Jämställda pensioner blir verklighet först om 150 år

Foto: Thinkstock

Kvinnor tjänar i genomsnitt 12 procent mindre än män men när arbetslivet är slut ökar gapet. Kvinnor har i genomsnitt 25 procent lägre pension än män. För höginkomsttagare är pensionsgapet mellan könen ännu större. visar en ny studie.

Oavsett vilken sektor man har arbetat i har kvinnor lägre pensioner än män. Skillnaden mellan könen minskar men förändringen går långsamt.

Vad som egentligen ligger bakom pensionsgapet mellan könen analyseras i en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen, Isf, som presenterades i veckan.

Pensionen består för de flesta av flera olika delar. Dessa är den allmänna pensionen, tjänstepension och privat pensionssparande. I det allmänna pensionssystemet finns också garantipension äldreförsörjningsstöd, efterlevandepension och bostadstillägg som ett komplement för att lyfta upp pensionärer som har lägst inkomst.

Den allmänna pensionen är den del av pensionskakan som genom sin konstruktion med tak för de som tjänar mest och stöd till de som tjänar minst den pension som jämnar ut inkomstskillnaderna mellan könen.

Det är främst tjänstepensionerna som har bidragit till de stora skillnaderna mellan kvinnors och mäns pensioner.

Gabriella Sjögren Lindquist

–Skillnaden mellan könen när det gäller tjänstepension skiljer sig också mycket beroende på vilken sektor man har arbetat i. Storleken på tjänstepensionen mellan män och kvinnor i landstinget visar stora skillnader, säger Gabriella Sjögren Lindquist, forskare och en av författarna till rapporten.

En kvinna i 67-årsåldern som har arbetat i landstinget har i genomsnitt en total pension på 18 000 kronor i månaden medan genomsnittet för en man i samma ålder som jobbat i landstinget är 27 000 kronor, alltså en skillnad på 9 000 kronor. Det är tjänstepensionen som utgör merparten av skillnaden.

Att pensionsgapet mellan könen skulle vara mindre bland höginkomsttagare är en stor missuppfattning. Där är skillnaden större än för genomsnittet. I den 90:de percentilen (de med högst pensioner) har kvinnorna 31 procent lägre pensioner än män. I genomsnitt har kvinnliga pensionärer 25 procent lägre pension än manliga pensionärer.

Anmärkningsvärt är att skillnaderna i pension mellan könen är betydligt större än löneskillnaderna.

–Medlingsinstitutet visar att löneskillnaden mellan män och kvinnor är 12 procent. 1994 var skillnaden 16 procent i lön. Här är vi uppe på nivåer runt 30 procent, säger Gabriella Sjögren Lindquist.

Vad beror det på?
–När man tittar på lönestatistik räknar man ofta om deltidslöner till heltidslöner men vi vet att kvinnor ofta jobbar deltid. Om man istället tittar på inkomster över ett helt liv ser man att kvinnor har betydligt lägre livsinkomster än män. Pensioner bygger på inkomsterna hela arbetslivet och kvinnor jobbar mer deltid, är hemma med barn under fler dagar och är också sjukskrivna mer än män. Det är därför som kvinnor får lägre pensioner när vi har det pensionssystem som vi har i dag, säger hon.

Missgynnar pensionssystemet kvinnor?
–Skillnaden på pensionen kommer från arbetslivet. När kvinnor arbetar i yrken och på positioner med lägre löner och arbetar deltid i större utsträckning får man de här skillnaderna mellan män och kvinnor. Med det gamla ATP-systemet som baserades på de 15 bästa åren av 30 kom perioder av deltid och föräldraledighet inte att påverka pensionen lika mycket, säger Gabriella Sjögren Lindquist.

När rapporten presenterades på ett seminarium tidigare i veckan fick Martin Linder, förbundsordförande för Unionen och ordförande för PTK (26 fackförbund i privat sektor med 850 000 medlemmar) möjlighet att kommentera slutsatserna.

–Det väcker en hel del oro och jag är bekymrad över bilden att tjänstepensionerna är en del av det allmänna socialförsäkringssystemet. Inget kunde vara mer fel. , i vårt fall ITP, är kronjuvelen i våra kollektivavtal. De är oerhört avgörande för vilken framtida pension våra medlemmar får, sa Martin Linder.

Tjänstepensionsavtalet bygger på att de anställda avstår ett löneutrymme och blir per definition det som brukar kallas för uppskjuten lön.

–Jag blir bekymrad när jag då och då hör hur statliga företrädare vill lägga över ansvaret på arbetsmarknadens parter för att komma tillrätta med ett pensionssystem som inte levererar det man själv vill, sa Martin Linder.

Nivån på pensionen mellan könen utjämnas med det går långsamt. Forskarna har gjort avancerade beräkningar för dem som är födda mellan 1985 och 1990, alltså de som kommer att gå i pension mellan 2050 och 2055.

–På dessa 40 år kommer pensionsgapet mellan män och kvinnor enligt våra beräkningar ha minskat från 25 procent till 19 procent. Om jämställdheten fortsätter i den takt vi har i dag kommer vi att få helt jämställda pensioner om 150 år, säger Gabriella Sjögren Lindquist.

1 kommentar

  • Veritas

    ”Kvinnor tjänar i genomsnitt 12 procent mindre”

    Skillnaden är snarare 1-2%, dvs i princip försumbart. Detta efter att man tagit hänsyn till samtliga jämförelsestörande poster, som att kvinnor arbetar betydligt färre timmar än män, tar ut mer föräldraledighet, väljer andra yrken och arbetsuppgifter, osv. Se:

    https://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%B6neskillnader_mellan_m%C3%A4n_och_kvinnor#Sverige

    Så om kvinnor vill ha högre pensioner och mer i lön, så får de helt enkelt arbeta mer och göra andra livsstilsval.

    Men frågan är om det är önskvärt för alla? Att exempelvis arbeta färre timmar är ju också värt mycket i förbättrad livskvalitet. Kanske värt mer än en högre lön för många. Det är ju ytterst ett val individen får göra själv. Man kan inte både ha kakan var och äta upp den samtidigt.

    Så att säga att exakt lika höga löner och pensioner för män och kvinnor är ett mått på jämställdhet anser jag vara felaktigt. Kvinnor och män kan mycket väl vilja göra olika val och prioriteringar, så låt dem få göra det.

    Men om någon feministisk byråkrat nu vill tvinga fram exakt lika löner av ren princip, så kanske lösningen är att män minskar sin arbetstid med 12%?

    02 december 2017

Lämna en kommentar

Senaste nytt

”Jag trodde inte på högkänslighet, nu vill jag hjälpa andra”

”Jag trodde inte på högkänslighet, nu vill jag hjälpa andra”

Efter kraschen, på toppen av karriären, låg ingenjören Kristoffer Ejebro i fosterställning i pojkrummet hos sina föräldrar. Först när förstod att han var högkänslig hittade han nycklarna till ett bra liv.
Fler artiklar