Asiens forskning tar ett tigersprång

0
10028
Foto: shutter_m/Thinkstock
Foto: shutter_m/Thinkstock

Asiens utbildning och forskning är på väg att komma ikapp och gå förbi Västländernas. Enligt Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet, behöver Sverige och andra västländer bli mer uppmärksamma på den forskning som kommer österifrån.

Den absoluta majoriteten, runt 80 procent, av tillväxten i världen sker i Asien. Den snabba ekonomiska tillväxten har också bidragit till att den naturvetenskapliga forskningen där har skjutit fart.

– Vi vet förvånansvärt lite om utvecklingen i de asiatiska länderna, säger Mats Benner som är professor i forskningspolitik vid Lunds universitet.

Mats Benner, Foto: Lunds universitet

Han driver, tillsammans med Gunnar Öquist, professor i biologi och före detta sekreterare i Vetenskapsakademien, ett forskningsprojekt där de kartlägger vetenskapssystemen i de största asiatiska länderna. De har pratat med asiatiska ministrar, myndigheter, finansiärer och företrädare för både industrin och universiteten.

– Vi började forska på det här 2015 och ska bli klara en bit in på 2018. Det vi ser är att satsningen i de asiatiska länderna är enorm. För femton år sedan var vetenskapsproduktionen i Kina ungefär som i Sverige. Men om bara några år kommer de att gå om USA, säger Mats Benner.

Bilden av att asiatiska länder bara kopierar och industrialiserar är sedan länge förlegad. Singapore har redan större vetenskapligt genomslag per capita än USA, Sydkorea är det land i världen som satsar mest på forskning med närmare 5 procent av dess BNP och när Kina bygger anläggningar i samma klass som Max IV och Large Hadron Collider så betalar de kontant.

Men Mats Benner pekar också på en viktig skillnad i själva synen på forskning. I västländerna premierar forskarna vetenskaplig frihet och tävlar om att bli mest citerad. I de asiatiska länderna handlar det i högre grad om att möta samhällsutmaningar.

– De vill förstås också gärna ha nobelpris, bli citerade och komma högt i rankingen bland universitet, säger han, men forskarna där identifierar sig i högre grad som byggstenar i samhällsutvecklingen.

Hongkong och Singapore kombinerar öppenhet i forskningen med stark styrning av universiteten. I Japan som har fått många nobelpris de senaste åren har man länge gett forskare arbetsro i form av långsiktiga anslag. Indien tyngs av sin byråkrati, men har gott om begåvningar och sprudlar av innovationer som försöker möta olika samhällsproblem, och i Sydkorea försöker man bryta med den gamla lydnadstraditionen. Kina satsar tungt på forskning som ska ge upphov till industrier, bland annat inom nanoteknologi och neurovetenskap. Enligt Mats Benner lider enpartistaten Kina av både korruption och en hård politisk styrning, men han ser också hur universiteten sakta vinner ökad frihet och att forskningen också är på god väg att leverera högkvalitativ forskning.

– På nästan alla områden, utom möjligen samhällsvetenskap, så har de en sådan volym och kvalitet, att det är omöjligt att inte vara intresserad, säger han. Det är klart att det finns växtvärk och att enpartistaten fortfarande håller ett vakande öga över allting. Men sammantaget så är de här länderna inte längre några utvecklingsländer. De är snarare ikapp oss, och kanske förbi.

Frågan är hur man i Väst ska förhålla sig till den snabba asiatiska accelerationen inom naturvetenskaplig och teknisk forskning. Enligt Mats Benner borde vi öka utbytet med de asiatiska länderna, och den gamla bilden, av att vi i Sverige och Väst ska undervisa dem är passé. I stället behöver vi lyssna mer.

– Det här är komplext förstås, men vi kan inte längre bortse från kvaliteten och potentialen i Asien, säger han. Jag tror att vi bara har sett början av Asiens ökande betydelse inom forskningen.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Män pratar ogärna om sina sömnproblem

En av tre svenskar har sömnproblem och det är lika vanligt bland män och kvinnor. Men vad kan man göra för att sova bättre och vilka är hälsoriskerna med att sova för lite? Svaren...

Nytt projekt utforskar det nya arbetslivets utmaningar

Arbetstider, ergonomi och inflytande. Vilka regler gäller och hur hanteras arbetsmiljöfrågor i en internationell miljö? Ett nytt projekt söker svaren. I en globaliserad och digitaliserad värld blir det allt vanligare att tjänstemän från olika länder...

Mats Ericson vinner Levipriset

Årets vinnare av Levipriset är Mats Ericson, professor vid KTH – en passionerad lärare som gärna experimenterar och alltid strävar efter att få en applåd i slutet av sin föreläsning. Mats Ericson är professor i...

Konjunkturrapporten: Få satsar på personalen, trots att ekonomin går bra

Trots att svensk industri går bra satsar företagen allt mindre på kompetensutveckling av de anställda. Det visar resultaten från Sveriges Ingenjörers konjunkturrapport som varnar för att svensk industri riskerar att tappa i konkurrenskraft. Höstens konjunkturrapport...
Linda Rydén, civilingenjör och initiativtagare till teknikbranschens metoo-upprop #teknisktfel.

Delvis ändrade attityder – ett år efter teknikbranschens metoo-upprop

Nästan 2 000 kvinnor skrev under teknikbranschens metoo-upprop #teknisktfel. Nu har det gått ett år sedan det publicerades, den 19 november 2017. I dag tycker initiativtagaren Linda Rydén att attityderna i branschen har ändrats,...
Lapp med #metoo

IT-branschen stoppar huvudet i sanden om sexuella trakasserier

Trots 1000-tals anställda säger IT-företag att de knappt haft några anmälningar om sexuella trakasserier efter #metoo. Det visar en enkät som Computer Sweden gjort. ”De tar inte problemet på allvar”, menar Sara Jonasson Ginters...

Nu presenterar förbundet en ny lönestrategi

En plan för hur medlemmarnas löner ska öka kommer att presenteras vid Sveriges Ingenjörers fullmäktige som startar om drygt en vecka. Det blir också inval av nya i styrelsen och besked om vilka av...
lagbok

Ingenjörer stämda för att ha stulit företagshemligheter

Tre ingenjörer arbetar i ett kemikalieföretag som byggde upp IT-system och anställde medarbetare från ett konkurrerande företag. Då blev de stämda av konkurrenten för att ha kopierat deras IT-system och kundlistor. Nu tas fallet...

Polhemspriset till pionjärerna bakom talldiesel

Årets Polhemspristagare Valeri Naydenov och Lars Stigsson har tagit fram receptet på talldiesel som framställs från tallolja, en restprodukt vid tillverkning av pappersmassa. SunPine i Piteå – världens första fabrik för talldiesel –producerar i...

Philip Stankovski: ”Fler startups borde teckna kollektivavtal”

Hur har det senaste året i förbundsstyrelsen varit och vilka är de stora utmaningarna framöver? Ingenjören har frågat Philip Stankovski som suttit i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse i snart ett år. Philip Stankovski blev invald som...