Flest kvinnor på stora högskolor

Flest kvinnor på stora högskolor. Hur jobbar lärosätena med jämställdheten? Foto: monkeybusinessimages/Thinkstock

Foto: monkeybusinessimages/Thinkstock

Andelen nyantagna kvinnor till ingenjörsprogrammen har legat på runt 30 procent de senaste åren, men varierar desto mer mellan enskilda lärosäten och utbildningar. Lärosätena kämpar för att locka fler kvinnor.

Andelen nyantagna kvinnor vid ingenjörsprogrammen

HT 2017: 29 procent

HT 2016: 30 procent

HT 2015: 29 procent

HT 2014: 29 procent

HT 2013: 28 procent

HT 2012: 28 procent

HT 2011: 27 procent

HT 2010: 26 procent

HT 2009: 27 procent

HT 2008: 27 procent

Källa: Universitets- och högskolerådet, UHR

Den ideella organisationen Womengineer arbetar för att det år 2030 ska utexamineras lika många kvinnliga ingenjörer som manliga. Med hjälp av bloggande kvinnliga ingenjörer, opinions- och debattarbete sprider de sin målbild, eftersom de som de säger ”tror att en ökad jämställdhet på de tekniska högskolorna leder till en ökad välfärd i Sverige”.

Samma övertygelse om att blandat är bäst ligger bakom det jämställdhetsarbete som sker på universitet och högskolor runt om i landet.

Vi tror att utbildningen blir bättre med mer heterogena grupper. 

– Vi tror att utbildningen blir bättre med mer heterogena grupper. Det blir en bättre dynamik på både högskolan och i förlängningen på arbetsplatser, säger Hanna Nilvall, kommunikation och samverkan, Lunds Tekniska Högskola.

Med sina drygt 34 procent är Lunds Tekniska Högskola ett av de lärosäten som har högst andel kvinnor.

Hanna Nilvall tror att det bland annat kan handla om närheten till universitets hela utbud av valbara kurser och det faktum att högskolan erbjuder flera tvärvetenskapliga program som exempelvis informations- och kommunikationsteknik och ekosystemteknik. De lockar generellt stor andel kvinnor.

Naturligtvis hoppas hon också att högskolans systematiska arbete på området haft effekt.

– Vi tycker att det är viktigt med jämställdhet, mångfald och likabehandling och där är jämställdhet det område vi kommit längst inom, säger hon.

Bland annat har LTH med hjälp av pengar från universitetet utbildat sina studentambassadörer, som är ute på mässor, i jämställdhet och högskolans värdegrund. För att inte förstärka bilden av att ingenjörsyrket är för män är det exempelvis alltid kvinnliga studenter med bland dem som åker ut.

Ett annat initiativ kommer från tidigare studenter: Pink programming, som arbetar för att lyfta fram kvinnliga förebilder och med hjälp av bland anat programmeringsläger att väcka intresse för ingenjörsyrket.

Vid höstens antagning var Linnéuniversitetet i Växjö det lärosäte som ökade sin andel kvinnor mest i landet, med 2,8 procentenheter – till 17,9 procent. Katarina Rupar-Gadd är lektor vid Institutionen för byggd miljö och energiteknik och programansvarig för Energi och miljö. Liksom på de andra tekniska högskolorna varierar andelen kvinnor stort. På elektro och data är de i klar minoritet, medan de på kurser i miljö och kemi är betydligt fler.

Högskoleingenjörsprogrammet i Energi och miljö som Katarina Rupar-Gadd håller i har det under flera säsongen varit ungefär lika många kvinnor som män medan det i år efter ett par sena avhopp landade i 10 av 22 studenter.

– Hur vi gör? Ja, vi försöker medvetet att inte framställa teknik som någonting manligt. Vi samarbetar med det lokala värmebolaget Växjö Energi som arrangerar aktiviteter för tjejer i nian som får komma till universitetet och bekanta sig med miljön. En annan rent strategisk grej vi gjort för att locka kvinnliga studenter är att vi bytt namn på vissa kurser. Utbildningen som tidigare hette energiteknik heter idag energi och miljö till exempel. Det är ju svårt att veta vad som är skälet, men jag tror det haft betydelse för att locka fler tjejer, säger Katarina.

Vid Luleå Tekniska universitet är Erik Höglund ställföreträdande rektor. Att de största lärosätena också är de som har högst andel kvinnor tror han beror till stor del på att anrika ställen som Lund och Uppsala har en stark dragningskraft i sig. Spännande studentstäder med ett rikt utbud av både akademiska, kulturella och sociala lockelser. När det gäller den egna högskolan ser han ingen direkt förklaring till att de toppar årets lista över nedgång – från 25 till 20 procent kvinnor.

Nu har vi inlett ett arbete där vi systematiskt ska granska innehållet i våra utbildningar för att se vad vi kan förändra för att öka jämställdheten.

– Det här är en fråga vi arbetat aktivt med sedan mitten av 1990-talet. Andelen kvinnor varierar ju mycket mellan de olika utbildningarna och inom vissa inriktningar som elektro och data har det varit väldigt svårt att förändra kurvan. Men nu har vi inlett ett arbete där vi systematiskt ska granska innehållet i våra utbildningar för att se vad vi kan förändra för att öka jämställdheten.

Erik Höglund säger att de sedan tidigare vet att vissa kurser uppfattas som tråkiga, i högre grad av kvinnor än män. Högskolan ska nu titta närmare på vad det är som gör att en kurs som maskinelement uppfattas som tråkig. Kan den vara upplagd på något annat vis? Högskolan ska också närma sig de duktiga studenter som attraheras av andra yrken och fråga varför de inte söker sig till ingenjörsyrket. Finns det någonting där att lära?

Han är liksom Katarina Rupar Gadd och Hanna Nilvall helt med på Womengineers om att jämställdhet leder till bättre högskola, arbetsliv och värld.

– Och det där är ett dilemma. Om vi missar många av kvinnorna hämmar det utvecklingen och sökandet efter de bästa. Med en ökad rekryteringsbredd har vi dubbelt så många att välja på, säger Erik Höglund, ställföreträdande rektor vid Luleå Tekniska universitet.

Marit Larsdotter

Ingenjören 3/2017

 Ingenjoren 3_2017_omslag_700pxNummer 3 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Resan

Carlos liv gar i zumbatakt Ingenjoren 3_2017

Carlos Ibañez var en blyg kille på KTH. Sedan kom zumban in i hans liv och förändrade allt. Nu lever han på att stå på en scen och dansa, omringad av tjejer. Läs Ingenjörens intervju med Carlos från nummer 3/2017 som pdf här eller här för att läsa artikeln direkt i din webbläsare.

Utmaningen

Easy is no fun Ingenjoren 3_2017

Säger du till Sara Hermansson att något är svårt blir hon bara mer motiverad att göra det. Redan som 26-åring blev hon chef på Scania och fick ansvaret att leda arbetet med att utveckla framtidens elektrifierade bussar och lastbilar. Läs vårt kortmöte med Sara Hermansson från Ingenjören 3/2017 som pdf här eller klicka på omslaget för att läsa direkt i din webbläsare.

Glastaket

Glastaket_Ingenjoren_2_2017_uppslag_500

Vad är egentligen jämställdhet? Handlar det bara om lön och kön på cheferna? I Ingenjören 2/2017 har vi träffat kvinnliga ingenjörer och ekonomer som berättar om en kultur på jobbet som präglas av utanförskap, sexistiska kommentarer och brist på respekt.

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB


GIS-ingenjör
Skara kommun

Arbetsmiljöingenjör
St1 Refinery AB

Systemingenjör miljötålighetsteknik
Saab

Verksamhetschef Park & Gata
Örebro kommun

Kart- och Mätingenjör
Svedala kommun

VA-ingenjör
Älmhults kommun

Driven energioptimerare
Diös Fastigheter AB

GIS-ingenjör
Kumla kommun

Gatuingenjör
Älmhults kommun

Recovery specialist
Adven Sweden AB, Stockholm

VA-Planerare
Knivsta kommun

Processäkerhetsingenjör
Domsjö Fabriker

Sr Forsknings o utv ingenjör
Domsjö Fabriker

Teknisk Affärsutvecklare
Hamamatsu, Stockholm

Gatuingenjör
Sollentuna

Driftledare Gata
Sollentuna

Processäkerhetsingenjör
St1 Refinery AB

Forskningsingenjör
RISE

Projektingenjör 

Jönköpings kommun

Exploateringsingenjör
Ronneby kommun

Institutdirektør
DTU Kemi

Projektledare Gata
Knivsta kommun

Bygg- och projektledare
Sundsvalls kommun

Projektör till gatuavdelningen
Sundsvalls kommun

Varsågod extra förmånlig ränta för dig. SEB
Vill du studera medan du arbetar? Läs en MBA på distans vid STF Business Academy.
Standardiseringen - ditt strategiska verktyg. Svensk Elstandard
fackliganyheter