Vad är mötena till för?

0
2375
Foto: Vadim_Key/Thinkstock
Foto: Vadim_Key/Thinkstock

De kan gå ut på att informera, förhandla eller besluta, men kan också vara ett sätt att bekräfta status, säger sociologen Malin Åkerström som forskar om möteskulturer.

Malin Åkerström, professor i sociologi vid Lunds universitet. Foto: Mikael Risedal/Pressbild
Malin Åkerström, professor i sociologi vid Lunds universitet. Foto: Mikael Risedal/Pressbild

Mötena blir allt fler, säger sociologen Malin Åkerström. Det ordnas förmöten, planeringsmöten, gruppmöten, nätverksmöten, samordningsmöten, extramöten, arbetsplatsträffar och kickoffer. Alla har inte fokus på information, förhandling eller beslutsfattande. Mötena kan vara ett sätt att samlas som grupp eller bekräfta sin rangordning. Och den som går på flest möten är väl ändå viktigast. Eller?

Nej, även om vissa yrken kräver att du går på många möten, kan alltför många möten också leda till att man kommer för långt bort ifrån kärnverksamheten. Detta insåg Malin Åkerström när hon skulle utvärdera en ungdomsvårdsatsning, där ett trettiotal samordnare skulle ge ungdomar på glid stöd och hjälp.

Det började bra. Samordnarna möttes och tog upp konkreta frågor som rörde ungdomarna och kallade ungdomarna vid namn. Efterhand blev mötena allt fler och började allt mer kretsa kring administration. Samordnarnas förklaring var att det var ett sätt att säkra vårdkedjan. Men Malin Åkerström kunde konstatera att så inte var fallet.

– Kanske berodde den här utvecklingen på att mötesrummet var ett ställe samordnarna kände till, där de kunde visa upp sin kompetens. Det var ett rum som kändes tryggt, säger Malin Åkerström.

Malin Åkerström insåg att det fanns mer att undersöka kring möten och möteskulturer och har fortsatt på den banan. I dag studerar hon bland annat chefer vid olika myndigheter om deras inställning till sina möten, tillsammans med statsvetare Patrik Hall och sociologen Vesa Leppänen.

– Det är klart att det måste hållas möten, för att hålla ihop organisationen till exempel. Mötena fyller en funktion och det kan vara en ren social funktion, att vi ser varandra. Att bekräfta en fråga är också viktigt.

Även om det finns en kritik mot en överdriven möteskultur, så finns det också ett tryck att ha möten. Många mötesinitiativ kommer underifrån, säger Malin Åkerström.

Att jobbmötena blir fler kan enligt Malin Åkerström vara ett tecken på en demokratisering av arbetsplatserna.

– Många möten involverar många fler grupper i dag, för att vi som finns på arbetsplatsen ska vara representerade vid beslut. Allt som tas upp under ett möte är kanske inte relevant för just för mig och tidvis kan det kännas tråkigt att sitta med på ett möte, men det har delvis att göra med hur involverad du känner dig, och hur relevanta frågorna är för dig, säger Malin Åkerström.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Nya regler dåligt anpassade för det moderna arbetslivet

I det moderna arbetslivet blir det allt mindre viktigt var och när medarbetarna arbetar. Trots det tar de nya föreskrifterna för arbetsplatsens utformning inte upp den problematiken, snarare tvärtom. Det är tio år sedan Arbetsmiljöverkets...

”Jag vill förändra bilden av teknikkonsulter”

”Jag stör mig lite på att vi uppfattas som en begåvad bemanningsbransch”, säger Magnus Höij, förbundsdirektör för nya arbetsgivarorganisationen Innovationsföretagen. Innovationsföretagen är ett nytt bransch- och arbetsgivarförbund inom Almega och en ny medlemsorganisation inom Svenskt...
Projektgruppen för IGEday.

Rekordmånga företag öppnar dörrarna för att locka tjejer till teknik

Den 29 mars går årets Introduce a girl to engineering-day (IGEday) av stapeln. 184 arbetsplatser slår upp dörrarna för att tjejer ska lära sig mer om ingenjörs- och teknikyrken. Och det är en klart...

Almega erbjuder snabbspår för arbetstillstånd

Företagen skriker efter kompetens, inte minst inom it-branschen. Men att skaffa arbetstillstånd för personer utanför EU kan ta tid. Därför har Almega nu certifierat sig för att hjälpa sina medlemsföretag i den processen. Det råder...
Sanna och Mattias Fager

Kär på jobbet? Ta det försiktigt och pejla läget

Är du kär i någon på jobbet? Tänk då på att försiktigt pejla av om känslorna är besvarade. Om du får ett nej ska ni ju ändå kunna jobba ihop. Här ger en HR-expert,...

Årets miljöpristagare: ”När Trump blir avundsjuk på oss har vi lyckats”

Svante Axelsson, i dag på Fossilfritt Sverige och tidigare på Naturskyddsföreningen, får Sveriges Ingenjörers miljöpris 2019 - för att han ser möjligheterna. ”Har man problem vill man inte älta dem, då vill man ha...
Demokratiöversynsgruppen

Förslag från demokratiöversynen: Inför ”Ingenjörernas Davos”

Beslutande Ingenjörsfullmäktige vart tredje år i stället för varje – med ett ”Ingenjörernas Davos” och en fördjupad diskussion däremellan. Det är ett av förslagen från Sveriges Ingenjörers demokratiöversyn. Nu är en remiss ute för...
Några av medlemmarna i Östergötlands distriktsstyrelse, från vänster: Tobias Åresten, Lars Häger, Michael Kamdem och Sonia Sangari.

Distrikt Östergötland lockar med populär Nobelföreläsning

Michael Kamdem heter Sveriges Ingenjörers nya distriktsordförande i Östergötland. Alla årets aktiviteter är inte bokade än men den stora favoriten – Nobelföreläsningen – kan ingenjörerna i Östergötland se fram emot igen. Michael Kamdem, ny ordförande...

Maria Ågren: ”Domen kan bli viktigare för andra än för mig”

Under sju dagar i december var Maria Ågren, tidigare generaldirektör för Transportstyrelsen, huvudperson i den rättegång som pågick i Arbetsdomstolen. Den 27 februari kommer domen och därmed svaret på om regeringen gjorde rätt som...

Slopad ämnespeng kan slå mot ingenjörsutbildningar

Mer fokus på samarbete, större långsiktighet och en ökad andel direkta forskningsanslag till högskolorna. Det är huvuddragen i de förändringar som Styr- och resursutredningen, STRUT, föreslår. "Svårt att analysera effekterna" och "risk för mindre...