Detaljerad plan för fossilfri värld

Foto: Petmal/Thinkstock

Foto: Petmal/Thinkstock

En detaljerad färdplan för hur hela världen kan bli fossilfri 2050 har publicerats i tidningen Joule. Planen beskriver hur 139 länder som svarar för 99 procent av koldioxidutsläppen ska gå över till att producera all sin energi från sol, vind och vatten.

Tillsammans med 26 forskare har professor Mark Jacobson vid Stanford University publicerat en färdplan för hur hela världen skulle kunna bli i princip fri från koldioxidutsläpp till 2050. Färdplanen täcker världens 139 länder med de största koldioxidutsläppen Totalt svarar de länderna för cirka 99 procent av hela världens utsläpp.

artikeln

Artikeln, ”100% Clean and Renewable Wind, Water, and Sunlight All-Sector Energy Roadmaps for 139 Countries of the World”, av Mark Z. Jacobson et al. publicerades i tidskriften Joule i september 2017.

Forskarna har analyserat elproduktion, transportsystem, uppvärmning och luftkonditionering, men också industri och jord-, skogsbruk och fiske.

Enligt Jacobsons scenario ska de 139 länderna, där även Sverige ingår, från och med 2030 kunna producera cirka 80 procent av sin energi med förnybar energi. Från 2050 ska deras samlade elproduktion vara helt fossilfri. De energislag som forskarna räknar med är huvudsakligen solel, vindel och vattenkraft. Men även små mängder geoenergi, vågkraft och el från tidvattenkraftverk. Forskarnas scenario räknar bort kärnbränslen och biobränslen. Kärnbränslena går bort på grund av problemen med det radioaktiva avfallet och risken för kärnvapenspridning. Biobränslena går bort på grund av de luftföroreningar som de faktiskt orsakar.

I forskargruppens scenario produceras all energi 2050 i form av el i stället för som i dag då fossila bränslen fortfarande dominerar.

Eftersom sol och vind, som står för den största delen av energiproduktionen i scenariot, fluktuerar, räknar forskarna med att säkra med vattenkraft och lagra energi i form av värme, vätgas och batterier. Lagringen minimeras genom att koppla ihop större nät där olika produktionsslag kompletterar varandra.

I ett business as usual-scenario skulle effektbehovet i världen öka från 2012 års 12 terawatt till drygt 20 terawatt år 2050. Men eftersom elen i regel har en högre verkningsgrad kan man enligt Jacobson räkna med en generell behovsminskning på 23 procent. Och eftersom inga fossila bränslen behöver utvinnas, fraktas och raffineras, kan ytterligare 12-13 procent sparas. Utöver dessa poster räknar forskarna med runt 7 procents minskning tack vare olika energieffektiviseringar i samhället. De besparingarna innebär att ökningen av energibehovet uteblir. Med enbart el kan det totala effektbehovet bli kvar på cirka 12 terawatt.

Även rent ekonomiskt blir omställningen en besparing, hävdar de. Förutom att skapa cirka 24 miljoner nya jobb, skulle omställningen också bespara världen 28 tusen miljarder dollar per år i minskade miljörelaterade kostnader.

Det är kostnader som uppstår i samband med värmerelaterade hälsoproblem, översvämningar, förlorade värden i fastigheter, miljöproblem för jordbruket, torka, skogsbränder, luftföroreningar, svält, försurade världshav och mycket annat. Jacobson uppskattar samhällskostnaderna för förnybar energi till cirka en fjärdedel av kostnaderna för fossila bränslen.

Författarna hävdar att effekterna är så positiva att omställningen i slutändan inte ger några extra kostnader alls, jämfört med ett så kallat business as usual-scenario.

För att undvika en global uppvärmning på mer än 1,5 grader Celsius menar de att det egentligen skulle behövas nya reformer för att pensionera även den existerande fossila infrastrukturen.

Sture Henckel

 

Kommentera

För att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna har vi en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan. Vi vill definitivt inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte god­känna kommentarer som anses irrelevanta, innehåller någon form av person­angrepp eller på annat sätt kan ses som stötande. Vi kontaktar alltid personer vars kommentarer inte godkänns och ber honom/henne att omformulera sig (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven).

Fält markerade med * är obligatoriska. Alla kommentarer granskas före visning.

Ingenjören 3/2017

 Ingenjoren 3_2017_omslag_700pxNummer 3 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Resan

Carlos liv gar i zumbatakt Ingenjoren 3_2017

Carlos Ibañez var en blyg kille på KTH. Sedan kom zumban in i hans liv och förändrade allt. Nu lever han på att stå på en scen och dansa, omringad av tjejer. Läs Ingenjörens intervju med Carlos från nummer 3/2017 som pdf här eller här för att läsa artikeln direkt i din webbläsare.

Utmaningen

Easy is no fun Ingenjoren 3_2017

Säger du till Sara Hermansson att något är svårt blir hon bara mer motiverad att göra det. Redan som 26-åring blev hon chef på Scania och fick ansvaret att leda arbetet med att utveckla framtidens elektrifierade bussar och lastbilar. Läs vårt kortmöte med Sara Hermansson från Ingenjören 3/2017 som pdf här eller klicka på omslaget för att läsa direkt i din webbläsare.

Glastaket

Glastaket_Ingenjoren_2_2017_uppslag_500

Vad är egentligen jämställdhet? Handlar det bara om lön och kön på cheferna? I Ingenjören 2/2017 har vi träffat kvinnliga ingenjörer och ekonomer som berättar om en kultur på jobbet som präglas av utanförskap, sexistiska kommentarer och brist på respekt.

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB


GIS-ingenjör
Skara kommun

Arbetsmiljöingenjör
St1 Refinery AB

Systemingenjör miljötålighetsteknik
Saab

Verksamhetschef Park & Gata
Örebro kommun

Kart- och Mätingenjör
Svedala kommun

VA-ingenjör
Älmhults kommun

Driven energioptimerare
Diös Fastigheter AB

GIS-ingenjör
Kumla kommun

Gatuingenjör
Älmhults kommun

Recovery specialist
Adven Sweden AB, Stockholm

VA-Planerare
Knivsta kommun

Processäkerhetsingenjör
Domsjö Fabriker

Sr Forsknings o utv ingenjör
Domsjö Fabriker

Teknisk Affärsutvecklare
Hamamatsu, Stockholm

Gatuingenjör
Sollentuna

Driftledare Gata
Sollentuna

Processäkerhetsingenjör
St1 Refinery AB

Forskningsingenjör
RISE

Projektingenjör 

Jönköpings kommun

Exploateringsingenjör
Ronneby kommun

Institutdirektør
DTU Kemi

Projektledare Gata
Knivsta kommun

Bygg- och projektledare
Sundsvalls kommun

Projektör till gatuavdelningen
Sundsvalls kommun

Varsågod extra förmånlig ränta för dig. SEB
Vill du studera medan du arbetar? Läs en MBA på distans vid STF Business Academy.
Standardiseringen - ditt strategiska verktyg. Svensk Elstandard
fackliganyheter