Tre kompletterande utbildningar startar i vår

2
2394
Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer. Pressbild
Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer. Pressbild

I vår startar Chalmers, KTH och Karlstads universitet kompletterande utbildningar för dem som redan har en utländsk ingenjörsexamen. Syftet med utbildningarna är att fler ingenjörer ska få ett relevant jobb. Men med tanke på att arbetsgivarna säger sig ha så svårt att hitta ingenjörer undrar Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer, varför den här typen av utbildningar ens ska vara nödvändiga.

fakta

Vid Chalmers ges en ettårig kompletterande utbildning med både yrkesförberedande kurser och ämnesspecifik anpassning. En del av utbildningen utgörs av projektarbete och praktik.

Vid KTH är den kompletterande utbildningen tvåårig och omfattar både yrkesförberedande och ämnesspecifika kurser. Projektledning, entreprenörskap och praktik ingår också.

Även utbildningen vid Karlstads universitet är tvåårig, där första året bland annat innehåller kurser inom arbetsvetenskap, projektledning och teknik, medan andra året är mer individuellt utformat och innehåller projektarbeten.

Luleå tekniska universitet planerar att starta en kompletterande utbildning för ingenjörer hösten 2018. Även Lunds universitet har fått i uppdrag av regeringen att starta en sådan utbildning.

Källa: Regeringen, Chalmers, KTH och Karlstads universitet

Det har gått nästan ett år sedan regeringen beslutade om en utbyggnad av kompletterande utbildningar för personer som redan avslutat en akademisk utbildning utomlands, däribland ingenjörer. Syftet är att öka deras etableringschanser i Sverige. När beslutet togs sade ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson (S) bland annat så här:

– Många utrikes födda i Sverige har fortfarande svårt att hitta ett arbete som motsvarar deras kompetens och utbildningsnivå. Människor som kommer till Sverige ska snabbt komma i arbete. Men det räcker inte att få ett jobb utan nyanlända ska naturligtvis arbeta med sådant som motsvarar deras utbildning och kompetens.

Helene Hellmark Knutsson tillade också att en kompletterande utbildning kan ”vara avgörande för etablering på den svenska arbetsmarknaden”.

Men i ljuset av att arbetsgivarna säger sig ha så svårt att hitta ingenjörer är det märkligt att den här typen av utbildningar ens ska vara nödvändiga, säger Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer.

Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer. Pressbild
Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer. Pressbild

– Är det bra så är det bra, men det är tragiskt att det här ska behövas. De är ju redan ingenjörer, säger Olle Dahlberg, som också ser en risk för att kompletterande utbildningar förvandlas till ett krav för att ingenjörer med utländsk examen ska få jobb i Sverige.

Han ser också en ironi i att företag många gånger är beredda att anställa svenska teknologer som inte har gått färdigt sin utbildning, medan de som faktiskt har en ingenjörsexamen då den är utländsk först måste få den validerad, erkänd och kompletterad innan de ses som anställningsbara.

Per Fagrell, ansvarig för kompetensförsörjning, på Teknikföretagen, ser de kompletterande utbildningarna som ett uttryck för ett behov som finns.

Per Fagrell
Per Fagrell

– Det här är inte tänkt att vara långa utbildningar och ingenjörerna får tillgång till nya kurser och ny kunskap. Det kan rimligen inte vara något dåligt, särskilt med tanke på vikten av kompetensutveckling som vi pratar så mycket om i dag.

Tror du i så fall att vi kommer att se mer av den här typen av utbildningar, även för ingenjörer med svensk examen?
– Det är flera som är inne på det spåret. TCO och Unionen är väldigt pigga på kompetensutveckling och vi ser också ett behov av det. Ju fler högutbildade vi har i samhället desto högre krav kommer de att ställa på kompetensutveckling. Där finns det mycket att göra, säger Per Fagrell.

Det handlar om en grupp ingenjörer som är potentiella arbetstagare men som inte får ingenjörsjobb. Då behövs det något mer. Kompletterande utbildningar är ett sätt att underlätta den processen och det är bra.

Något som Per Fagrell och Teknikföretagen har saknat i utformningen av de nya kompletterande utbildningarna är möjligheten för arbetsgivarna att påverka, för att förbättra matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad.

– Lärosätena har utgått från kurser som de redan har och sedan tittat på vilka av dem som de kan erbjuda för ingenjörer med utländsk examen, i stället för att börja med att titta på ingenjörerna och vad de behöver för kompetenser för att få relevanta jobb.

Hur hade ni velat utforma utbildningen?
– Vi behöver börja med att titta på vilka ingenjörer som har en utländsk examen och som inte får jobb. Vi behöver ta reda på vilka kompetenser de har. Ingenjörer är ett så vitt begrepp och det går inte att säga att de behöver en viss specifik kunskap allihop. Sverige måste bli bättre på att fånga upp ingenjörerna som kommer hit så vi kan säga att så här många byggingenjörer, till exempel, kom förra året och de här kompetenserna har de. Det handlar om en grupp ingenjörer som är potentiella arbetstagare men som inte får ingenjörsjobb. Då behövs det något mer. Kompletterande utbildningar är ett sätt att underlätta den processen och det är bra.

Ania Obminska

2 KOMMENTARER

  1. @Sura Ingenjören.
    Lycka till att få ett ordentligt reportage. I Sverige ställer inte media personer med makt mot väggen med tuffa frågor backat med fakta och citat. Det är mer en kompisrelation.

    Dock är det troligen att universiteten vill få in ytterliggare mer studenter så dom får mer pengar. Så säger dom ”Massa job! Framtidsjobb! Hög lön!”. Det gjorde man när jag pluggade och jag pluggade en av dom mest klassiska ingenjörsutbildningarna. Sedan stämmer det inte riktigt väl med verkligheten där ute. Samt att fler platser urholkar ingenjörsyrket och utbildningarna vilket företagen tar nytta av.

  2. Varför så undfallande mot Per Fagrell? Varför ställs han inte mot väggen och ombedes förklara varför inte företagen själva kan stå för den här typen av utbildning om bristen nu är så enorm?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörer på byggarbetsplats respektive vid dator.

Fem ingenjörsyrken sticker ut i löneutvecklingen

Vad tjänar egentligen ingenjörer och hur har lönerna ökat? I Medlingsinstitutets genomgång av snittlönen för alla yrken med minst 10 000 anställda finns 14 ingenjörsyrken med. Vi tog en titt på dem och såg att...

Så vill ÅF minska avhoppen från ingenjörsprogrammen

Det behövs ett sjupunktsprogram för att minska avhoppen från ingenjörsprogrammen, skriver ÅF:s vd Jonas Gustavsson på DN debatt. Här är en snabbsammanfattning av vad han vill se hända. SCB visade förra året att av dem...

Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer ”Märket är inget tak”

Ska industrin fortsätta att sätta lönemärket? Nej, säger sex LO-förbund. Ja, säger Ulrika Lindstrand ordförande för Sveriges Ingenjörer. Hon menar att den konkurrensutsatta industrin ska gå först men betonar att märket inte hindrar större...

Lönestatistiken ger kraft till löneförhandlingarna

Hur står sig din lön i förhållande till andras? Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. Trots det kan det vara svårt att få medlemmarna att svara på löneenkäten....

Ingenjörer spelar nyckelrollen i nordens största batterifabrik

Det första spadtaget har precis tagits för bygget av Northvolts batterifabrik i Skellefteå, men rekryteringsarbetet för de som ska arbeta där är redan i full gång. Förutom maskinoperatörer söker de batteriexperter och ingenjörer inom...
Fredrik Präntare, med modellen där pilen symboliserar hans algoritm.

Spelutveckling gav pris för bästa exjobb

Hur får man entiteter i ett strategispel att organisera sig och samarbeta? Det har Fredrik Präntare tagit fram en algoritm för. Och algoritmen är också generell så att den kan användas utanför spelvärlden. För...
Sveriges Ingenjörer under mottagningen på flera högskolor.

”Vi har blivit en naturlig del av introduktionen till livet som ingenjör”

Sveriges Ingenjörer har precis avslutat årets arbete med mottagningskampanjen för nya ingenjörsstudenter och intresset för förbundet har ökat. Fler än förra året har ansökt om medlemskap, berättar Malin Lindström på Sveriges Ingenjörer. – Det är...
Förtroendevalda inom högskolan på kurs.

Förtroendevalda tar nya tag efter utbildning specifikt för högskolan

Nyligen hölls Sveriges Ingenjörers första utbildning specifikt för förtroendevalda inom högskolan. Ingenjören frågade några deltagare vad de kommer att ta tag i efter kursen – och det handlar både om saker som påverkar anställda...
video

Helene skrev en deckare före frukost

Många bär på drömmen att skriva en bok. Förbundsjuristen Helene Sjöman på Sveriges Ingenjörer började skriva en kvart om dagen och nu efter 2,5 år kan hon hålla sin debutroman i handen. Helene Sjöman gillar...

Facket granskar de utländska ingenjörernas löner

Allt fler högutbildade från länder utanför EU kommer till Sverige för att jobba. Som fackförbund granskar Sveriges Ingenjörer lönerna för 500–600 ingenjörer i månaden. De flesta erbjuder rimliga löner. Men inte alla. Efterfrågan på ingenjörer...