Otydliga regler för exjobb på företag

0
5539
Foto: Wavebreakmedia/Mostphotos

Det saknas tydliga regler om studenters rättigheter när de gör sina examensarbeten på privata företag. Enligt Sveriges Ingenjörers jurister orsakar den oreglerade situationen bekymmer för vissa studenter.

En stor del av alla blivande ingenjörer gör sina examensarbeten ute på privata företag. Men kraven från näringslivet och högskolan går ibland stick i stäv.

Karin Lundin, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer. Foto: Sveriges Ingenjörer

– Det handlar om ersättning, sekretessfrågor, patent och upphovsrättsfrågor, säger Karin Lundin som är förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer.

Ett relativt vanligt scenario är att företaget vill hemlighålla fakta som de ser som viktiga för sin företagsidé, medan studenterna för att bli godkända måste redovisa sitt examensarbete offentligt. En annan fråga som kan uppkomma är vem som äger rättigheterna till en eventuell uppfinning som studenterna kommer på.

Här menar Karin Lundin att högskolorna borde stötta studenterna vid avtalsförhandlingarna med företagen. I dag går det ofta till så att företaget skriver ett avtal och vill att studenterna skriver på. Men sådana avtal gynnar förstås företagen.

– Det finns en stor variation, säger Karin Lundin. Vissa sådana avtal är rättvisa, men andra går alldeles för långt med krav på att hemlighålla fakta i arbetet. Det kan till och med bli svårt för studenterna att redovisa sitt arbete för examinatorn.

Under 2014 hjälpte Sveriges Ingenjörer två examensarbetare på Volvo Cars att stämma företaget, när de inte fick vad de ansåg vara rimlig ersättning för en vinstgivande uppfinning. De hade i sitt examensarbete utvecklat ett system som varnar förare som är på väg att somna bakom ratten. Uppfinningen beräknades generera över en halv miljard kronor i vinst. Volvo hade gett examensbetarna ett standardbelopp för anställda, cirka 120 000, men formellt sett var de inte anställda och därför hade de själva rätten till sin uppfinning. De begärde drygt 8 miljoner kronor var, och därefter slutade rättegångsförhandlingen med en förlikning kring en hemlig summa.

Svante Gunnarsson. Foto: David Einar

Enligt Svante Gunnarsson, professor i reglerteknik vid Linköpings Universitet, är det många saker att tänka på när man planerar ett exjobb på ett företag.

– Först har vi de akademiska kraven. Arbetet måste hålla en viss nivå för att kunna bli ett examensarbete. Sedan har man industrins villkor. Företaget vill ha något undersökt eller genomfört. Det kan vara tekniska lösningar eller affärsmässiga planer, och studenterna får nog räkna med att de måste skriva under sekretessavtal där de åtar sig att inte sprida informationen. När de är klara måste de däremot kunna presentera arbetet. Det är den balansen man måste hantera.

Alla parter måste alltså redan från början vara införstådda med att arbetet ska mynna ut i en offentlig rapport.

– Rysarscenariot är om företaget kommer väldigt sent i processen och plötsligt kräver att allting ska vara hemligt. Någon gång har jag varit med om att det blivit diskussioner i ett sent stadium, säger Svante Gunnarsson som ändå tycker att systemet fungerar ganska bra överlag.

Johan Malmqvist, professor i produktutveckling vid Chalmers bedömer att över hälften av studenterna gör sina examensarbeten på privata företag. Chalmers har en anpassningsbar mall för examensarbetsavtal. I mallen finns skrivningar om både sekretess och om rättigheter till resultat. Grunden är att studenterna ska ha samma rätt till särskild ersättning som anställda har om en idé patentsöks.

Johan Malmqvist. Foto: Carina Schulz

– Krav på sekretess är mycket vanligt, säger han. Det gäller så gott som alltid i industriella projekt. Att man får fram ett resultat som blir patentsökt eller får ett annat värde som kan berättiga extra ekonomisk ersättning är mer ovanligt. Ändå händer det tillräckligt ofta för att det ska hanteras systematiskt.

Innan examensarbetet publiceras får företaget läsa manuset och kommentera.

– Det finns ett batteri med åtgärder för att inte avslöja företagets uppgifter i rapporten. Man kan utelämna företagets namn, man kan dölja vissa detaljer. Vissa värden i exempelvis ekvationer kan vara manipulerade, även om de naturligtvis måste vara vetenskapligt korrekta. Man kan stryka vissa bilder. I värsta fall kan man ha två versioner av rapporten, en för företaget och en universitetsversion som är rensad på sekretessbelagda uppgifter.

Alexander Engström är adjunkt på KTH och undervisar bland annat i kvalitetssäkring och innovationsteknik. Han tycker att det är problematiskt att sekretessbelägga detaljer i rapporten. Eftersom lärarna inte kan skriva på sekretessavtalen, kan de inte heller läsa den känsliga informationen.

– Vi ska ju bedöma både process och resultat, och om vi inte kan se hela processen kan det hindra oss från att ge rapporten ett högre betyg.

KTH har inga centrala mallar för hur avtal mellan examensarbetare och företag ska se ut. Enligt Alexander Engström är förutsättningarna så olika på KTH:s olika skolor och deras underliggande avdelningar.

– Det ser så olika ut i olika branscher, så det är svårt att få till en avtalstext som passar alla, säger han.

Karin Lundin tycker att högskolorna borde tillhandahålla avtalsmallar för examensarbete för att minska risken för oskäliga villkor.

– Vi bidrar gärna med vårt perspektiv i utformandet av sådana mallar. Det är till exempel viktigt att inte skriva bort rätten till ersättning för uppfinningar, säger Karin Lundin.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Färre olyckor när säkerheten beskrivs utan ord

En bild kan vara långt mer effektiv än det skrivna ordet. Det är idén bakom Tysta boken, en bilderbok om säkerhet som rönt stor framgång inom byggbranschen. För NCC har den varit ett effektivt...

Allt du behöver veta som doktorand – snart kommer svaren

Som doktorand är det inte alltid glasklart vilka rättigheter och skyldigheter man har. I oktober bjuder Sveriges Ingenjörer in ingenjörer till ett webbinarium där ombudsmannen Friedrich Heger berättar om doktorandernas villkor och svarar på...

Långsamma migrationsbeslut hindrar internationalisering

Snabbare handläggning av Migrationsverket, enklare regelverk och fler stipendier till utländska studenter. Det är några av synpunkterna på regeringens utredning om internationalisering av högskolan. En delrapport från utredningen om internationalisering av högskolan har varit på...

Chalmers mål: 40 procent kvinnliga professorer om tio år

Nu pågår förberedelserna inför att Chalmers i januari startar sitt 10 år långa jämställdhetsprojekt Genie, Gender Initiative for Excellence. 300 miljoner kronor  kommer att stoppas in i projektet och ett av målen är att...
Johan Edfeldt

Civilingenjörens författardebut har väckt kollegornas bokdrömmar

Ett äventyr i en magisk värld, en resa i kunskap och vikten av att våga vara annorlunda. Det är huvudingredienserna i civilingenjören Johan Edfeldts debutbok "Den försvunna färgen". Den var Johan Edfeldts mellanstadielärare som väckte...

Sju miljarder fattas för högre utbildning

Ersättningsbeloppen till högre utbildning har successivt urholkats sedan mitten på 1990-talet. Totalt skulle högskolor och universitet behöva sju miljarder för att nå samma ersättningsnivå per student. Det motsvarar en hel årskull nybörjare. Samtidigt som lärosätenas...

Var fjärde riskerar att bli inlåst på jobbet

Har du någon gång upplevt känslan att du inte trivs på jobbet men inte kan få ett likvärdigt jobb någon annanstans? Det kallas för inlåsning och ny forskning visar att det kan leda till...

KTH kritiserar Unionens rapport om nedlagda distanskurser

Enligt en undersökning av fackförbundet Unionen har Kungliga Tekniska högskolan (KTH) lagt ner flest distanskurser av alla svenska lärosäten. Per Berglund, utbildningsansvarig på KTH, anser dock att Unionens redovisning är missvisande. En ny rapport från...
Fredrik "Benke" Rydman dansar med en ABB-robot på Stockholms stadsteaters stora scen.

Robotteknologi rockade scenen

En robot som rör sig med böljande rörelser. Musik som vibrerar i golvet. Ingenjören satt i publiken när ABB:s IRB 6620 dansade i premiärföreställningen av Våroffer på Stockholms stadsteater. Och det var en mäktig och suggestiv...
Ingenjörer som ser ut att komma in i riksdagen: Helena Gellerman, L, Björn Söder, SD, Emma Hult, MP, Josef Fransson, SD, Lars Hjälmered, M, Anne Oscarsson, SD, Mattias Bäckström Johansson, SD, och Annicka Engblom, M.

Antalet ingenjörer i riksdagen ser ut att minska kraftigt – SD har flest

Ännu är osäkerheten stor om både mandatfördelning och eventuella personröster, men enligt valnattsresultatet ser antalet ingenjörer i riksdagen ut att sjunka ännu mer än Ingenjören tidigare bedömt: Från 13 till 8. Den gångna mandatperioden satt...