”Samhällsekonomisk kalkyl saknas för snabbtåg”

2
11983
Foto: hfng/Mostphotos

Att snabbtågen inte blir så snabba som många hoppats har tidigare mött kritik. När SNS bjöd in till debatt kom även kritik från en professor i nationalekonomi. Hon påpekade att det helt saknades en samhällsekonomisk kalkyl för Trafikverkets infrastrukturplan.

De svenska snabbtågen ska inte gå 320 kilometer i timmen, bara 250, enligt Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet. Planen som omfattar perioden 2018-2029 beskriver hur den statliga infrastrukturen för alla transportslag ska underhållas och utvecklas, och där järnvägen ska prioriteras. De kritiska rösterna har varit många mot de lägre hastigheterna. Förutom den lägre hastigheten har också den etappvisa utbyggnaden kritiserats.

Lena Erixon, Trafikverkets generaldirektör, var första talare på SNS debatt i Stockholm. Hon sade att hon kände igen kritiken. Hon sade att utbyggnaden måste ske i takt med att pengar avsätts till projektet, att det därför är orimligt att bygga för den högre hastigheten eftersom det skulle ta så lång tid innan tillräckligt långa sträckor blir färdiga. Det är först då det lönar sig för tågoperatörerna att investera i dyra höghastighetståg. Att bygga för hastigheter på 320 kilometer i timmen skulle alltså kräva stora summor utanför riksdagens anslagsramar.

Satsningarna omfattar 622,5 plus 90, det vill säga sammanlagt 712,5 miljarder kronor. Lena Erixon pekade på utmaningarna kring satsningarna som att Sverige ska vara fossiloberoende 2030, och att bostadsbyggandet ska kunna öka längs höghastighetsspåren, att planen ska gynna näringslivet och även sysselsättningen. Hon betonade att järnvägen ska bli modern, robust och att tekniken kring järnvägen generellt ska gå från analog till digital, något som ska ge ökad effektivitet och kundnytta.

Maria Börjesson, professor i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, var kritisk. Hon började med att anknyta till en inledande omröstning som arrangörerna gjorde på plats bland publiken, om vilka som ville se höghastighetståg, en liten omröstning där jarösterna vann med cirka 20-15 och några ”vet ej”.

– Ni som röstade, började hon, vet ni kostnaderna för detta, i pengar och i miljökonsekvenser? Det gör inte jag, så jag röstade inte.

Sedan fortsatte hon med att kritisera förutsättningarna för hela rapporten, att den fått jobba med för hårda restriktioner och att den inte har haft tillräckligt med tid för nödvändiga utredningar till att titta på de stora samhällsutmaningarna. Ett annat problem, menade hon, var att det var omöjligt att förstå prioriteringarna i planen. Vissa tågsträckningar fanns inte ens med i beräkningarna.

– Det gör ansvarsutkrävande svårt, sade hon.

Hon saknade också en analys av hur svenskarna faktiskt reser. Under lång tid har Sverige satsat stora pengar på tåginfrastruktur. Ändå står tågresandet bara för tio procent av resandet, sade hon och efterlyste en samhällsekonomisk kalkyl för hela planen.

Christer Fritzon, vd för SJ höll något av ett försvarstal för tågresandet. Han konstaterade att nya och förbättrade spår längs Botniabanan, Västkusten och sträckningen Stockholm-Oslo har bidragit starkt till ökat tågresande.

– Järnvägen är överbelastad och underinvesterad, sade han, och visade en karta där stora delar av järnvägsnätet var rödmarkerade, vilket betydde överbelastning.

Han ställde också frågan om Sverige verkligen behöver höghastighetståg, och svarade själv genom att visa att befolkningstätheten i de tre största svenska städerna är i paritet med dem i andra europeiska länder.

– Glöm inte att ett dubbelspår motsvarar en 15-filig motorväg, och att självgående elbilar tar lika mycket plats som dagens bilar.

Med ytterligare ett diagram visade han att kortare restider ledde till snabbt ökande andel tågresor. Om restiden mellan Stockholm och Göteborg kommer ner mot närmare två timmar, så kommer också andelen resenärer som väljer tåg att närma sig hundra procent. Han frågade hur Sverige ska klara framtidens ökade resande utan tåg.

– Har vi råd att låta bli, frågade han.

I en kort debatt som följde påpekade Lena Erixon att de samhällsekonomiska kalkylerna inte kan vara allenarådande. Även Christer Fritzon var kritisk mot vad han tyckte var en övertro på en samhällsekonomisk kalkyl.

– Kalkylerna fångar inte allt, exempelvis miljökonsekvenser. Och vi skulle aldrig ha fått några stambanor alls om vi bara hade gjort samhällsekonomiska kalkyler på 1800-talet, sade han.

Maria Börjesson svarade att restidsvinsten då var enorma jämfört med de tidigare hästtransporterna, men att det i dag är annorlunda eftersom restiderna ändå inte slår flyget.

– Visst, sade hon. Samhällsekonomiska kalkyler är inte allt. Men när man har fattat de här besluten fanns det inte någon kalkyl alls.

Sture Henckel

2 KOMMENTARER

  1. Carleric:
    En cost/benefit analys med icke ekonomiska faktorer kan ta fler hänsyn i den samhällsekonomiska värderingen .
    Om man räknar dörr till dörr tiden inklusive incheckningstider torde även 250km/h tåg slå flyget.

  2. Tack för den första nyanserade artikeln jag läst angående snabbtågen. Andra artiklar jag läst har varit ren propaganda för antingen för- eller emot-sidan. Vi behöver ordentliga konsekvensanalyser och kalkyler när det gäller snabbtågen. En nyanserad debatt är nödvändig. Innan diskussionen förs på rätt nivå så kommer jag vara emot snabbtåg i Sverige. Tågnätet fungerar alldeles för dåligt som det är idag. Vad är det som säger att det skulle skötas bättre om vi får nya höghastighetsbanor? Tänk också på de enorma summor som måste investeras. Har vi ens råd med underhållet efter att ha gjort slut på allt?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Enkla bilder och ett tydligt budskap – Så når du ut med din forskning

Att nå ut med sin forskning och kunna förmedla den på ett begripligt sätt är i grunden en demokratifråga. Det tycker årets vinnare av Forskar Grand Prix, Rezan Güler, som här delar med sig...

Semester till jul ingen rättighet

I år är det arbetstagarnas jul. Med några få semesterdagar kan du få ihop en lång sammanhängande ledighet. Men hur ser reglerna egentligen ut med ledighet kring jul? Och kan din arbetsgivare vägra att...

Västmanland vill arrangera fler ingenjörskvällar under 2019

Nästa år fyller Sveriges Ingenjörers distrikt Västmanland tio år. På årsmötet i november blev Bertil Nordqvist omvald till ordförande. Hans ambition är att distriktsstyrelsen får möjlighet att lära sig något användbart både för jobbet...
Dagens nyheter rapporterar om rättegången.

Nya uppgifter från förhören med Maria Ågren i AD

Två tjänstemän i Regeringskansliet ville att Transportstyrelsens generaldirektör Maria Ågren skulle skriva på ett strafföreläggande för att undvika en offentlig rättegång. Det är nya uppgifter som framkommit under de förhör som nu pågår i...

Svenska studenter hotar bojkotta företag som inte tar miljöansvar

Nu hotar svenska studenter att välja bort arbetsgivare som inte tar miljö- och klimatfrågorna på större allvar. Det svenska Studentmanifestet som nu samlar namnunderskrifter är inspirerat av studenter i Frankrike. Där har över 20...

Svenska ingenjörer efterfrågas i Kina

Den kinesiska tillverkningsindustrin är i omvandling, både när det gäller vad som produceras och hur. Med det öppnas också nya jobbmöjligheter för svenska ingenjörer. Här är fem tips för dig som funderar på att...
kommunikationsexperten Annmarie Palm

”Vett och etikett på jobbet gör att vi mår bättre”

När kommunikationsexperten Annmarie Palm hjälpte företag att bete sig bra mot sina kunder märkte hon att beteendet internt, mellan kollegor, ofta också behövde en uppryckning. Nu ger hon medarbetare vett och etikett-råd för jobbet....

Nordiska ingenjörer har bidragit till riktlinjer kring AI och etik

Hur kan vi tillvarata möjligheterna med artificiell intelligens men undvika riskerna? Några svar finns i de riktlinjer och rekommendationer som ingenjörer, studenter och företagsledare från de nordiska länderna nyligen har enats om. Artificiell intelligens, AI,...
Emma Wiesner, Fredrik Federley och Abir Al-Sahlani.

Ingenjör med i toppen på Centerns lista till Europaparlamentet

Den 26 maj nästa år är det val till Europaparlamentet. Och på Centerpartiets lista ser energiingenjören Emma Wiesner ut att bli ett av toppnamnen. Emma Wiesner är civilingenjör inom energi från Uppsala universitet och jobbar...

Osäkra anställningar präglar forskarvärlden

Visstidsanställningar är vanligare inom universitet och högskola än i samhället i stort och särskilt tydligt är det inom de tekniska områdena. Inte ens en doktorsexamen säkerställer en anställningstrygghet. Det framgår av en rapport från...