ofta. Det finns alltid en hel del studenter som inte klarar sina inlämningar m.m. enbart för att de inte har läst instruktionerna som har funnits på flera ställen och dessutom getts muntligt. Kvinnliga studenter är dock relativt sett bättre och jag skulle därför även vilja lyfta fram det faktum att killar inte längre gör lumpen, något som säkert gör skillnad på deras mognadsgrad.

  3. Det känns som att det är i utbildningskedjan före högskolan som det brister i att
    a) förse de blivande studenterna med tillräckliga baskunskaper: (Alltför många studenter kan gå igenom hela gymnasiet, bli antagna på en ingenjörsutbildning på högskolan utan att ens ha en susning om t.ex. Phytagoras sats som ju lärs ut redan i högstadiet.)
    b) förse de blivande studenterna med tillräckliga kunskaper i studieteknik. (Många studenter har inte ens penna och papper med sig till en räkneövning och när man frågar varför så säger de ”jag lär mig genom att titta på min kompis när han räknar”)
    c) ge bilden att studier är en investering och inte en konsumtion. (Många studenter säger att de egentligen inte bryr sig inte om vilket program de läser. De tycker att det är viktigare med bra stämning, bra kompisar, schysst campus och ett attraktivt studieliv.)
    d) göra studenterna självständiga. (Det är anmärkningsvärt när föräldrar ringer till oss lärare och frågar om schema, vilken lärobok man skall ha och andra praktiska detaljer när redan all information redan meddelat genom flera kanaler.)
    e) lära de blivande studenterna att ta ansvar för sina handlingar. (När man frågar kompisarna varför ett gäng studenter inte kom på föreläsningen så svarar de t.ex. ”Han brukar komma sällan för han har inte råd med busskort och när det regnar så vill han inte cykla” eller ”De gänget skulle åka på en festresa denna veckan” etc. Ibland blir man väldigt förvånad över hur lågt studierna hamnar i prioritet.)
    f) ge bilden av att litteratur är viktigt. (I många kurser struntar studenterna i att köpa den rekommenderade kursboken trots att den är mycket bra och är basen i hela kursen. Detta är troligen en kvarleva från grundskola/gymnasium där man inte har råd till böcker utan använder Google som kunskapskälla.)
    g) att lära de blivande studenterna att aktivt söka instruktioner och att lära dem att läsa de instruktioner man får sig serverat. (Trots välkomstbrev, kurshemsida, studentportal, etc så är det alltför många studenter som inte kan tillgodogöra sig basinformation som t.ex. schema, hur man anmäler sig till tentamen, vilken bok man skall ha, etc)
    ***
    Ja listan kan göras väldigt lång och ovanstående var endast ett axplock. Alla dessa små detaljer som nämnts ovan utgör ett stort hinder för att lyckas i sina studier. Skall lärosätena lyckas att ”lära gamla hundar sitta”, dvs ändra motivation/initiativförmåga/etc hos 20-åringar som inte lyckat med detta under de senaste 10 åren måste man införa studieförberedande block med kurser på alla program vilket innebär att vi får ta bort många tidigare ordinarie kurser på programmen som egentligen behövs. Kort sagt – högskolor och universitet blir de nya gymnasierna vilket beror på att gymnasiet är den nya grundskolan. De som vill ha kunskaper på hög nivå får då disputera istället eller studera på universitet i andra länder.

Comments are closed.