Otydliga regler för exjobb på företag

0
2425
Foto: Wavebreakmedia/Mostphotos

Det saknas tydliga regler om studenters rättigheter när de gör sina examensarbeten på privata företag. Enligt Sveriges Ingenjörers jurister orsakar den oreglerade situationen bekymmer för vissa studenter.

En stor del av alla blivande ingenjörer gör sina examensarbeten ute på privata företag. Men kraven från näringslivet och högskolan går ibland stick i stäv.

Karin Lundin, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer. Foto: Sveriges Ingenjörer

– Det handlar om ersättning, sekretessfrågor, patent och upphovsrättsfrågor, säger Karin Lundin som är förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer.

Ett relativt vanligt scenario är att företaget vill hemlighålla fakta som de ser som viktiga för sin företagsidé, medan studenterna för att bli godkända måste redovisa sitt examensarbete offentligt. En annan fråga som kan uppkomma är vem som äger rättigheterna till en eventuell uppfinning som studenterna kommer på.

Här menar Karin Lundin att högskolorna borde stötta studenterna vid avtalsförhandlingarna med företagen. I dag går det ofta till så att företaget skriver ett avtal och vill att studenterna skriver på. Men sådana avtal gynnar förstås företagen.

– Det finns en stor variation, säger Karin Lundin. Vissa sådana avtal är rättvisa, men andra går alldeles för långt med krav på att hemlighålla fakta i arbetet. Det kan till och med bli svårt för studenterna att redovisa sitt arbete för examinatorn.

Under 2014 hjälpte Sveriges Ingenjörer två examensarbetare på Volvo Cars att stämma företaget, när de inte fick vad de ansåg vara rimlig ersättning för en vinstgivande uppfinning. De hade i sitt examensarbete utvecklat ett system som varnar förare som är på väg att somna bakom ratten. Uppfinningen beräknades generera över en halv miljard kronor i vinst. Volvo hade gett examensbetarna ett standardbelopp för anställda, cirka 120 000, men formellt sett var de inte anställda och därför hade de själva rätten till sin uppfinning. De begärde drygt 8 miljoner kronor var, och därefter slutade rättegångsförhandlingen med en förlikning kring en hemlig summa.

Svante Gunnarsson. Foto: David Einar

Enligt Svante Gunnarsson, professor i reglerteknik vid Linköpings Universitet, är det många saker att tänka på när man planerar ett exjobb på ett företag.

– Först har vi de akademiska kraven. Arbetet måste hålla en viss nivå för att kunna bli ett examensarbete. Sedan har man industrins villkor. Företaget vill ha något undersökt eller genomfört. Det kan vara tekniska lösningar eller affärsmässiga planer, och studenterna får nog räkna med att de måste skriva under sekretessavtal där de åtar sig att inte sprida informationen. När de är klara måste de däremot kunna presentera arbetet. Det är den balansen man måste hantera.

Alla parter måste alltså redan från början vara införstådda med att arbetet ska mynna ut i en offentlig rapport.

– Rysarscenariot är om företaget kommer väldigt sent i processen och plötsligt kräver att allting ska vara hemligt. Någon gång har jag varit med om att det blivit diskussioner i ett sent stadium, säger Svante Gunnarsson som ändå tycker att systemet fungerar ganska bra överlag.

Johan Malmqvist, professor i produktutveckling vid Chalmers bedömer att över hälften av studenterna gör sina examensarbeten på privata företag. Chalmers har en anpassningsbar mall för examensarbetsavtal. I mallen finns skrivningar om både sekretess och om rättigheter till resultat. Grunden är att studenterna ska ha samma rätt till särskild ersättning som anställda har om en idé patentsöks.

Johan Malmqvist. Foto: Carina Schulz

– Krav på sekretess är mycket vanligt, säger han. Det gäller så gott som alltid i industriella projekt. Att man får fram ett resultat som blir patentsökt eller får ett annat värde som kan berättiga extra ekonomisk ersättning är mer ovanligt. Ändå händer det tillräckligt ofta för att det ska hanteras systematiskt.

Innan examensarbetet publiceras får företaget läsa manuset och kommentera.

– Det finns ett batteri med åtgärder för att inte avslöja företagets uppgifter i rapporten. Man kan utelämna företagets namn, man kan dölja vissa detaljer. Vissa värden i exempelvis ekvationer kan vara manipulerade, även om de naturligtvis måste vara vetenskapligt korrekta. Man kan stryka vissa bilder. I värsta fall kan man ha två versioner av rapporten, en för företaget och en universitetsversion som är rensad på sekretessbelagda uppgifter.

Alexander Engström är adjunkt på KTH och undervisar bland annat i kvalitetssäkring och innovationsteknik. Han tycker att det är problematiskt att sekretessbelägga detaljer i rapporten. Eftersom lärarna inte kan skriva på sekretessavtalen, kan de inte heller läsa den känsliga informationen.

– Vi ska ju bedöma både process och resultat, och om vi inte kan se hela processen kan det hindra oss från att ge rapporten ett högre betyg.

KTH har inga centrala mallar för hur avtal mellan examensarbetare och företag ska se ut. Enligt Alexander Engström är förutsättningarna så olika på KTH:s olika skolor och deras underliggande avdelningar.

– Det ser så olika ut i olika branscher, så det är svårt att få till en avtalstext som passar alla, säger han.

Karin Lundin tycker att högskolorna borde tillhandahålla avtalsmallar för examensarbete för att minska risken för oskäliga villkor.

– Vi bidrar gärna med vårt perspektiv i utformandet av sådana mallar. Det är till exempel viktigt att inte skriva bort rätten till ersättning för uppfinningar, säger Karin Lundin.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Vi har en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna. Håll god ton.

Vi förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande.

Vi kommer att avvisa irrelevanta kommentarer och upprepningar. Håll dig till ämnet.

Skriv gärna kort!

Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag

Please enter your name here