Tre kompletterande utbildningar startar i vår

I vår startar Chalmers, KTH och Karlstads universitet kompletterande utbildningar för dem som redan har en utländsk ingenjörsexamen. Syftet med utbildningarna är att fler ingenjörer ska få ett relevant jobb. Men med tanke på att arbetsgivarna säger sig ha så svårt att hitta ingenjörer undrar Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer, varför den här typen av utbildningar ens ska vara nödvändiga.

fakta

Vid Chalmers ges en ettårig kompletterande utbildning med både yrkesförberedande kurser och ämnesspecifik anpassning. En del av utbildningen utgörs av projektarbete och praktik.

Vid KTH är den kompletterande utbildningen tvåårig och omfattar både yrkesförberedande och ämnesspecifika kurser. Projektledning, entreprenörskap och praktik ingår också.

Även utbildningen vid Karlstads universitet är tvåårig, där första året bland annat innehåller kurser inom arbetsvetenskap, projektledning och teknik, medan andra året är mer individuellt utformat och innehåller projektarbeten.

Luleå tekniska universitet planerar att starta en kompletterande utbildning för ingenjörer hösten 2018. Även Lunds universitet har fått i uppdrag av regeringen att starta en sådan utbildning.

Källa: Regeringen, Chalmers, KTH och Karlstads universitet

Det har gått nästan ett år sedan regeringen beslutade om en utbyggnad av kompletterande utbildningar för personer som redan avslutat en akademisk utbildning utomlands, däribland ingenjörer. Syftet är att öka deras etableringschanser i Sverige. När beslutet togs sade ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson (S) bland annat så här:

– Många utrikes födda i Sverige har fortfarande svårt att hitta ett arbete som motsvarar deras kompetens och utbildningsnivå. Människor som kommer till Sverige ska snabbt komma i arbete. Men det räcker inte att få ett jobb utan nyanlända ska naturligtvis arbeta med sådant som motsvarar deras utbildning och kompetens.

Helene Hellmark Knutsson tillade också att en kompletterande utbildning kan ”vara avgörande för etablering på den svenska arbetsmarknaden”.

Men i ljuset av att arbetsgivarna säger sig ha så svårt att hitta ingenjörer är det märkligt att den här typen av utbildningar ens ska vara nödvändiga, säger Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer.

Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer. Pressbild

Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer. Pressbild

– Är det bra så är det bra, men det är tragiskt att det här ska behövas. De är ju redan ingenjörer, säger Olle Dahlberg, som också ser en risk för att kompletterande utbildningar förvandlas till ett krav för att ingenjörer med utländsk examen ska få jobb i Sverige.

Han ser också en ironi i att företag många gånger är beredda att anställa svenska teknologer som inte har gått färdigt sin utbildning, medan de som faktiskt har en ingenjörsexamen då den är utländsk först måste få den validerad, erkänd och kompletterad innan de ses som anställningsbara.

Per Fagrell, ansvarig för kompetensförsörjning, på Teknikföretagen, ser de kompletterande utbildningarna som ett uttryck för ett behov som finns.

Per Fagrell

Per Fagrell

– Det här är inte tänkt att vara långa utbildningar och ingenjörerna får tillgång till nya kurser och ny kunskap. Det kan rimligen inte vara något dåligt, särskilt med tanke på vikten av kompetensutveckling som vi pratar så mycket om i dag.

Tror du i så fall att vi kommer att se mer av den här typen av utbildningar, även för ingenjörer med svensk examen?
– Det är flera som är inne på det spåret. TCO och Unionen är väldigt pigga på kompetensutveckling och vi ser också ett behov av det. Ju fler högutbildade vi har i samhället desto högre krav kommer de att ställa på kompetensutveckling. Där finns det mycket att göra, säger Per Fagrell.

Det handlar om en grupp ingenjörer som är potentiella arbetstagare men som inte får ingenjörsjobb. Då behövs det något mer. Kompletterande utbildningar är ett sätt att underlätta den processen och det är bra.

Något som Per Fagrell och Teknikföretagen har saknat i utformningen av de nya kompletterande utbildningarna är möjligheten för arbetsgivarna att påverka, för att förbättra matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad.

– Lärosätena har utgått från kurser som de redan har och sedan tittat på vilka av dem som de kan erbjuda för ingenjörer med utländsk examen, i stället för att börja med att titta på ingenjörerna och vad de behöver för kompetenser för att få relevanta jobb.

Hur hade ni velat utforma utbildningen?
– Vi behöver börja med att titta på vilka ingenjörer som har en utländsk examen och som inte får jobb. Vi behöver ta reda på vilka kompetenser de har. Ingenjörer är ett så vitt begrepp och det går inte att säga att de behöver en viss specifik kunskap allihop. Sverige måste bli bättre på att fånga upp ingenjörerna som kommer hit så vi kan säga att så här många byggingenjörer, till exempel, kom förra året och de här kompetenserna har de. Det handlar om en grupp ingenjörer som är potentiella arbetstagare men som inte får ingenjörsjobb. Då behövs det något mer. Kompletterande utbildningar är ett sätt att underlätta den processen och det är bra.

Ania Obminska

Kommentera

För att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna har vi en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan. Vi vill definitivt inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte god­känna kommentarer som anses irrelevanta, innehåller någon form av person­angrepp eller på annat sätt kan ses som stötande. Vi kontaktar alltid personer vars kommentarer inte godkänns och ber honom/henne att omformulera sig (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven).

Fält markerade med * är obligatoriska. Alla kommentarer granskas före visning.

Kommentarer (2 st)

  • @Sura Ingenjören.
    Lycka till att få ett ordentligt reportage. I Sverige ställer inte media personer med makt mot väggen med tuffa frågor backat med fakta och citat. Det är mer en kompisrelation.

    Dock är det troligen att universiteten vill få in ytterliggare mer studenter så dom får mer pengar. Så säger dom ”Massa job! Framtidsjobb! Hög lön!”. Det gjorde man när jag pluggade och jag pluggade en av dom mest klassiska ingenjörsutbildningarna. Sedan stämmer det inte riktigt väl med verkligheten där ute. Samt att fler platser urholkar ingenjörsyrket och utbildningarna vilket företagen tar nytta av.

  • Varför så undfallande mot Per Fagrell? Varför ställs han inte mot väggen och ombedes förklara varför inte företagen själva kan stå för den här typen av utbildning om bristen nu är så enorm?

Ingenjören 3/2017

 Ingenjoren 3_2017_omslag_700pxNummer 3 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Resan

Carlos liv gar i zumbatakt Ingenjoren 3_2017

Carlos Ibañez var en blyg kille på KTH. Sedan kom zumban in i hans liv och förändrade allt. Nu lever han på att stå på en scen och dansa, omringad av tjejer. Läs Ingenjörens intervju med Carlos från nummer 3/2017 som pdf här eller här för att läsa artikeln direkt i din webbläsare.

Utmaningen

Easy is no fun Ingenjoren 3_2017

Säger du till Sara Hermansson att något är svårt blir hon bara mer motiverad att göra det. Redan som 26-åring blev hon chef på Scania och fick ansvaret att leda arbetet med att utveckla framtidens elektrifierade bussar och lastbilar. Läs vårt kortmöte med Sara Hermansson från Ingenjören 3/2017 som pdf här eller klicka på omslaget för att läsa direkt i din webbläsare.

Glastaket

Glastaket_Ingenjoren_2_2017_uppslag_500

Vad är egentligen jämställdhet? Handlar det bara om lön och kön på cheferna? I Ingenjören 2/2017 har vi träffat kvinnliga ingenjörer och ekonomer som berättar om en kultur på jobbet som präglas av utanförskap, sexistiska kommentarer och brist på respekt.

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB


GIS-ingenjör
Skara kommun

Arbetsmiljöingenjör
St1 Refinery AB

Systemingenjör miljötålighetsteknik
Saab

Verksamhetschef Park & Gata
Örebro kommun

Kart- och Mätingenjör
Svedala kommun

VA-ingenjör
Älmhults kommun

Driven energioptimerare
Diös Fastigheter AB

GIS-ingenjör
Kumla kommun

Gatuingenjör
Älmhults kommun

Recovery specialist
Adven Sweden AB, Stockholm

VA-Planerare
Knivsta kommun

Processäkerhetsingenjör
Domsjö Fabriker

Sr Forsknings o utv ingenjör
Domsjö Fabriker

Teknisk Affärsutvecklare
Hamamatsu, Stockholm

Gatuingenjör
Sollentuna

Driftledare Gata
Sollentuna

Processäkerhetsingenjör
St1 Refinery AB

Forskningsingenjör
RISE

Projektingenjör 

Jönköpings kommun

Exploateringsingenjör
Ronneby kommun

Institutdirektør
DTU Kemi

Projektledare Gata
Knivsta kommun

Bygg- och projektledare
Sundsvalls kommun

Projektör till gatuavdelningen
Sundsvalls kommun

Varsågod extra förmånlig ränta för dig. SEB
Vill du studera medan du arbetar? Läs en MBA på distans vid STF Business Academy.
Standardiseringen - ditt strategiska verktyg. Svensk Elstandard
fackliganyheter