Stora skillnader i tjänstemännens sjukskrivningar

1
6352
Illustration: Digital Vision/Thinkstock

De dominerande psykiska diagnoserna hamnade i fokus när Alectas undersökning av de privatanställda tjänstemännens sjukskrivningar presenterades i går. Sveriges Ingenjörers Camilla Frankelius påpekade hur svårt det är för många anställda att räcka till i dagens slimmade organisationer.

Kvinnor har klart större sjukfrånvaro än män, vårdanställda har betydligt högre sjukskrivningstal än anställda inom industrin och psykiska orsaker till sjukskrivning är de absolut vanligaste hos båda könen. Uppgifterna kommer från Alectas undersökning Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän som i går presenterades av Kristina Alexandersson och Kristin Farrants, professor i socialmedicin respektive doktor i hälsovetenskap, båda vid Karolinska institutet.

Undersökningen är den första som har gjorts bland privatanställda tjänstemän. Initiativet till undersökningen kom ursprungligen från Almega, Unionen och Sveriges Ingenjörer, för att få en bättre bild av hur sjukfrånvaron ser ut bland tjänstemännen. Siffrorna i undersökningen är hämtade från 2012.

Skillnaderna mellan olika grupper var stora, där 10,9 procent av kvinnorna och 4,5 procent av männen någon gång under året någon gång var sjukskrivna längre än 14 dagar. Studien konstaterar dock att över 90 procent av befolkningen inte hade någon sådan sjukskrivningsperiod under hela året.

Skillnaderna var betydande mellan olika näringsgrenar. Minst antal sjukskrivningsfall – runt 6 procent – var det inom bygg- och industri. Klart högst låg vård- och utbildningssektorerna, där strax över 12 procent av de anställda någon gång varit sjukskrivna över 14 dagar.

De psykiska orsakerna var vanligast, både bland män och kvinnor. Men just här var också skillnaderna störst. 3,3 procent av samtliga kvinnor och 1,2 procent av samtliga män sjukskrevs på grund av psykiska orsaker. Av de som sjukskrevs var männen dock sjukskrivna i stort sett lika länge.

I debatten efter presentationen av undersökningen påpekade Lars-Åke Brattlund, chef för avdelningen för sjukförsäkring på Försäkringskassan, att siffrorna för de psykiska diagnoserna var oroande höga redan 2012, men att de sedan dess har ökat med över hundra procent.

Carina Lindfeldt, avdelningschef för arbetsmarknad på Svenskt Näringsliv såg också siffrorna som mycket allvarliga och pekade på den risk varje sjukskrivning innebär för ett litet företag med få anställda.

– De flesta företag är små, med runt åtta anställda, sade hon. Det blir enorma kostnader för dem när någon är sjukskriven.

Solveig Zander, riksdagsledamot för centern, poängterade att sjukfrånvaron påverkas starkt av politiska åtgärder. Hon var övertygad om att sjukfrånvaron är större än den egentliga sjukligheten.

Eftersom många företag i dag måste jaga rätt kompetens är det enligt Carina Lindfeldt på Svenskt Näringsliv, en självklarhet för arbetsgivare i dag att satsa på bra arbetsmiljö. De måste vara attraktiva, och det kräver bra ledarskap, vilket i sin tur kräver en god dialog.

– Men, lade hon till, om man nu blir sjuk, måste man verkligen vara helt sjukskriven? Man kanske kan göra något annat.

Camilla Frankelius på Sveriges Ingenjörer svarade att en stor del problemet ligger i de alltmer slimmade organisationerna. Det ökar stressen gör att det blir svårt för många anställda att räcka till.

– Undersökningar visar att medarbetarna har svårt att sätta gränser för hur mycket och hur ofta man ska arbeta, sade hon

Hon lade till att det knappast är lättare för dem som är på väg upp i karriären. När de väl upptäcker det, kan de bli sjuka länge. Hon efterlyste mer förebyggande åtgärder.

Lars-Åke Brattlund på Försäkringskassan påpekade att för den som en gång blivit sjukskriven, är det 70 procents chans att bli det igen.

– En sjukskrivning är alltså en mycket stark signal, sade han. Samtidigt är det de minst erfarna cheferna som har de allra viktigaste jobben, nämligen närmast medarbetarna.

De skulle kunna behöva mer stöd, menade han.

Enligt Carina Lindstedt på Svenskt Näringsliv är vissa perioder i livet mer besvärliga än andra. Det handlar om småbarnsåren, men även, tillade hon, när man själv har gamla och sjuka föräldrar. Då är det rimligt att man kanske inte presterar hundra procent hela tiden. Men man måste då våga öppna upp och säga det, att man befinner sig i en besvärlig period.

Camilla Frankelius på Sveriges Ingenjörer såg här en oroväckande trend. Hon menade att det blir alltmer så att man aldrig slutar jobba, och hon trodde dessutom att det kan vara svårt för en anställd att själv säga ifrån.

– Det här är någonting som cheferna måste se, sade hon.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Hej
    jag blev sjukskriven några gånger för att jag hade så ont i höger axel (musarm) man tror inte att man kan få förslitningskador av datorkörning men det kan man efter 26 år med nästan bara datorkörning så är det ett faktum. sedan blev jag uppsagd uppsägningen var arbetsbrist då min tjänst togs bort. Jag tyckte då att jag skulle kunna fortsätta att arbeta men möjligen gå ner i tid till ca 75%. Försöker använda vänster arm för muskörningen numera. skulle ha kommit på detta långt tidigare inte när det väl börjat kännas. byte av arm rekommenderas. Även jobrotation om man kan variera sig med andra uppgifter än datorn.
    Anders

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörer på byggarbetsplats respektive vid dator.

Fem ingenjörsyrken sticker ut i löneutvecklingen

Vad tjänar egentligen ingenjörer och hur har lönerna ökat? I Medlingsinstitutets genomgång av snittlönen för alla yrken med minst 10 000 anställda finns 14 ingenjörsyrken med. Vi tog en titt på dem och såg att...

Så vill ÅF minska avhoppen från ingenjörsprogrammen

Det behövs ett sjupunktsprogram för att minska avhoppen från ingenjörsprogrammen, skriver ÅF:s vd Jonas Gustavsson på DN debatt. Här är en snabbsammanfattning av vad han vill se hända. SCB visade förra året att av dem...

Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer ”Märket är inget tak”

Ska industrin fortsätta att sätta lönemärket? Nej, säger sex LO-förbund. Ja, säger Ulrika Lindstrand ordförande för Sveriges Ingenjörer. Hon menar att den konkurrensutsatta industrin ska gå först men betonar att märket inte hindrar större...

Lönestatistiken ger kraft till löneförhandlingarna

Hur står sig din lön i förhållande till andras? Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. Trots det kan det vara svårt att få medlemmarna att svara på löneenkäten....

Ingenjörer spelar nyckelrollen i nordens största batterifabrik

Det första spadtaget har precis tagits för bygget av Northvolts batterifabrik i Skellefteå, men rekryteringsarbetet för de som ska arbeta där är redan i full gång. Förutom maskinoperatörer söker de batteriexperter och ingenjörer inom...
Fredrik Präntare, med modellen där pilen symboliserar hans algoritm.

Spelutveckling gav pris för bästa exjobb

Hur får man entiteter i ett strategispel att organisera sig och samarbeta? Det har Fredrik Präntare tagit fram en algoritm för. Och algoritmen är också generell så att den kan användas utanför spelvärlden. För...
Sveriges Ingenjörer under mottagningen på flera högskolor.

”Vi har blivit en naturlig del av introduktionen till livet som ingenjör”

Sveriges Ingenjörer har precis avslutat årets arbete med mottagningskampanjen för nya ingenjörsstudenter och intresset för förbundet har ökat. Fler än förra året har ansökt om medlemskap, berättar Malin Lindström på Sveriges Ingenjörer. – Det är...
Förtroendevalda inom högskolan på kurs.

Förtroendevalda tar nya tag efter utbildning specifikt för högskolan

Nyligen hölls Sveriges Ingenjörers första utbildning specifikt för förtroendevalda inom högskolan. Ingenjören frågade några deltagare vad de kommer att ta tag i efter kursen – och det handlar både om saker som påverkar anställda...
video

Helene skrev en deckare före frukost

Många bär på drömmen att skriva en bok. Förbundsjuristen Helene Sjöman på Sveriges Ingenjörer började skriva en kvart om dagen och nu efter 2,5 år kan hon hålla sin debutroman i handen. Helene Sjöman gillar...

Facket granskar de utländska ingenjörernas löner

Allt fler högutbildade från länder utanför EU kommer till Sverige för att jobba. Som fackförbund granskar Sveriges Ingenjörer lönerna för 500–600 ingenjörer i månaden. De flesta erbjuder rimliga löner. Men inte alla. Efterfrågan på ingenjörer...