Företag satsar inte på kompetensutveckling

0
970
Bild: Julia_Tim/Mostphotos
Bild: Julia_Tim/Mostphotos

Trots en stark konjunktur och goda ekonomiska förutsättningar har hälften av företagen i Sverige ingen budget för kompetensutveckling av sina anställda. Investeringarna för att utveckla personalens kompetens har minskat de senaste fem åren. Det här visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer.

Den ekonomiska utvecklingen är mycket stark i de ingenjörstäta företagen i Sverige. Allra bäst går det för skogsindustrin och de mest optimistiska prognoserna för det kommande halvåret finns inom industrin (med avtal med Teknikföretagen) och IT- och telekomföretag.

I detta gynnsamma läge borde det finnas resurser för att investera i kompetensutveckling av anställda för att höja innovationskraften i företagen, en viktig satsning för att kunna vara konkurrenskraftiga även i framtiden. Men istället minskar företagens satsningar på att kompetensutveckla sina anställa visar Sveriges Ingenjörers senaste innovations- och konjunkturrapport. Den bygger på enkätsvar från förbundets fackliga förtroendevalda i 355 små, medelstora och stora företag.

Staffan Bjurulf
Staffan Bjurulf

– Svaren är en oroväckande läsning. Bara ar tredje företag har en långsiktig plan för att stärka kompetensen på sikt och en budget för kompetensutveckling finns bara hos drygt hälften av företagen, säger Staffan Bjurulf, näringspolitisk expert på Sveriges Ingenjörer.

En tredjedel svarar också att företaget saknar rätt teknisk kompetens för att kunna ta fram nya produkter eller tjänster.

En jämförelse mellan branscherna visar att investeringar för att stärka kompetensen och den långsiktiga innovationsförmågan varierar mellan olika branscher. En budget för kompetensutveckling finns hos 75 procent av företagen inom stål- och metallsektorn men hos mindre än hälften av företagen inom IT och telekom. En långsiktig plan för kompetensförsörjning är vanligast inom skogsindustrierna. Inom avtalsområdet STD, svensk teknik och design, (med främst teknikkonsultföretag) finns det största antalet företag som har ökat sina satsningar på kompetensutveckling de senaste åren.

Rapporten visar också ett samband mellan företagens långsiktiga planering för kompetensförsörjning och företagens ekonomi.

– Andelen företag med god lönsamhet som har en långsiktig plan är större än de företag som saknar en långsiktig plan men ändå är lönsamma, och tvärt om. Störst är skillnaden bland tjänsteföretagen. Där saknar 69 procent av företagen med dålig lönsamhet också en långsiktig plan för rätt teknisk kompetens, säger Staffan Bjurulf.

Nils Karlson
Nils Karlson

Under ett seminarium tidigare i veckan där rapporten presenterades diskuterades resultatet av en panel med bland andra Nils Karlson, vd för Ratio, Näringslivets forskningsinstitut. Han menar att bristen på kompetens är det största tillväxthindret för många företag i dag.

– För att lösa problemet måste vi hitta en modell där det är möjligt att fylla på med kompetens hela livet. Här kan lärosätena spela en viktig roll genom att erbjuda kortare och längre kurser, säger han.

Lisa Bondesson
Lisa Bondesson

Lisa Bondesson, enhetschef för utveckling, utredning och opinion, påpekade att det redan idag finns kollektivavtal om kompetensutveckling av anställda.

– Avtalen är bra men problemet är att frågan inte lyfts i samverkan mellan arbetsgivare och fack på företagen. Därför behöver Sveriges Ingenjörer bli bättre på att följa upp medlemmarnas rätt till kompetensutveckling och se till att avtalen efterlevs bättre, säger Lisa Bondesson.

Maria Rosendahl som ansvarar för kompetensförsörjning och innovation på Teknikföretagen känner inte igen den bild som rapporten visar.

Maria Rosendahl
Maria Rosendahl

– Det rimmar inte med det jag hör men jag tror också att dialogen kan bli bättre på företagen kring dessa frågor. Samtidigt tror jag att definitionen av kompetensutveckling är något oklar. Det är ett brett begrepp och handlar inte bara om att gå kurser eller längre utbildningar.

Rapporten speglar också en baksida av den starka ekonomiska utvecklingen, nämligen den höga arbetsbelastningen för tjänstemännen. Störst arbetsbelastning rapporterar företagen inom avtalsområdet IKEM (Innovations- och kemiindustrierna i Sverige) där tre av fyra tjänstemän har för mycket att göra, tätt följd av Skogsindustrierna.

– Företagen behöver satsa smart för att hantera sina kompetensbehov och för att säkra en hållbar arbetssituation för medarbetarna. De stora ingenjörsbehoven kan minskas genom att företagen rekryterar ingenjörer som idag står utanför arbetsmarknaden och utbildar dem inom företaget. Vi kommer nu att inleda en dialog med arbetsgivare och medlemmar runt om i landet för att se vad vi kan göra tillsammans, säger Lisa Bondesson på Sveriges Ingenjörer.

Karin Virgin