Asiens forskning tar ett tigersprång

0
9526
Foto: shutter_m/Thinkstock
Foto: shutter_m/Thinkstock

Asiens utbildning och forskning är på väg att komma ikapp och gå förbi Västländernas. Enligt Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet, behöver Sverige och andra västländer bli mer uppmärksamma på den forskning som kommer österifrån.

Den absoluta majoriteten, runt 80 procent, av tillväxten i världen sker i Asien. Den snabba ekonomiska tillväxten har också bidragit till att den naturvetenskapliga forskningen där har skjutit fart.

– Vi vet förvånansvärt lite om utvecklingen i de asiatiska länderna, säger Mats Benner som är professor i forskningspolitik vid Lunds universitet.

Mats Benner, Foto: Lunds universitet

Han driver, tillsammans med Gunnar Öquist, professor i biologi och före detta sekreterare i Vetenskapsakademien, ett forskningsprojekt där de kartlägger vetenskapssystemen i de största asiatiska länderna. De har pratat med asiatiska ministrar, myndigheter, finansiärer och företrädare för både industrin och universiteten.

– Vi började forska på det här 2015 och ska bli klara en bit in på 2018. Det vi ser är att satsningen i de asiatiska länderna är enorm. För femton år sedan var vetenskapsproduktionen i Kina ungefär som i Sverige. Men om bara några år kommer de att gå om USA, säger Mats Benner.

Bilden av att asiatiska länder bara kopierar och industrialiserar är sedan länge förlegad. Singapore har redan större vetenskapligt genomslag per capita än USA, Sydkorea är det land i världen som satsar mest på forskning med närmare 5 procent av dess BNP och när Kina bygger anläggningar i samma klass som Max IV och Large Hadron Collider så betalar de kontant.

Men Mats Benner pekar också på en viktig skillnad i själva synen på forskning. I västländerna premierar forskarna vetenskaplig frihet och tävlar om att bli mest citerad. I de asiatiska länderna handlar det i högre grad om att möta samhällsutmaningar.

– De vill förstås också gärna ha nobelpris, bli citerade och komma högt i rankingen bland universitet, säger han, men forskarna där identifierar sig i högre grad som byggstenar i samhällsutvecklingen.

Hongkong och Singapore kombinerar öppenhet i forskningen med stark styrning av universiteten. I Japan som har fått många nobelpris de senaste åren har man länge gett forskare arbetsro i form av långsiktiga anslag. Indien tyngs av sin byråkrati, men har gott om begåvningar och sprudlar av innovationer som försöker möta olika samhällsproblem, och i Sydkorea försöker man bryta med den gamla lydnadstraditionen. Kina satsar tungt på forskning som ska ge upphov till industrier, bland annat inom nanoteknologi och neurovetenskap. Enligt Mats Benner lider enpartistaten Kina av både korruption och en hård politisk styrning, men han ser också hur universiteten sakta vinner ökad frihet och att forskningen också är på god väg att leverera högkvalitativ forskning.

– På nästan alla områden, utom möjligen samhällsvetenskap, så har de en sådan volym och kvalitet, att det är omöjligt att inte vara intresserad, säger han. Det är klart att det finns växtvärk och att enpartistaten fortfarande håller ett vakande öga över allting. Men sammantaget så är de här länderna inte längre några utvecklingsländer. De är snarare ikapp oss, och kanske förbi.

Frågan är hur man i Väst ska förhålla sig till den snabba asiatiska accelerationen inom naturvetenskaplig och teknisk forskning. Enligt Mats Benner borde vi öka utbytet med de asiatiska länderna, och den gamla bilden, av att vi i Sverige och Väst ska undervisa dem är passé. I stället behöver vi lyssna mer.

– Det här är komplext förstås, men vi kan inte längre bortse från kvaliteten och potentialen i Asien, säger han. Jag tror att vi bara har sett början av Asiens ökande betydelse inom forskningen.

Sture Henckel

SENASTE NYTT

Glasögon ger expertblick

Det finns ett stort behov av kompetensöverföring inom högteknologisk industri, men mycket av kunskapen är omedveten och svår att lära ut. Med glasögon som registrerar bärarens fokus kan eleven låna expertens vana blick. Inom verkstadsindustrin...
Talat Gundogan

Ingenjörerna Talat och Balazs fick snabbt jobb i Sverige

Balazs Szabo från Ungern och Talat Gundogan från Turkiet är två ingenjörer som har flyttat till Sverige. Tack vare en skräddarsydd utbildning i svenska för utländska ingenjörer blev arbetsgivarna snabbt intresserade. Efter ett år...

Yrkessvenska ger jobb för nyanlända ingenjörer – nu firar programmet 10 år

För tio år sedan startade den första svenskundervisningen för utrikesfödda ingenjörer och arkitekter – Sfinx. Modellen har varit framgångsrik och många har fått jobb redan efter ett år, ibland ännu snabbare. Sfinx är en utbildning...
Regnbågsflagga

”Byggbranschen är för bögar”

Få i byggbranschen är öppna hbtq-personer och branschen är djupt heteronormativ, konstaterar Byggcheferna och RFSL. På internationella dagen mot homo-, bi- och transfobi, 17 maj, uppmanar de alla företag att fråga sig vad det...
Lisa Lorentzon och Christina Widén

Scanias ingenjörer först ut med att luncha med nyanlända

Många ingenjörer vill bidra till integration på andra sätt än med pengar. Därför nappade Akademikerföreningen på Scania på en ny möjlighet. Nu ska ingenjörerna där kunna matchas ihop med nyanlända och ses över en...
Foto: Inbj / Mostphotos

Det här missar ingenjörer på Linkedin

Sedan januari kan medlemmar i Sveriges Ingenjörer få sin Linkedin-profil granskad gratis. Några hundra har tagit chansen och det är redan tydligt vad ingenjörer missar. Linkedin används allt mer av arbetsgivare och rekryterare för att...

Snart kan du tvingas skatta för pensionsrådgivning

Nu kan individuell pensionsrådgivning, bland annat för anställda med så kallad tiotaggarlösning, bli en skattepliktig förmån. Det visar ett utlåtande från Skatte-rättsnämnden. I dag har ungefär 120 000 privatanställda tjänstemän i fackförbunden inom PTK en...

Injektion för ledare inom innovation

Sveriges Ingenjörers kurs Leda Innovation i vintras gav både självinsikt och nya verktyg för att leda innovationsarbete, enligt deltagarna. En detalj som inte ska underskattas är att berätta om innovationerna för de övriga i...
Foto: Stuart Miles/ Mostphotos

Hälften av ingenjörerna tog initiativ till kompetensutveckling

67 procent av medlemmarna i Sveriges Ingenjörer deltog i någon kompetensutveckling under det gångna året. Och det vanligaste var att det var de själva som tagit initiativet till att utbilda sig. Det visar Sveriges...

”I motvind lyfter draken”

Magnus Sundemo blev kallad Volvotaliban av en av Volvo Cars vd:ar. Kanske var det för hans engagemang och okonventionella sätt att kämpa fackligt. Efter 39 års anställning ger den före detta fackordföranden ut en...