Varje industrijobb skapar två jobb till

5
642
Varje nytt jobb inom gruvindustrin skapar ytterligare två jobb i andra sektorer. Foto: LKAB
Varje nytt jobb inom gruvindustrin skapar ytterligare två jobb i andra sektorer. Foto: LKAB

Att svensk industri skulle vara på dekis dementerades bestämt i den rapport som Industrins ekonomiska råd presenterade häromdagen.
– Det pågår absolut ingen avindustrialisering av Sverige, säger Cecilia Hermansson, rådets ordförande.

På World Economic Forum i Davos 2013 sade dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt att ”we used to have people in the industry, but they are basically gone”.

En utbredd uppfattning av att industrin förlorat sin betydelse för Sverige har etablerats under senare år och förstärkts av rapporter om tjänstesektorns snabba tillväxt. Det är en bild som Industrins ekonomiska råd kraftigt vänder sig emot.

Cecilia Hermansson
Cecilia Hermansson

– Det stämmer att tjänstesektorn har vuxit men man måste se samspelet mellan industrin och tjänstesektorn. Allt fler industrijobb utförs i dag av tjänstesektorn. Vi har använt oss av andra beräkningsmetoder, så kallade input- och outputmodeller, som ger en mer rättvisande bild av industrins utveckling, säger Cecilia Hermansson, ordförande i Industrins ekonomiska råd.

Deras beräkningar visar bland annat att industrin fortfarande står för 22 procent av Sveriges BNP och att industrin dessutom skapar många jobb inom andra sektorer. För varje nytt jobb som inom gruvskogs- och stålindustrin skapas närmare två jobb inom andra branscher, främst inom tjänstesektorn.

– Vi har väldigt stora spridningseffekter från industrijobb. Det betyder att tappar man jobb inom industrin tappar man många andra jobb, säger Cecilia Hermansson.

Rapporten tar också upp Industriavtalet och vilken betydelse det har haft och har för lönebildningen i Sverige. Avtalet som fyller 20 år i år går ut på att industrin sätter märket för nivån på löneökningarna i Sverige. I våras varnade professorn i internationell ekonomi, Lars Calmfors, för riskerna med att låta industrin vara den sektor som styr löneutvecklingen inom alla sektorer.

”Om man ser tillbaka har utrymmet för löneökningarna varit större i industrin än i privata tjänstesektorn och den offentliga sektorn. I dag har vi en ny situation med det omvända. Därför finns det på sikt en risk för stora spänningar med samma nivå på löneökningarna inom alla sektorer” sa Lars Calmfors I våras.

Juhana Vartiainen, en av de fyra ekonomerna i Industrins ekonomiska råd, tror att det är svårt att hitta en lönebildningsmodell som överträffar Industriavtalet. Det har gett stora löneökningar och samtidigt skapat en stabilitet på arbetsmarknaden.

Juhana Vartiainen
Juhana Vartiainen

– Lars Calmfors har en överdriven syn på vad som kan och bör styras i kollektivavtal. Vår uppfattning är att kollektivavtal och marknadens mekanismer kompletterar varandra. De centrala avtalen ger ett stort utrymme för att teckna lokala avtal eller för individer att förhandla upp sin lön. De marknadsanpassning som krävs i vissa branscher och sektorer ryms inom den nuvarande förhandlingsordningen, säger Juhana Vartiainen.

Han menar att industrins märke inte ska uppfattas som en planekonomisk tvångströja

– Tidigare hinder för arbetsgivare som för att rekrytera och behålla personal, behöver erbjuda en löneutveckling över märket, har dessutom undanröjts. Stora grupper tjänstemän inom offentlig sektor har numera så kallade sifferlösa avtal, som inte binder arbetsgivaren vid en viss procentuell löneökning, säger Juhana Vartiainen.

Rapporten tar också upp frågor kring kompetensförsörjning och brist på arbetskraft och där varnar Industrins ekonomiska råd för växande problem.

– Vi har sett i våra studier från tidigare år att arbetsgivare har haft svårt att rekrytera den kompetens som de behöver. Under arbetet med årets rapport ser vi att problemet har vuxit och nu kan man för första gången på många år tala om arbetskraftsbrist, säger Ola Bergström, professor vid Göteborgs universitet och den i rådet som studerat kompetensfrågorna.

Han menar att väldigt lite talar för att kompetensbristen inom industrin skulle minska framöver. Bland annat står industrin inför en omfattande generationsväxling. Medelåldern inom industrin stiger och under 2015 var 50 procent av medarbetarna 45 år eller äldre. Om tio år kommer 100 000 anställda inom industrin ha lämnat för pension. Dessutom ligger antalet varsel på en rekordlåg nivå.

Ola Bergström har granskat industrins framtida behov av ingenjörer och jämfört med det tillskott som kommer varje år i form av nyexaminerade. En närmare analys av Konjunkturinstitutets statistik visar att 40 procent av företagen inom tillverkningsindustrin uppger att de har brist på tekniska tjänstemän. Ola Bergströms bedömning är att utbildningsplatserna på ingenjörsutbildningarna behöver byggas ut.

– Det kommer att behövas ett rejält tillskott av ingenjörer, säger han.

Karin Virgin

5 KOMMENTARER

  1. @Karin

    En granskning på 3 år är inte speciellt mycket. Den ”granskingen” var dessutom i det närmaste tandlös. Den enda som tillfrågades var en chef på Acadamic Work. Och det enda som hände var att han fick sitta och beklaga sig över orimliga krav på tidigare arbetslivserfarenhet.

    Vad sägs om att ställa t.ex. Fredrik Von Essén och Magnus Höij mot väggen, med lite kalla hårda fakta. Pröva t.ex. att fråga dem varför det går 20 sökesannonser med krav på 3-6 års tidigare erfarenhet för varje annons som är öppen för nyutexaminerade, när det nu tydligen är akut ingenjörsbrist.

    • Hej!
      Jag har förstått att du har ett stort engagemang i frågan om ingenjörsbrist. Det är ett viktigt ämne men inte det enda som Ingenjören bevakar. Just nu är arbetslösheten bland ingenjörer väldigt låg men många ingenjörer vittnar istället om ett arbetsliv som är präglat hög arbetsbelastning och stress. Visst är det sant att arbetsgivarna i 9 fall av 10 ställer krav på erfarenhet men inget hindrar ingenjörer med liten eller ingen erfarenhet att söka. Under de 18 år jag arbetat som journalist på Ingenjören har jag träffat oerhört många unga ingenjörer som har berättat att de har sökt jobb som de inte varit formellt kvalificerade för (ofta brist på erfarenhet) men glädjande nog fått jobbet. Kanske handlar det om förmågan att visa att man har kapacitet att lära sig snabbt. När arbetsgivare inte fåt tag i erfarna ingenjörer man hoppas på tvingas de att kompromissa, t ex om kravet på erfarenhet. Nu drar vi ett streck i debatten kring ingenjörsbrist för den här gången. Välkommen tillbaka! /Karin Virgin, chefredaktör

  2. @Karin Virgin & Redaktionen på tidningen Ingenjören:

    Från kommentarsfältet nedan:

    ”Återigen. Suck, börjar bli trött på detta. I slutet pratat man om brist på ingenjörer. Var är följdfrågorna till detta påstående? Varför går ingenjörslöner upp i snigelfart?”

    ”Ja faktiskt, var är de jobbiga motfrågorna. På samma sätt som det borde frågas om varför lönerna har stagnerat borde det frågas om varför branschen fortfarande vägrar ta i nyutexaminerade”

    Själv kan jag bara instämma. Som journalister borde ni faktiskt vara lite mer källkritiska och våga ställa motfrågor. Inte bara framföra personers åsikter rakt av som om de vore absoluta sanningar i era artiklar. Speciellt då dessa personer ofta har en egen agenda som de vill driva.

    Extra viktigt är detta då dessa personer ofta har en rakt motsatt agenda gentemot vad Sveriges Ingenjörer och deras medlemmar har. Och det är faktiskt just Sveriges Ingenjörer som är er uppdragsgivare enligt eran egen hemsida ( http://www.ingenjoren.se/om/ ).

    Inte *en* enda gång när det ständiga påståendet om ingenjörsbrist har framförs har ni vågat ställa den uppenbara motfrågan: ”Om det nu är sådan enorm brist på ingenjörer som ni påstår, varför är ingenjörerna då en av de kategorier som har haft allra sämst löneökning på arbetsmarknaden de senaste ~15 åren? Gäller inte principen om tillgång och efterfrågan vid lönesättning för just ingenjörer?”

    Den uppenbara frågan borde ni egentligen ställa *varje* gång påståenden om ingenjörsbrist kommer på tal. Att ni *aldrig* gör det är riktigt illa.

    Jag hoppas verkligen ni kan bättra er på den här punkten framöver. Som framgår av kommentarsfältet börjar tålamodet rinna ut hos era läsare. Just nu framstår ni faktiskt mest som ett propagandaorgan för företagssidan, tragiskt nog finansierat av Sveriges Ingenjörer och deras medlemmar.

    Så en kommentar från tidningen Ingenjörens sida angående detta skulle uppskattas.

    • Hej! Få frågor väcker så mycket engagemang från ingenjörer som den om ingenjörsbristen. Min uppfattning är att Ingenjören belyser frågan ofta och ställer de kritiska frågor som du efterlyser. Senast jag själv gjorde det var i en intervju med ansvarig minister för forskning och högre utbildning, Helene Hellmark Knutsson som vi publicerade den 19 september. http://www.ingenjoren.se/2017/09/fler-platser-pa-ingenjorsutbildningar/
      En längre artikel ”Myten om ingenjörsbristen” publicerades i magasinet Ingenjören nr 1 2014. Läs den gärna. Du hittar den under magasinet/arkiv. /Karin Virgin

  3. @Faye

    Ja faktiskt, var är de jobbiga motfrågorna. På samma sätt som det borde frågas om varför lönerna har stagnerat borde det frågas om varför branschen fortfarande vägrar ta i nyutexaminerade, ifall bristen är så enorm som det påstås så borde branschen ta in vad som än kan gå, stå och göra någorlundai ngenjörsarbete.

  4. ”Medelåldern inom industrin stiger och under 2015 var 50 procent av medarbetarna 45 år eller äldre. Om tio år kommer 100 000 anställda inom industrin ha lämnat för pension. ”
    Den där devisen har vi hört tidigare, när 40-talisterna skulle gå i pension. Det var många och stora rubriken vill jag minnas.
    Oj så mycket jobb som skulle de skulle lämna efter sig…
    Det blev inga fler jobb när de hade försvunnit från arbetsmarknaden, det visade att deras tjänster till stor del uppgick i andra tjänster eller effektiviserades bort.
    Sen börjar det bli mer än tjatigt att varenda påstående om denna otroliga ingenjörsbrist, som inte syns via tillgång och efterfrågan då vår löneutveckling är mer än urusel, inte får någon motfråga!

  5. @Luke

    Jag är enig, för att det ska gå att lösa den eventuella brist som finns i dagens Sverige så krävs det att det faktiskt slås fast var den bristen finns.

  6. Ber om ursäkt för min dåliga svenska. Var trött (se tid) och skrev på telefonen.

    @Sura ingenjören
    Det ligger en poäng i det du säger. Är det så man menar så ska man vara tydlig med det! Kan tom förstå att dom vill ha en ingenjör som kan programvara X version Y samt kunskap om Z. Då kan man ju iaf se hurvida långsökt deras krav är eller inte. Samt att det blir tydligare för ingenjörsstudenter (och blivande studenter) vad som krävs för att jobba med/inom AAAA. Att bara säga ”ingenjörsbrist!” är att skjuta väldigt brett…
    När ska facken/media ta sitt ansvar samt göra sitt jobb och möta deras argument? Eller ens våra?! Nu sitter dom och låtsas som dom inte ser eller hör något och hoppas allt försvinner av sig själv.

  7. @Luke

    Jag undrar om alla egentligen vet att det som menas när det sägs ”ingenjörsbrist” är att det är brist på ingenjörer med den kompetens arbetsgivarna vill ha, villiga att arbeta för de löner arbetsgivarna är villiga att betala. Något som egentligen är en helt annan fråga än någon allmän ingenjörsbrist.

  8. Återigen. Suck, börjar bli trött på detta. I slutet pratat man om brist på ingenjörer. Var är följdfrågorna till detta påstående? Varför hår ingenjörslöner upp i snigelfart? Varför innehåller teknikavtalet runt 2% i löneökning, det är inte mycket. Särskilt inte när en av Sveriges största industrinamn säger ”vi ligger inte bäst till lönemässigt, det är inget vi strävar efter”. Har jobbat på detta stora svenska företagsnamn och det budskapet närmast upprepades som mantra om och om igen till oss.
    Var är följdfrågorna!?

Comments are closed.