”Jag vill fiska i hela sjön”

0
1521
Azita Shariati, vd Sodexo
Azita Shariati, vd Sodexo

Sodexos vd Azita Shariati berättar om hur bolaget har jobbat för jämställdhet.
Sodexos vd Azita Shariati berättar om hur bolaget har jobbat för jämställdhet.

Sodexos vd Azita Shariati vill inte fiska i halva sjön, utan i hela. Bara då går det att hitta de mest kompetenta personerna, sade hon under ett IVA-om jämställda karriärvägar och om hur antalet kvinnor i ledande positioner i näringslivet kan öka.

Andelen kvinnor i de svenska börsbolagens ledningsgrupper är 21 procent, en ökning med en procentenhet sedan förra året. Totalt 6 procent av börsbolagens vd:ar är kvinnor. Det visar den senaste rapporten från stiftelsen Allbright där totalt 298 svenska börsbolag ingår. Förra veckans IVA-seminarium om jämställda karriärvägar tog avstamp i just denna undersökning för att diskutera hur antalet kvinnor i ledande positioner i näringslivet kan öka.

Anna Wahl, professor i genus, organisation och ledning vid KTH
Anna Wahl, professor i genus, organisation och ledning vid KTH. Foto: Ingenjören (Klicka för större bild)

Det är nästan spöklikt att frågan ”varför går det så långsamt?” är lika aktuell generation efter generation, tyckte Anna Wahl, professor i genus, organisation och ledning vid KTH. Men det finns också förklaringar till detta, berättade hon. Bland annat att forskningen inom detta område väcker så mycket känslor, däribland olust. Det finns också de som ser jämställdhet som ett negativt kunskapsområde, som skapar fler problem än det löser.

– Det är ganska vanlig reaktion, att om vi bara slutar prata om varför det går så långsamt kommer vi upptäcka att vi alla är människor och kompetenta individer, att vi inte behöver göra en så stor affär av det. Det kan man känna med och tycka att det är logiskt, men tyvärr så funkar inte det. Man måste prata om det här, annars kommer ingenting att förändras. Det gäller att komma förbi det där motståndet, sade Anna Wahl.

Ju mer vi vet om de här frågorna, desto lättare kan vi tolka vad som händer och förstå varför det går så långsamt framåt, sade Anna Wahl. Kunskap gör oss också mer rustade att bidra till en förändring.

Forskning om ledarskap och kön tog fart på 1970-talet, berättade Anna Wahl. Den tolkningsram som fanns då var att kvinnliga chefer var något annorlunda, komplementärt. Men forskningen visade att kvinnliga chefer var ganska lika de manliga. Ändå uppfattades de inte som lika bra.

– Den här diskursen kommer på sätt och vis från 1970-talet, men jag kan lova er att den lever och frodas i praktiken i dag, och att den hindrar det här förändringsarbetet. Man har lagt förklaringen på kvinnors brister, i stället för organisationernas brister när det kommer till att se och ta vara på kompetens. Det här är väldigt djupt rotat, men också något omedvetet, sade Anna Wahl.

Erik Ringertz är vd på Netlight Consulting, ett företag som har arbetat målinriktat för ökad jämställdhet, bland annat genom att tävla i jämställdhet, ta fram en jämlikhetsdeklaration som inte bara är övergripande, utan också konkretiserar vad det egentligen innebär. Deklarationen finns med i anställningskontrakt och används gentemot kunder som ett krav. Men det räcker inte för att lyckas, det måste få strategisk vikt att lyckas med jämställdhetsarbetet, sade Erik Ringertz. Därför är det viktigt att räkna, menar han. Annars förstår man inte vad som händer.

– Om vi bara råkar titta på 50 procent av urvalet kommer det bli sämre, utifrån den enkla parametern att om vi ser på tio och väljer en är det bättre än om vi tittar på fem och väljer en. Apropå kvotering är det dumheter att det inte skulle handla om något annat än att höja kvaliteten, sade Erik Ringertz som också tillade att jämställdhet inte är ett eget, isolerat område, utan är en del av helheten och måste genomsyra hela verksamheten.

En av anledningarna till att det går trögt i näringslivet är vi själva, sade Azita Shariati, vd på Sodexo. Vi bär på fördomar och förutfattade meningar som skapar hinder för jämställdheten och mångfalden. Vi väntar också på att någon annan ska komma med lösningarna. Men vi är alla ansvariga, enligt Azita Shariati, och arbetet börjar med att vi blir medvetna om det.

Azita Shariatis ansvar är att öka lönsamheten i bolaget. Då är jämställdhet och mångfald viktiga verktyg.

– Jag vet att om jag tittar på hela kompetensbasen, då kan jag öka lönsamheten.

I fem år arbetade Azita Shariati för att få jämställt bland ledning och högre chefer. För två år sedan hade hon lyckats med sitt mål. Men det har varit en utmaning, berättade Azita Shariati. Hon upplevde att de kvinnor som hon försökte rekrytera till ledningsgrupperna oftare sade nej, till en början, och att det delvis berodde på att de såg svårigheter med att kombinera ett jobb med höga krav på tillgänglighet med familj och fritid. Därför behöver företagen arbeta mycket med kulturen och frågor om tillgänglighet.

– I de ledningsgrupper där vi jämställdhet mellan könen, med jämställdhet menar vi 40/60, ser vi att har vi 23 procent bättre lönsamhet, 13 procent högre tillväxt och fyra procent nöjdare medarbetare. Vilken aktieägare, styrelseordförande eller vd kan säga nej till det här? När man hittar kopplingar mellan affärsnytta och jämställdhet, då kan man driva de här frågorna, sade Azita Shariati.

Det finns fortfarande en rädsla kring att jobba med de här frågorna, fortsatte hon.

– Jag fick ett samtal från en god vän som sade till mig ”Azita, du sabbar din karriär om du hela tiden går ut och pratar om jämställdhet. Du kommer inte att bli välkommen till så många ledningsgrupper, eller styrelser.” Mitt svar är att ja, då är jag inte alls rätt person i den här gruppen och jag är inte heller rätt person att jobba med en ordförande som inte tycker att de här frågorna är viktiga. För mig handlar de här frågorna inte enbart om jämställdhet, utan om utveckling, innovation och om att ta vara på de bästa kompetenserna, att attrahera de bästa kompetenserna. Jag vill inte fiska i halva sjön. Jag vill fiska i hela sjön, sade Azita Shariati.

Varför händer så lite? För att vi inte går från ord till handling, enligt Azita Shariati. Och ett riktigt jämställt samhälle tror hon inte att vi kan få förrän vi har det jämställt hemma.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser, konstaterar experten Lars Larsson. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

”Urholkningen av resurser måste stoppas”

Sveriges Ingenjörer efterlyser mer resurser till högskolan i den kommande forskningspropositionen.

Statlig delpension är ett lotteri

Antalet nya statliga delpensioner har minskat markant de senaste åren och att få ansökan beviljad är lite som att spela på lotto.
Kvinna som mediterar medan kollegorna försöker prata med henne.

Åtta råd – så får du tillbaka fokus på jobbet

Mycket att göra och många bollar i luften är ett ideal idag - men hjärnan är inte gjord för det och det gör oss splittrade och mindre effektiva. Här är tipsen för att lära sig fokusera igen.

ABB-ingenjörernas löner halkar efter

På nio år har civilingenjörerna på ABB tappat nio procentenheter i lön jämfört med snittet för privatanställda civilingenjörer i Sveriges Ingenjörer.

”Arbetsgivaren vill köpa ut mig. Får de göra så?”

Vill arbetsgivaren köpa ut dig? Ta kontakt med någon som kan arbetsrätt så att du inte gör något misstag om du väljer att skriva på.

Distrikt Västmanland planerar fler studiebesök

Under 2019 arrangerade distrikt Västmanland ett studiebesök på Mälarenergis kraftvärmeverk och medlemskvällar om AI och rymden. Snart kommer programmet för 2020.

Slut på kreativitet? Hitta knepen som fungerar

Brainstorming eller promenadmöten? Hör de två civilingenjörerna berätta hur de gör för att öka sin kreativitet och när de får sina bästa idéer.

Kemiingenjören som sätter smak på julen

Åsa Orsvärn är kemiingenjören som redan nu vet vad många kommer ha i glasen nästa jul. Hon är chef för produktutvecklingen på Blossa och leder arbetet med att ta fram årgångsglöggen.

Hon kompetensutvecklar sig på distans från Dubai

Många underskattar den tid som det tar att plugga på distans. Civilingenjören Kathrine Bond bor i Dubai och läser ett magisterprogram i robotik på Högskolan Väst.